Fjärde Uppgiften Podcast

Känslor och politik har alltid gått hand i hand

Wed, 05 Sep 2018 11:28:16 GMT

Jens Ljunggren, professor Historia, Stockholms Universitet

Inför årets valrörelse har både politiker och andra pratat mycket om känslor, om både näthat och om vad som händer med samhället när rädslor sprids. Inte så förvånande kanske, politik handlar om känslor heter det ju.Så har det alltid varit, men ”känslopolitik” har bedrivits på olika sätt under olika epoker. Jens Ljunggren forskar kring vilken roll känslor spelat i svensk politisk historia och pekar på att inom politiken har det ofta pågått en kamp om att få definiera vad människor ska känna och vilka känslor som ska få råda i politiken.

I samtalet med Fjärde Uppgiften berättar han bland annat hur framför allt Socialdemokraterna historiskt varit skickliga på att använda känslor för att locka väljare. Men det är en position man nu tappat. ”Många känslor, som trygghet, har tagits över av andra partier och kan dessutom betyda olika saker. Det visar inte minst den pågående valrörelsen!”

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det finns för många lågpresterande skolor

Sat, 01 Sep 2018 10:22:05 GMT

Anders Jakobsson, Professor i pedagogik, Malmö Universitet.

Svenska elever blir allt sämre vid en internationell jämförelse. Detta enligt de så kallade Pisa-undersökningar som visar att Sverige har gått från att vara ett av de länder med bäst resultat när mätningarna började år 2000 till att ligga omkring OECD-snittet. Anders Jakobssons forskning visar att förklaringen till tappet handlar om att det är de mest lågpresterande elever som sänkt sina resultat medan de duktiga eleverna klarar sig bra. ”Problemet är att det finns för många skolor i Sverige idag som inte håller måttet, det vill säga inte har tillräckligt hög måluppfyllelse”, förklarar han i samtalet med Fjärde Uppgiften där han också ger sina förklarar kring vad det kan bero på.

”Jag är bekymrad och tycker att det behövs kraftfulla åtgärder från politiker.”

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Så påverkar lobbyism och sociala medier demokratin i Sverige

Thu, 07 Jun 2018 06:00:00 GMT

Sverige sticker ut bland andra västländer med en nästan obefintlig reglering kring lobbyisters arbete. Det skapar bekymmer, menar Anna Tyllström som forskat kring lobbyisternas påverkan på politiken. Inte minst eftersom vi riskerar att skapa en politisk ojämlikhet där företag eller organisationer som har råd att betala också får bäst tillgång till politiker som är valda för att fatta beslut. Ett exempel är frågan kring vinster i välfärden där starka företag och organisationer, enligt Anna Tyllström, varit ovanligt duktiga på att påverka politikerna i denna laddade fråga. ”Det är definitivt viktigt att vi får tydligare regler kring lobbyism”, säger hon bland annat i samtalet med Fjärde Uppgiften.

Anna Tyllström, Doktor i företagsekonomi, Institutet för Framtidsstudier

Denna intervju är en del i serien ‘Framtidens demokrati’ som är ett samarbete med Institutet för Framtidsstudier (IFFS).

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ökat medieutbud en utmaning för demokratin

Thu, 31 May 2018 06:15:00 GMT

”Risken är stor att vi går mot en framtid med ökande kunskapsklyftor och ökande deltagarklyftor”. Det menar Jesper Strömbäck och pekar på att problemet går att spåra till det förändrade medielandskapet. Det utmärks av ett ständigt ökande medieutbud, vilket leder till ökad selektivitet och ökade skillnader i mediekonsumtion baserat på människors preferenser. Det har samtidigt blivit enklare för människor att hitta information som bekräftar det människor redan tror och tycker. Allt detta kan på sikt underminera demokratin, förklarar Jesper Strömbäck som menar att medieutvecklingen skulle kunna liknas vid demokratins klimatfråga. ”Över tid leder det till en utveckling som är svår att stoppa.”

Jesper Strömbäck, Professor i journalistik och politisk kommunikation, Göteborgs universitet

Denna intervju är en del i serien ‘Framtidens demokrati’ som är ett samarbete med Institutet för Framtidsstudier (IFFS).

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Demokratiska innovationer – nya sätt att tackla framtidens utmaningar

Thu, 17 May 2018 06:20:00 GMT

Västvärldens demokratier bygger på representativ demokrati, alltså parlament med folkvalda politiker. Men våra folkvalda kan påverkas av lobbyister som agerar i andras intressen, och bry sig mer om att bli omvalda än att fatta nödvändiga men obekväma beslut. För de politiker som vågar ta hjälp av dem de representerar finns dock flera möjligheter.

Graham Smith studerar demokratiska innovationer som vuxit fram i takt med den traditionella demokratins utmaningar. Det kan handla om att ett slumpvist urval medborgare bjuds in för att diskutera kontroversiella frågor som politiker ogärna tar i, eller om att invånare i fattiga områden får ansvar för sin egen budget. Även ny teknik öppnar upp för andra sätt att engagera medborgare i den demokratiska processen på ett mer direkt sätt än via traditionella val.

I intervjun nämner Graham sajten Participedia: https://participedia.net/

Graham Smith, Professor i statsvetenskap, University of Westminster

Denna intervju är en del i serien ‘Framtidens demokrati’ som är ett samarbete med Institutet för Framtidsstudier (IFFS).

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur påverkas politiken av fler kvinnor i riksdagen?

Thu, 03 May 2018 06:00:00 GMT

Kvinnliga politiker lyfter enligt forskningen fram andra frågor än manliga politiker. Det kan handla om socialpolitik och välfärdsfrågor. Idag har typiskt manliga frågor hamnat högst upp på den politiska agendan i Sverige, som försvar, brott och straff. “Om den politiska diskussionen blir för ensidig speglar den inte den verklighet som är viktig för kvinnor.” Det menar Lena Wängnerud som just forskar om kvinnors representation i parlamenten och vad det betyder för framtidens politik och demokrati. I samtalet förklarar hon varför jämställda parlament är viktiga för ett land, inte minst av rättviseskäl. Hon berättar också varför hon inte tror på kvotering som en modell för mer kvinnorepresentation inom politiken.

Lena Wängnerud, Professor i statsvetenskap, Göteborgs universitet

Denna intervju är en del i serien ‘Framtidens demokrati’ som är ett samarbete med Institutet för Framtidsstudier (IFFS).

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Demokratin och klimatutmaningen

Wed, 25 Apr 2018 13:37:00 GMT

Är de västerländska demokratierna verkligen lämpade att klara av dagens stora klimat- och miljöutmaningar? Det är en fråga som sysselsätter allt fler statsvetare. Ett bekymmer är att demokratierna baseras på nationalstater med territoriella gränser, samtidigt som miljöproblemen är gränslösa. Ett annat bekymmer, som allt fler pekar på, är att demokratier tvingas agera långsamt och har svårt med radikala samhällsförändringar när sådana krävs. Ludvig Beckman förklarar i intervjun hur forskarvärlden är splittrad i sin demokratisyn med flera olika läger. Hans åsikt, baserat på hans forskning, är ändå att dagens demokratiska system, trots sina brister, kan klara de stora klimatutmaningarna. I intervjun med Fjärde Uppgiften förklarar han hur det ska gå till.

Det forskningsprojekt som Ludvig hänvisar till i intervjun som handlar om klimatet och framtida generationer kan du läsa mer om på climateethics.se

Ludvig Beckman, Professor i statsvetenskap, Stockholms universitet, Institutet för Framtidsstudier.

Denna intervju är en del i serien ‘Framtidens demokrati’ som är ett samarbete med Institutet för Framtidsstudier (IFFS).

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Linköping har en viktig roll i morgondagens mobilsystem

Thu, 09 Nov 2017 11:00:00 GMT

Att trådlös kommunikation har förändrat våra liv torde knappast vara en överdrift. Men har den stora revolutionen redan skett eller ligger den framför oss? Frågan väcks varje gång en ny generation av mobilteknik är på gång. GSM, 3G, 4G och nu snart den nya standarden: 5G. Emil Björnson är expert på hur 5G fungerar och vad tekniken kan göra. I mångt och mycket handlar det om att kunna överföra ännu mer data genom luften så att vårt ständigt ökande behov av att inte minst titta på rörliga bilder ska kunna mättas. Men 5G-näten kommer också bli betydligt säkrare än de tidigare näten vilket blir viktigt för bland annat polisen och räddningstjänsten. Dessutom ska näten bli energieffektivare för öka batteritiden hos uppkopplade saker. Emil Björnson berättar också hur hans forskarteam i Linköping bidrar till 5G-tekniken. Samt slutligen ger sin syn på hur krisdrabbade Ericsson ska kunna klara sig i framtiden.

Emil Björnson, Docent i kommunikationssystem, Linköpings Universitet

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Europas migrationspolitik, igår, idag och imorgon

Fri, 22 Sep 2017 08:40:00 GMT

Peo Hansen, Professor i statsvetenskap, Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO), Linköpings UniversitetEuropa har stora demografiska utmaningar med krympande befolkningar och allt fler äldre. Trots detta har det varit en tydlig trend att försvåra migration och stänga Europas gränser utåt. Peo Hansen, som forskar om EU:s migrationspolitik, kallar detta en paradox eftersom EU ofta gör gällande att ökad migration utgör en av lösningarna på denna stora utmaning.För att förstå paradoxen måste man också förstå historien, menar Peo Hansen, där mer öppna gränser inom EU på samma gång gett mer stängda gränser mot omvärlden. Enligt hans sätt att se det skulle flyktingmottagande och tillväxt kunna gå hand i hand i de krisande sydeuropeiska länderna. De politiska hindren är dock många, ”liksom EU:s hårda finansiella regelverk, vilket man sällan pratar om”, berättar Peo Hansen i samtalet med Fjärde Uppgiften.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ny teknik ger nya svar på evolutionen

Tue, 05 Sep 2017 07:40:00 GMT

Med den senaste DNA-tekniken är det idag möjligt att undersöka mänskliga kvarlevor som är tiotusentals år gamla. Den genetiska forskningen om förhistoriska människor har också ruckat på gamla sanningar och tvingat forskarna att se på människans historia med helt nya ögon. Mattias Jakobsson leder en grupp på Uppsala Universitet som fått internationell uppmärksamhet för sina upptäckter. Bland annat har han kunnat visa att rörligheten bland folkgrupper varit större än man tidigare trott. ”Till exempel har vivisat att jordbruket i Europa spred sig via migration, inte genom en kulturell anpassning som man tidigare trott.” I samtalet medFjärde Uppgiften berättar Mattias Jakobsson även om andraevolutionsbiologiska gåtor som den moderna DNA-tekniken skulle kunna ge svar på.Mattias Jakobsson Professor i genetik, Uppsala Universitet

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ekologiskt jordbruk är negativt för klimatet

Sun, 02 Jul 2017 09:33:00 GMT

Thomas Kätterer, Professor i systemekologi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)Ekologiskt jordbruk ger betydligt lägre skördar än traditionellt jordbruk och kräver därför en mycket större yta för att producera den mat som människan behöver. Utlakning av näringsämnen och utsläppen av växthusgaser ökar per kilo produkt och därmed är ekologisk odling inte klimatsmart. Det menar Thomas Kätterer som forskat kring de miljömässiga konsekvenserna av ekologiskt jordbruk. Att det ekologiska jordbruket skulle ge mindre giftig och mer näringsrik mat är han också kritisk till. ”Det är inte låga halter av bekämpningsmedel som man behöver vara orolig för i första hand, utan förekomsten av naturlig gifter”. I samtalet med Fjärde Uppgiften ger han också politikerna en känga för deras stöd och subventioner till det ekologiska jordbruket. Det bygger på fel antaganden och är ett resultat av att politiker inte vill lyssna på forskningen menar Thomas Kätterer.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skärmkultur och höga prestationskrav leder till sömnproblem

Fri, 30 Jun 2017 09:52:00 GMT

Christian Benedict, Docent i neurovetenskap, Uppsala UniversitetVi sover allt mindre och sämre. Inte minst många barn och tonåringar har idag sömnsvårigheter och det riskerar att leda till allvarliga hälsoproblem. Det hävdar Christian Benedict som leder en grupp vid Uppsala Universitet som forskar kring just betydelsen av sömn för vårt välbefinnande.Enligt honom kan sömnbrist leda till sjukdomar som diabetes, alzheimers och olika infektionssjukdomar. Men han har i sin forskning också visat hur det finns ett tydligt samband mellan sömnbrist och svaga skolresultat.I samtalet med Fjärde Uppgiften förklarar också Christian Benedict vilka faktorer som ligger bakom sömnproblemen hos unga. Höga prestationskrav och stress är en förklaring. En annan är användningen av mobiltelefoner som gör att unga idag blir beroende av ständiga kickar. Det producerar ett ämne som heter dopamin i hjärnan och som är bevisat dåligt för sömnen.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ser början på svensk jätteindustri

Tue, 27 Jun 2017 13:35:00 GMT

Lars Samuelson, Professor i nanoteknik, Lunds universitetSverige är ett av världens ledande länder inom nanoteknologi och forskningsområdets ledande person i Sverige heter Lars Samuelson. För snart 20 år sedan lyckades han utveckla ett sätt att växa halvledande nanotrådar. Idag klarar hans forskningslag även av att masstillverka nanotrådar till en överkomlig kostnad vilket öppnar upp för en kommersialisering. I samtalet berättar han hur tekniken kan revolutionera flera branscher, bland annat den för solceller som blir mer effektiva och billigare att tillverka tack var nanoteknologin.Forskningen kring nanotrådar i Lund har dragit in över en miljard kronor i forskningsanslag och skapat flera spännande avknoppningsföretag. Flera svenska storbolag bedriver också forskning kring nanoteknik, som Saab, Ericsson, ABB, Sandvik och även Ikea. Och Lars Samuelson är säker på sin sak. ”Det vi ser nu är början på en stor svensk materialindustri.”

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Människans psykologi bidrar till faktaresistens

Fri, 21 Apr 2017 12:30:00 GMT

Åsa Wikforss, Professor teoretisk filosofi, Stockholms UniversitetDet är långt ifrån bara Donald Trump som anklagar medier och forskare för att ljuga. I en allt mer polariserad debatt har ifrågasättande av fakta blivit närmast vardag, precis som ingen längre höjer på ögonbrynen när någon presenterar ”alternativa fakta.Riktig kunskap är alltså mer efterfrågad än någonsin. Men vad är egentligen kunskap? Det är en fråga som sysselsatt filosofer i alla tider. Åsa Wikforss forskning är just inriktad på kunskapsteori och medvetandefilosofi. I samtalet med Fjärde Uppgiften förklarar hon varför ämnet blivit så aktuellt. En viktig förklaring är genomslaget för sociala medier. Men förnekande av fakta kan också förklaras av människans innersta psykologi, där känslor och fördomar styr mycket av vårt agerande.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dagens samhälle ser på åldrandet som något sjukligt

Thu, 09 Mar 2017 10:30:00 GMT

Janicke Andersson, filosofie doktor, Äldre och åldrande, Lunds universitetI Sverige och många andra västländer ser vi på åldrandet som något patologiskt, nästan sjukligt som ska botas. Ett resultat av det är att vi dömer ut äldre från arbetsmarknaden och inte tar tillvara deras kompetens. En annan effekt är att dagens äldre ägnar mycket tid och lägger ned stora pengar på att framstå som yngre än vad de är. Det säger Janicke Andersson, som forskar kring hur samhället ser på äldre. Hon förklarar i samtalet med Fjärde uppgiften att synen på äldre skiljer sig mellan olika kulturer och också mellan olika tidsepoker. Industrialiseringen och dagens snabba teknikskiften har påverkat synen till mer negativt. ”Det har ännu mer skapat en bild av de äldre som ’de som inte hänger med’”

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ny och utmanande syn på hur hjärnan fungerar

Wed, 01 Mar 2017 13:42:00 GMT

Henrik Jörntell, docent neurofysiologi, Lunds universitetTraditionellt har man sett på hjärnan som uppdelad i olika funktioner, där en viss del har en viss uppgift. Henrik Jörntell och hans forskarlag utmanar den synen och visar i sin forskning att man måste se på hjärnan mer som en helhet. De har bland annat funnit att stimulering genom beröring av en kroppsdel aktiverar nästan alla olika nerver och synapser i hjärnan och inte bara ett isolerat område. ”Det här kommer helt att ändra sättet att se på hur man bäst behandlar hjärnskador”, säger han. Till exempel menar Henrik Jörntell att läkemdelsbolagen helt borde tänka om för att hitta de verkligt effektiva medicinerna.I samtalet med Fjärde Uppgiften förklarar Henrik Jörntell också hur dagens ihärdiga mobiltelefonanvändande påverkar våra hjärnor.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ser längre in i hjärnan

Thu, 19 Jan 2017 12:00:00 GMT

Datorer kan göra fantastiska saker, men fortfarande saknar de mänskliga egenskaper som att tolka intryck, reagera på situationer och lära sig av omvärlden. Det har Anders Lansner i hela sitt forskarliv försökt att ändra på genom att försöka simulera en mänsklig hjärna i en superdator. I samtalet med Fjärde Uppgiften berättar han att målet inte är långt borta men att det fortfarande saknas några viktiga genombrott. ”Vi förstår fortfarande inte hjärnan helt och hållet”, säger han. Genom att simulera en hjärna kan datorer för första gången bli smartare än människan och en ny era är därmed här i och med att vi skapat generell artificiell intelligens. Anders Lansner ser med spänning fram emot en sådan utveckling, men också med en viss oro.Anders Lansner, professor i datalogi, Stockholms universitet och KTH.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Så äter vi oss till en klimatsmart värld

Fri, 30 Dec 2016 11:00:00 GMT

Johan Kuylenstierna, chef Stockholm Environment Institute. Adjungerad professor i naturgeografi, Stockholms universitet. Människans matvanor pekas ut som en allt viktigare faktor i klimatarbetet. Matproduktion kräver mycket energi och vatten. Dessutom slängs runt 40 procent av all mat. Johan Kuylenstierna på det internationellt respekterade forskningsinstitutet Stockholm Environment Institute menar att forskarna idag vet ganska väl hur vi borde äta. Nu återstår det regler, incitament och politiska beslut för att snabba på utvecklingen. Men framför allt behöver konsumenterna lägga om sin kost. Det går inte över en natt, konstaterar han, men på sikt är Johan Kuylenstierna övertygad om att vi kommer äta mer alger, insekter, quinoa och annan klimatsmart mat.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Starka trender ökar stressen

Tue, 27 Dec 2016 11:00:00 GMT

Christin Mellner, doktor i psykologi, Stockholms UniversitetFör femton år sedan gick stressrelaterad psykisk ohälsa om den fysiska ohälsan som vanligaste sjukskrivningsorsak i Sverige. Sedan dess har problemen sannolikt bara ökat, menar Christin Mellner som studerar hur de omvälvande förändringarna i arbetslivet sammanhänger med stress och ohälsa. Hon pekar på globaliseringen och den snabba teknikutvecklingen som viktiga faktorer för de nya krav som ställs på anställda i många branscher– även offentlig sektor. ”Det är starka trender som många menar inte går att bromsa”, förklarar Christin Mellner som är en flitigt anlitad föredragshållare på svenska storföretag och som vill förstå hur de kan förbättra de anställdas hälsa. I samtalet med Fjärde Uppgiften berättar hon hur de ska göra.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Svenska normer är moderna och progressiva

Wed, 21 Dec 2016 11:00:00 GMT

Pontus Strimling, docent i nationalekonomi Stockholms universitet och Institutet för framtidsstudier (IFFS)Varje människa har en egen moraluppfattning. Det kan handla om synen på abort, på arbete eller på brott. Men dessa normer skiljer sig mellan olika länder och även över tiden. Pontus Strimling och hans forskningsgrupp använder matematiska formler för att förstå hur normer förändras och framför allt, vilka drivkrafter som får oss att ändra vår moraluppfattning. Han ger de politiker som pratar om svenska värderingar rätt – det finns sådana och de präglas av ett extremt progressivt synsätt. Men de har inte alltid funnits och därför är det fel att kalla dem typiskt svenska.I samtalet med Fjärde Uppgiften berättar han också vad sociala medier gör med våra normer. Det kan öppna upp för annorlunda verklighetsuppfattningar och även ett snävare synsätt på världen när människor bara behöver konfronteras med sådant de vill se.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Därför går det inte att lita på alla forskningsresultat

Thu, 24 Nov 2016 11:00:00 GMT

Anna Dreber Almenberg, professor i nationalekonomi, Handelshögskolan i Stockholm.”Nationalekonomi handlar mycket om människors beteende, det är därför det är så intressant.” Det förklarar Anna Dreber Almenberg, en professor som blivit internationellt uppmärksammad för sin forskning just i gränslandet mellan ekonomi och psykologi. I samtalet med Fjärde Uppgiften berättar hon om sitt senaste projekt där hon tillsammans med andra forskare visar hur resultat i topp-publicerade forskningsstudier sällan håller för ett andra test. Det kan handla om för små urval eller för svaga metoder. Men det handlar också om den mänskliga faktorn: att forskare så gärna vill få sina hypoteser bekräftade och hitta något nytt och överraskande.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alger kan bli en ny svensk storindustri

Sun, 20 Nov 2016 10:00:00 GMT

Fredrik Gröndahl, lektor på Industriell ekologi, KTHI Asien har alger funnits som en naturlig del av matlagningen i flera tusen år. Det är också här det mesta av världens alger odlas. I västvärlden har alger mest fungerat som konsistensgivare eller färgämnen i mat. Men detta kommer att ändras, spår Fredrik Gröndahl som driver ett forskningsprojekt som syftar till att utveckla storskaliga algodlingar i Sverige. ”Sverige har goda förutsättningar för att odla alger med bland annat rent vatten”, förklarar han och pekar på hur näringslivet snabbt fått upp intresset för hans projekt. Och även om alger kan användas som biobränsle och i nya material så är det som just mat där potentialen bedöms störst. ”Förutom att alger är nyttigt så är det en viktig drivkraft att det är bra för miljön. Odlingarna kräver inte vatten och tar inte upp land”.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Därför är vissa skolor bättre än andra

Thu, 17 Nov 2016 12:00:00 GMT

Ulf Blossing, docent i pedagogik, Göteborgs UniversitetAtt svenska skolelevers resultat faller i internationella undersökningar har varit svårt att undgå. Förklaringarna är många, allt från bristande lärarkompetens och stökig miljö till avsaknaden av mål. En mindre diskuterad faktor är sättet som skolorna är organisade. Det är också en underskattad förklaringsvariabel menar Ulf Blossing, som i sin forskning visar på ett tydligt samband mellan hur en rektor organiserar sin personal och elevernas skolresultat. Till exempel är det helt centralt att lärare samarbetar och sätter gemensamma mål. ”Vi måste lära oss av de framgångsrika skolorna här”, säger Ulf Blossing i samtalet med Fjärde Uppgiften.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

ISIS förhållande till islam

Fri, 20 May 2016 07:00:00 GMT

Leif Stenberg, Professor vid Centrum för MellanösternstudierIslamiska staten har chockat omvärlden med sin aggressiva krigsföring och brutala terrormetoder. Inte minst därför att det sker i islams namn. Leif Stenberg är en av Sveriges främsta experter på olika inriktningar av islam och i samtalet berättar han hur just ISIS förhåller sig till sin religion och hur västvärlden ofta missar vilka viktiga drivkrafter som ligger bakom ISIS.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Analyserar klimatet med ”big data”

Sat, 02 Apr 2016 12:50:00 GMT

Markku Rummukainen, professor i klimatologi, Lunds UniversitetSom medverkande i FN:s vetenskapliga klimatpanel och en flitig deltagare på globala miljökonferenser har Markku Rummukainen blivit en av Sveriges mest kända klimatforskare. I forskningsvardagen vid Lunds universitet ägnar han sig åt att hantera och analysera gigantiska datamängder för att upptäcka hur människan påverkar klimatet. I samtalet med Fjärde Uppgiften förklarar han varför det numera inte råder något tvivel om att klimatet förändras och att människan är den huvudsakliga orsaken. Han berättar också om utmaningarna för att vända den negativa trenden och varför det stora klimatmötet i Paris ifjol med rätta pekas ut som en stor framgång.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Svenska skolan har inte lyssnat på lärarna

Wed, 24 Feb 2016 15:20:00 GMT

Inger Enkvist har i flera decennier varit en envis och kompromisslös kritiker av tillståndet i den svenska skolan. De snabbt fallande resultaten i internationella undersökningar förklarar hon framför allt av läroplaner och skolpolitik som i 50 år premierat jämlikhet framför kunskapskrav. Det har lett till en utarmning av lärarkåren och en uppluckring av ordningen i skolan som varit förödande för inlärningen. ”Den som hävdar något annat talar helt enkelt mot bättre vetande”. Paradoxen, menar Inger Enkvist, är att det är alla de lågpresterande elever som ska skyddas i den svenska skolan som i själva verket lider mest av bristen på ordning och struktur. Hon kommenterar i samtalet med Fjärde Uppgiften att pedagogik som forskningsområde har stora problem. "Staten har satsat enorma resurser på forskningsbidrag och professorstjänster och ändå sjunker Sveriges resultat. Trots att pedagogerna är så många så har de låtit katastrofen fortgå i alla år utan att alarmera”.Inger EnkvistProfessor spanska med litteraturvetenskaplig inriktning

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Framtidens stad är tät och utan bilar

Sun, 31 Jan 2016 10:00:00 GMT

Alexander Ståhle, stadsbyggnadsforskare, KTHBostadskrisen i Sverige är akut och många städer planerar för en snabb expansion de närmaste åren. Men hur ska städerna byggas? Hur vill människor bo egentligen? Alexander Ståhle har forskat kring detta i många år, är en populär talare och ofta anlitad rådgivare kring hur man bäst bygger framtidens stad. En tydlig slutsats av hans forskning är att människor vill bo i en tät och kompakt stad. Han ser också en klar trend att bilarna får en mindre roll i takt med att städer utvecklas. Alexander Ståhle pekar också i intervjun ut några svenska städer som han tycker tänker rätt vad gäller stadsplanering.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Demokrati inget magiskt piller mot korruption

Tue, 26 Jan 2016 23:00:00 GMT

Monika Bauhr, docent statsvetenskap, Göteborgs UniversitetKorruption är roten till mycket ont i samhället. Det leder till fattigdom, skapar en hopplöshet och är dåligt för miljön. Demokrati kan minska korruptionen. Men stater som blir mer demokratiska behöver inte för det bli mindre korrupta! Ibland är det tvärt om menar Monika Bauhr som länge forskat kring korruption och nu leder ett stort EU-finansierat forskningsprogram om korruption som involverar tjugo forskargrupper i femton länder. I samtalet kommer hon även in på Sverige och förklarar varför korruptionen är på en låg nivå här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alger och tång framtidens energi

Tue, 20 Oct 2015 12:23:00 GMT

Ulrika Welander, professor bioteknik, LinnéuniversitetetBiogas står för en försvinnande liten del av den svenska energimixen. Men eftersom den inte påverkar klimatet bedöms den som viktig för framtiden. Potentialen är också stor. Traditionellt sett har biogas mest utvunnits ur slam och matavfall. Ulrika Welander och hennes team forskar kring hur havsbaserade råvaror som alger och tång skulle kunna bilda biogas. Tekniken finns där, det handlar bara om att göra processen mer effektivt så att det blir lönsamt. Ulrika Welander är övertygad om att det går och berättar i samtalet vad som verkligen krävs.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Analyserar med neutroner

Thu, 24 Sep 2015 10:24:00 GMT

Ida Berts, forskare vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet Utvecklingen av nya material, in på minsta molekylnivå, kan ha en avgörande betydelse för en enskild människa. De senaste åren har nya biokompatibla ämnen, alltså material som kroppen inte stöter bort, lanserats inom sjukvården. Ett exempel är titan som används i benproteser och tandimplantat. Ida Berts forskning går ut på utveckla ännu bättre material. En viktig metod här är att "stråla" material med neutroner för att få fram extremt detaljerad information om hur materialen fungerar och reagerar. Här berättar Ida Berts om den tekniskt avancerade neutronforskningen och hur den kan förändra framtidens materialteknik.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Räknar på invandringen till Sverige

Thu, 10 Sep 2015 10:00:00 GMT

Sedan valet har invandrings- och integrationspolitiken fått allt större utrymme på den politiska agendan och frågorna rankas nu som näst viktigast bland väljarna, efter skola och utbildning. En del av debatten kretsar kring vad invandringen till Sverige kostar. En nestor inom detta område är Jan Ekberg som i sin forskning satt en prislapp på hur invandringen påverkar de offentliga finanserna. Det visar på stora minusbelopp men det skulle kunna se helt annorlunda ut, siffrorna är nämligen helt beroende av sysselsättningsgraden hos människor med utländsk bakgrund. En annan viktig men komplex fråga som diskuteras i samtalet med Fjärde Uppgiften är hur invandringen bidrar till svensk tillväxt.Jan Ekberg, Professor Emeritus Linnéuniversitetet, Växjö.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Forskning blir politik i Palestinakonflikten

Wed, 19 Aug 2015 22:00:00 GMT

Anders Persson, Doktor i statsvetenskap, LinnéuniversitetetIngen konflikt i världen är så laddad, får så mycket uppmärksamhet och väcker så mycket känslor som den ständigt pågående mellan Israel och Palestina. Som forskare tvingas Anders Persson ständigt stå ut med att grupper från båda sidorna försöker använda hans argument och texter i egna syften. Det är ett bekymmer som man måste leva med, förklarar han i samtalet med Fjärde Uppgiften där han även förklarar varför både palestinier och israeler blivit allt mer radikala de senaste åren. I samtalet berättar han även om Hamas ofta militanta politik och terrormetoder samt pekar ut de viktigaste faktorerna för att få till en lösning.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Så blev miljöfrågor och socialt ansvar en styrelsefråga

Wed, 17 Jun 2015 08:45:00 GMT

Niklas Egels-Zandén, docent i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitetDe senaste tio åren har hållbarhet och corporate social responsability (CSR) blivit modeord i näringslivet. Företagen formulerar hållbarhetspolicies, ger ut CSR-rapporter, tillsätter hållbarhetschefer och sätter upp ambitiösa CSR-mål.Men vad menas egentligen med hållbarhet och hur har företagens arbete med sociala frågor och miljö förändrats i dagens globaliserade värld där varor, tjänster, kapital och människor rör sig fritt över världens gränser?Niklas Egels Zandén är docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg och en av Sveriges främsta experter på hållbarhet. I sin forskning har han undersökt hur näringslivets syn på hållbarhetsfrågor förändrats – från ett nödvändigt ont till något som genomsyrar hela verksamheter.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Digitala medievärlden kan skapa politiska analfabeter

Tue, 28 Apr 2015 06:00:00 GMT

Kajsa Falasca. Doktorand i politisk kommunikation vid Mittuniversitetet.I valet 2014 började de politiska partierna på allvar använda sig av sociala medier i sitt kampanjande. Det finns en del positivt i det, som en tydligare direktkommunikation mellan medborgare och politiker, menar Kajsa Falasca som forskar kring just samspelet mellan makthavare, medier och medborgare. Men att allt mer kampanjande och och politisk information sker digitalt ökar också antalet människor som inte alls tar del av politik. På sikt är det ett hot mot demokrati, säger Kajsa Falasca i intervjun.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Så påverkar SD svensk politik

Mon, 30 Mar 2015 07:00:00 GMT

Niklas Bolin, universitetslektor statsvetenskap, MittuniversitetetSverigedemokraterna har varit det mest framgångsrika partiet de två senaste valen. Men har partiets politik fått genomslag i verkligheten? På lokal nivå är svaret ja, där kan man nämligen tydligt se hur kommuner där SD innehar vågmästarposition är mer restriktiva mot flyktingar än andra kommuner, menar Niklas Bolin som forskar kring just partiets politiska inflytande. På nationell nivå, däremot, har inflytandet snarare varit negativt, där de andra partierna drivit igenom en invandringsvänlig politik eftersom de tävlat om att ta avstånd från Sverigedemokraterna. Men det finns tecken på att det håller på att ändras. Niklas Bolin berättar i samtalet hur han ser tydliga signaler efter valet på att såväl media som politiker har närmat sig Sverigedemokraterna i retoriken, i tankegångarna och även i konkreta förslag.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Så tänker en psykopat

Sat, 28 Mar 2015 08:00:00 GMT

Karolina Sörman, doktorand i klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutetPsykopati är associerat med återfall i brottslighet, inklusive våldsbrott. Psykopater kännetecknas av att vara manipulativa, impulsiva, ansvarslösa, sakna empati och ånger. Men det finns också personer med höga psykopatiska drag som kan vara framgångsrika samhällsmedborgare – modiga, charmiga och kreativa.Karolina Sörman är utbildad neurobiolog och doktorand vid Karolinska institutet. I sin forskning fokuserar hon på de kliniska tester som används för att bedöma psykopati. Hur upptäcker man en psykopat? Hur tänker de? Och går psykopati att behandla?Under arbetet med sin forskning har Karolina Sörman träffat och intervjuat både kriminella och ickekriminella grupper för att undersöka psykopatiska drag och hur de tar sig uttryck.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Så påverkas hjärnan av fysisk beröring

Thu, 26 Mar 2015 07:40:00 GMT

Helena Wasling, medicine doktor i neurofysiologi vid Sahlgrenska akademin i GöteborgAtt fysisk kontakt som kramar och smekningar leder till ökat välbefinnande för oss människor är ett välkänt faktum. För små barn är mänsklig närhet en absolut nödvändighet för deras psykiska och fysiska utveckling. Men vad händer egentligen i våra nervsystem när vi utsätts för fysisk beröring? Och vilken typ av beröring påverkar oss mest?Helena Wasling är utbildad sjukgymnast och forskare i neurofysiologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. I sin forskning djupdyker hon in i människans nervsystem för att få svar på dessa frågor. Genom 0,2 millimeter tjocka nålar, som sticks in i kroppens nervtrådar, avlyssnar hon den elektroniska trafiken mellan nervcellerna och hjärnan.Resultatet av hennes studier på levande friska människor är dels en ökad förståelse för hur våra nervceller egentligen kommunicerar med hjärnan, dels hur viktig fysisk beröring faktiskt är för alla människor.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När datachipet opereras in i hjärnan

Thu, 04 Dec 2014 17:00:00 GMT

Karim Jebari. Doktorand vid Institutet för framtidsforskning i Stockholm.Den tekniska utvecklingen av datorer går inte bara snabbare och snabbare, datatekniken är också på väg att flytta in i den mänskliga hjärnan. Redan i dag kan vi med implantat i hjärnan stimulera mänskliga sinnen och hämma neurologiska sjukdomar tack vare datateknik. Men hur långt kan vi utveckla tekniken innan den påverkar våra känslor, tankar och värderingar?Mänskligheten konfronteras inte bara med stora existentiella utmaningar när jordens resurser avtar och klimatet förändras. Vi står också inför etiska dilemman när tekniken bokstavligen flyttar in i våra hjärnor och påverkar våra sinnen.Filosofen Karim Jebari är humanist, men har forskat vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Ämnet för hans forskning är så kallade hjärnmaskingränssnitt, alltså själva kontaktytan mellan den programmerade datorn och den mänskliga hjärnan. I denna intervju berättar han om sin forskning, som är en slags filosofisk science fiction, och förklarar varför det är viktigt att diskutera etiska dilemman i olika framtidsscenarios, långt innan de är en realitet.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Angriper människans största frågor med matematik

Thu, 13 Feb 2014 20:00:00 GMT

Olle Häggström. Professor Matematisk statistik, Chalmers tekniska högskola.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Terrorismens drivkrafter

Thu, 19 Dec 2013 20:00:00 GMT

Mats Fridlund. Professor i industrialiseringens historia, Aalto-universitetet och Universitetslektor i vetenskapsteori, Göteborgs universitet.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Så har skärmkulturen förändrat vårt läsande, skrivande – och även tänkande

Thu, 08 Aug 2013 20:00:00 GMT

Johan Elmfeldt. Filosofie doktor i litteraturvetenskap. Docent i svenska med didaktisk inriktning. Malmö Högskola.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.