<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<?xml-stylesheet type="text/xsl" href="/global/feed/rss.xslt" ?>
<rss version="2.0" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom" xmlns:googleplay="http://www.google.com/schemas/play-podcasts/1.0" xmlns:itunes="http://www.itunes.com/dtds/podcast-1.0.dtd" xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" xmlns:podaccess="https://access.acast.com/schema/1.0/" xmlns:acast="https://schema.acast.com/1.0/">
    <channel>
		<ttl>60</ttl>
		<generator>acast.com</generator>
		<title>Människorna bakom larmen </title>
		<link>https://www.su.se/poddar</link>
		<atom:link href="https://feeds.acast.com/public/shows/63e0fbf1436c360011dd903d" rel="self" type="application/rss+xml"/>
		<language>sv</language>
		<copyright>Stockholms universitet</copyright>
		<itunes:keywords> miljölarm,gränsvärde, dricksvatten, PFAS, teflon,miljögifter,miljörisk,Stockholms universitet,DDT,Rachel Carson,Skogsdöd</itunes:keywords>
		<itunes:author>Stockholms universitet</itunes:author>
		<itunes:subtitle>Miljöföroreningens historia med de som jobbar med att upptäcka miljöproblemen och de som är satta att hantera dem</itunes:subtitle>
		<itunes:summary><![CDATA[<p>Många av de kemikalier vi kallar för miljögifter idag var en gång i tiden fantastiska mirakelmedel som utvecklats för att lösa dåtidens samhällsproblem. Men någonstans på vägen upptäckte vi att de kunde vara skadliga. Hur gick det till? Idag är vi beroende av många tusentals kemikalier. Vi vet inte hur farliga de flesta av dem är. Hur hamnade vi här och vart är vi på väg? Miljöforskaren Jana Johansson intervjuar de som jobbar med att upptäcka miljöproblem och de som är satta att hantera dem, forskarna som var med när det begav sig och de som är yrkesverksamma idag.&nbsp;</p><p>En podd av Jana Johansson. Producent Lars In de Betou</p><br><p>Fler poddar med koppling till Stockholms universitet</p><p>https://www.su.se/poddar</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		<description><![CDATA[<p>Många av de kemikalier vi kallar för miljögifter idag var en gång i tiden fantastiska mirakelmedel som utvecklats för att lösa dåtidens samhällsproblem. Men någonstans på vägen upptäckte vi att de kunde vara skadliga. Hur gick det till? Idag är vi beroende av många tusentals kemikalier. Vi vet inte hur farliga de flesta av dem är. Hur hamnade vi här och vart är vi på väg? Miljöforskaren Jana Johansson intervjuar de som jobbar med att upptäcka miljöproblem och de som är satta att hantera dem, forskarna som var med när det begav sig och de som är yrkesverksamma idag.&nbsp;</p><p>En podd av Jana Johansson. Producent Lars In de Betou</p><br><p>Fler poddar med koppling till Stockholms universitet</p><p>https://www.su.se/poddar</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
		<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
		<itunes:owner>
			<itunes:name>Lars In de Betou</itunes:name>
			<itunes:email>info+63e0fbf1436c360011dd903d@mg-eu.acast.com</itunes:email>
		</itunes:owner>
		<acast:showId>63e0fbf1436c360011dd903d</acast:showId>
		<acast:showUrl>manniskorna-bakom-larmen</acast:showUrl>
		<acast:signature key="EXAMPLE" algorithm="aes-256-cbc"><![CDATA[wbG1Z7+6h9QOi+CR1Dv0uQ==]]></acast:signature>
		<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmTHg2/BXqPr07kkpFZ5JfhvEZqggcpunI6E1w81XpUaBscFc3skEQ0jWG4GCmQYJ66w6pH6P/aGd3DnpJN6h/CD4icd8kZVl4HZn12KicA2k]]></acast:settings>
        <acast:network id="63d3d70bc57b140011fb9f06" slug="anna-allergren"><![CDATA[Anna Allergren]]></acast:network>
		<itunes:type>episodic</itunes:type>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/63e0fbf1436c360011dd903d/1675700248836-906d0b699249ad6fbc6798adf2b216ac.jpeg"/>
			<image>
				<url>https://assets.pippa.io/shows/63e0fbf1436c360011dd903d/1675700248836-906d0b699249ad6fbc6798adf2b216ac.jpeg</url>
				<link>https://www.su.se/poddar</link>
				<title>Människorna bakom larmen </title>
			</image>
		<item>
			<title>Metylkvicksilver – om hunger och förgiftning i Irak </title>
			<itunes:title>Metylkvicksilver – om hunger och förgiftning i Irak </itunes:title>
			<pubDate>Tue, 02 May 2023 11:48:36 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>20:55</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/63e0fbf1436c360011dd903d/e/6450d641a676850011132ace/media.mp3" length="30098181" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">6450d641a676850011132ace</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://shows.acast.com/manniskorna-bakom-larmen/episodes/metylkvicksilver-om-hunger-och-forgiftning-i-irak</link>
			<acast:episodeId>6450d641a676850011132ace</acast:episodeId>
			<acast:showId>63e0fbf1436c360011dd903d</acast:showId>
			<acast:episodeUrl>metylkvicksilver-om-hunger-och-forgiftning-i-irak</acast:episodeUrl>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZMTtedvdcRQbP4eiLMjXzCKLPjEYLpGj+NMVKa+5C8pL4u/EOj1Vw4h5MMJYp0lCcFAe0fnxBJy/1ju4Qxy1fh8gO4DvlGA40yms2g0/hOkcrfHIopjTygHFqGwwOPKFIai4SuTvs86Lx3UYCyl6Zs6Ct4ZBthL2WzslhtY/WOqOG2b2wVDyRXsGKuHXFUhjhFxRwefwTqzEWDnNYw4SKxNk/oaaB9E0UMCCjiBGSgruDKZZoAHbxQXV2CC1CkUSTDTM9zJQfZxO426JSQI8xg]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Arne Jernelöv hjälpte till att kartlägga och hantera katastrofen 1971.  </itunes:subtitle>
			<itunes:episodeType>full</itunes:episodeType>
			<itunes:season>1</itunes:season>
			<itunes:episode>5</itunes:episode>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/63e0fbf1436c360011dd903d/1675700248836-906d0b699249ad6fbc6798adf2b216ac.jpeg"/>
			<description><![CDATA[<p>År 1971 utbryter en mystisk epidemi i Irak. Det ska visa sig att den kommer ur ett ambitiöst försök att hindra hungersnöd. Genom en serie olyckliga omständigheter hamnar giftet metylkvicksilver i en rad livsmedel, varpå hjärnskadade patienter fyller sjukhusen. Arne Jernelöv berättar i det här avsnittet om vad det var som hände och hur han, som utsänd av WHO, hjälpte till att kartlägga och hantera katastrofen.</p><p>&nbsp;</p><p>Medverkande: Arne Jernelöv, professor emeritus i miljöbiokemi</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[<p>År 1971 utbryter en mystisk epidemi i Irak. Det ska visa sig att den kommer ur ett ambitiöst försök att hindra hungersnöd. Genom en serie olyckliga omständigheter hamnar giftet metylkvicksilver i en rad livsmedel, varpå hjärnskadade patienter fyller sjukhusen. Arne Jernelöv berättar i det här avsnittet om vad det var som hände och hur han, som utsänd av WHO, hjälpte till att kartlägga och hantera katastrofen.</p><p>&nbsp;</p><p>Medverkande: Arne Jernelöv, professor emeritus i miljöbiokemi</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>Kvicksilver – ett tidigt miljöpussel</title>
			<itunes:title>Kvicksilver – ett tidigt miljöpussel</itunes:title>
			<pubDate>Mon, 20 Mar 2023 09:25:43 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>29:48</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/63e0fbf1436c360011dd903d/e/63e4e98876a4a400107f8ef6/media.mp3" length="42869508" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">63e4e98876a4a400107f8ef6</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://www.su.se/forskning/poddar-och-bloggar/m%C3%A4nniskorna-bakom-larmen-milj%C3%B6forskningens-historia-1.648016</link>
			<acast:episodeId>63e4e98876a4a400107f8ef6</acast:episodeId>
			<acast:showId>63e0fbf1436c360011dd903d</acast:showId>
			<acast:episodeUrl>kvicksilver-ett-tidigt-miljopussel</acast:episodeUrl>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZMTtedvdcRQbP4eiLMjXzCKLPjEYLpGj+NMVKa+5C8pL4u/EOj1Vw4h5MMJYp0lCcFAe0fnxBJy/1ju4Qxy1fh8gO4DvlGA40yms2g0/hOkcrfHIopjTygHFqGwwOPKFIai4SuTvs86Lx3UYCyl6Zs6Ct4ZBthL2WzslhtY/WOqOG2b2wVDyRXsGKuHXFUhjil27/0a8c0sxF3knOuPq0Nj35xuAt6fHV5TDXvafSnvmMP6a3NhzXqO7SmmKIqI2wUHkM5CONl2TjiMQSZGV+z]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Om de svenska forskare som under 50- och 60-talen kartlade kvicksilvers beteende </itunes:subtitle>
			<itunes:episodeType>full</itunes:episodeType>
			<itunes:season>1</itunes:season>
			<itunes:episode>4</itunes:episode>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/63e0fbf1436c360011dd903d/1675700248836-906d0b699249ad6fbc6798adf2b216ac.jpeg"/>
			<description><![CDATA[<p>Hur hänger kronans vilt, Erik&nbsp;XIV:s&nbsp;död, Sveriges atomenergiprogram och den japanska byn Minamata ihop med hur mycket fisk du råds äta? Ett av Sveriges första miljölarm handlade om fågeldöd och giftig mat. Orsaken var kvicksilver, ett grundämne som finns i naturen och har använts av människor i tusentals år. Under 1900-talet användes metallen i industri och jordbruk trots att den var ett välkänt gift. Man kunde inte ana att det skulle orsaka skada när det släpptes ut i naturen. Det här avsnittet handlar om de svenska forskare som under 50- och 60-talen kartlade kvicksilvers beteende i miljön och på så vis skapade ett forskningsfält som ännu är stort idag.</p><br><p>Medverkande:&nbsp;Arne Jernelöv, professor emeritus i miljöbiokemi</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[<p>Hur hänger kronans vilt, Erik&nbsp;XIV:s&nbsp;död, Sveriges atomenergiprogram och den japanska byn Minamata ihop med hur mycket fisk du råds äta? Ett av Sveriges första miljölarm handlade om fågeldöd och giftig mat. Orsaken var kvicksilver, ett grundämne som finns i naturen och har använts av människor i tusentals år. Under 1900-talet användes metallen i industri och jordbruk trots att den var ett välkänt gift. Man kunde inte ana att det skulle orsaka skada när det släpptes ut i naturen. Det här avsnittet handlar om de svenska forskare som under 50- och 60-talen kartlade kvicksilvers beteende i miljön och på så vis skapade ett forskningsfält som ännu är stort idag.</p><br><p>Medverkande:&nbsp;Arne Jernelöv, professor emeritus i miljöbiokemi</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>Surt regn – miljöfrågan blir internationell</title>
			<itunes:title>Surt regn – miljöfrågan blir internationell</itunes:title>
			<pubDate>Fri, 24 Feb 2023 07:56:48 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>31:23</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/63e0fbf1436c360011dd903d/e/63e4eb423f94ee0011062568/media.mp3" length="45155548" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">63e4eb423f94ee0011062568</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://www.su.se/forskning/poddar-och-bloggar/m%C3%A4nniskorna-bakom-larmen-milj%C3%B6forskningens-historia-1.648016</link>
			<acast:episodeId>63e4eb423f94ee0011062568</acast:episodeId>
			<acast:showId>63e0fbf1436c360011dd903d</acast:showId>
			<acast:episodeUrl>surt-regn-miljofragan-blir-internationell</acast:episodeUrl>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZMTtedvdcRQbP4eiLMjXzCKLPjEYLpGj+NMVKa+5C8pL4u/EOj1Vw4h5MMJYp0lCcFAe0fnxBJy/1ju4Qxy1fh8gO4DvlGA40yms2g0/hOkcrfHIopjTygHFqGwwOPKFIai4SuTvs86Lx3UYCyl6Zs6Ct4ZBthL2WzslhtY/WOqOG2b2wVDyRXsGKuHXFUhjg+iT+Kk2ZFPUietYpcNutp88hYcfTrmGPHJ+Jga9A+8rCeYMkJgHn4xIaHoFsepV7t2u132nbrlvOjel5hpTLD]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Från ”The great London smog”, Kalla kriget, skogsdöd och Berlinmurens fall fram till våra dagar.</itunes:subtitle>
			<itunes:episodeType>full</itunes:episodeType>
			<itunes:season>1</itunes:season>
			<itunes:episode>3</itunes:episode>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/63e0fbf1436c360011dd903d/1675700248836-906d0b699249ad6fbc6798adf2b216ac.jpeg"/>
			<description><![CDATA[<p>Under den tidiga industrialismen sågs bolmande skorstenar som en markör för utveckling och välstånd. När man förstod att luftföroreningar kan skada människors hälsa byggde man högre och högre skorstenar så att röken skulle blåsa bort. Man kunde inte tänka sig att det som skickades upp i luften skulle regna ner någon annanstans. Svante Odéns larm om surt regn 1967 förändrade den bilden. Men det tog flera decennier av diplomatiskt arbete för att den skulle accepteras i Europa. Surt regn brukar framhållas som ett exempel på ett miljöproblem som blivit löst. Hur gick det till? Det här avsnittet tar oss från&nbsp;”The great London smog”&nbsp;genom Kalla kriget förbi skogsdöd, gruvstrejk och Berlinmurens fall fram till våra dagar.</p><br><p>Medverkande: Peringe Grennfeldt (senior rådgivare, IVL Svenska Miljöinstitutet), Henning Rodhe (professor emeritus i kemisk meteorologi, Stockholms universitet)</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[<p>Under den tidiga industrialismen sågs bolmande skorstenar som en markör för utveckling och välstånd. När man förstod att luftföroreningar kan skada människors hälsa byggde man högre och högre skorstenar så att röken skulle blåsa bort. Man kunde inte tänka sig att det som skickades upp i luften skulle regna ner någon annanstans. Svante Odéns larm om surt regn 1967 förändrade den bilden. Men det tog flera decennier av diplomatiskt arbete för att den skulle accepteras i Europa. Surt regn brukar framhållas som ett exempel på ett miljöproblem som blivit löst. Hur gick det till? Det här avsnittet tar oss från&nbsp;”The great London smog”&nbsp;genom Kalla kriget förbi skogsdöd, gruvstrejk och Berlinmurens fall fram till våra dagar.</p><br><p>Medverkande: Peringe Grennfeldt (senior rådgivare, IVL Svenska Miljöinstitutet), Henning Rodhe (professor emeritus i kemisk meteorologi, Stockholms universitet)</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>DDT – från mirakelmedel till miljörörelse</title>
			<itunes:title>DDT – från mirakelmedel till miljörörelse</itunes:title>
			<pubDate>Fri, 24 Feb 2023 07:31:23 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>31:30</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/63e0fbf1436c360011dd903d/e/63e4e830f51cd50011d10c8a/media.mp3" length="45314559" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">63e4e830f51cd50011d10c8a</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://www.su.se/forskning/poddar-och-bloggar/m%C3%A4nniskorna-bakom-larmen-milj%C3%B6forskningens-historia-1.648016</link>
			<acast:episodeId>63e4e830f51cd50011d10c8a</acast:episodeId>
			<acast:showId>63e0fbf1436c360011dd903d</acast:showId>
			<acast:episodeUrl>2ddt-fran-mirakelmedel-till-miljororelse</acast:episodeUrl>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZMTtedvdcRQbP4eiLMjXzCKLPjEYLpGj+NMVKa+5C8pL4u/EOj1Vw4h5MMJYp0lCcFAe0fnxBJy/1ju4Qxy1fh8gO4DvlGA40yms2g0/hOkcrfHIopjTygHFqGwwOPKFIai4SuTvs86Lx3UYCyl6Zs6Ct4ZBthL2WzslhtY/WOqOG2b2wVDyRXsGKuHXFUhjiI/IIl0DlBZ7l+DE1ArsWhoLtE36ZauciCV2F3wJHqByPg1uH86pCZc9uWkFPel+8gBuB7MkJGEvSmjZvqWLB9]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Om när vi började uppfinna kemikalier och när vi insåg att naturen kunde ta skada </itunes:subtitle>
			<itunes:episodeType>full</itunes:episodeType>
			<itunes:season>1</itunes:season>
			<itunes:episode>2</itunes:episode>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/63e0fbf1436c360011dd903d/1675700248836-906d0b699249ad6fbc6798adf2b216ac.jpeg"/>
			<description><![CDATA[<p>Insektsgiftet DDT har blivit en ikonisk symbol för miljöförstöring. Det togs fram för att lösa några av 1900-talets stora folkhälsoproblem, gav dess upptäckare Nobelpriset i medicin och kom att bli flitigt använt av militären under andra världskriget och av allmänheten under efterkrigstiden.&nbsp;</p><p>Men den aningslösa yran pågick bara något decennium. Sen kom ett av historiens viktigaste miljölarm: Rachel Carsons bok ”Tyst Vår”,&nbsp;som 1962&nbsp;varnade för att användning av bekämpningsmedel bl a skulle leda till ekosystemens kollaps. Den ledde till ett uppvaknande som sägs vara den moderna miljörörelsens början. Det här avsnittet handlar om hur det gick till när vi började uppfinna kemikalier och när vi insåg att naturen kunde ta skada av industrisamhällets framväxt.</p><br><p>Medverkande: David Larsson Heidenblad (docent i historia på Lunds Universitet),&nbsp;Johan Wennerberg (professor i organisk kemi på Lunds universitet och Head of Science på Red Glead Discovery)</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[<p>Insektsgiftet DDT har blivit en ikonisk symbol för miljöförstöring. Det togs fram för att lösa några av 1900-talets stora folkhälsoproblem, gav dess upptäckare Nobelpriset i medicin och kom att bli flitigt använt av militären under andra världskriget och av allmänheten under efterkrigstiden.&nbsp;</p><p>Men den aningslösa yran pågick bara något decennium. Sen kom ett av historiens viktigaste miljölarm: Rachel Carsons bok ”Tyst Vår”,&nbsp;som 1962&nbsp;varnade för att användning av bekämpningsmedel bl a skulle leda till ekosystemens kollaps. Den ledde till ett uppvaknande som sägs vara den moderna miljörörelsens början. Det här avsnittet handlar om hur det gick till när vi började uppfinna kemikalier och när vi insåg att naturen kunde ta skada av industrisamhällets framväxt.</p><br><p>Medverkande: David Larsson Heidenblad (docent i historia på Lunds Universitet),&nbsp;Johan Wennerberg (professor i organisk kemi på Lunds universitet och Head of Science på Red Glead Discovery)</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title> PFAS – är vårt dricksvatten giftigt?</title>
			<itunes:title> PFAS – är vårt dricksvatten giftigt?</itunes:title>
			<pubDate>Tue, 07 Feb 2023 08:58:06 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>31:18</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/63e0fbf1436c360011dd903d/e/63e0ffe6c090750011f61c0c/media.mp3" length="45092742" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">63e0ffe6c090750011f61c0c</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://www.su.se/forskning/poddar-och-bloggar/människorna-bakom-larmen-miljöforskningens-historia-1.648016</link>
			<acast:episodeId>63e0ffe6c090750011f61c0c</acast:episodeId>
			<acast:showId>63e0fbf1436c360011dd903d</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZMTtedvdcRQbP4eiLMjXzCKLPjEYLpGj+NMVKa+5C8pL4u/EOj1Vw4h5MMJYp0lCcFAe0fnxBJy/1ju4Qxy1fh8gO4DvlGA40yms2g0/hOkcrfHIopjTygHFqGwwOPKFIai4SuTvs86Lx3UYCyl6Zs6Ct4ZBthL2WzslhtY/WOqOG2b2wVDyRXsGKuHXFUhjifflmgppOKYuZZ1s4ZKALSnzppWBWxLk/tn0iVLWYfrxU9HiOeDKTJ/kK9/ZZmjQRLR6aQjhsQuYV31lVgtc2E]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Hur kunde det bli så här? Och vad ska vi göra nu?</itunes:subtitle>
			<itunes:episodeType>full</itunes:episodeType>
			<itunes:season>1</itunes:season>
			<itunes:episode>1</itunes:episode>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/63e0fbf1436c360011dd903d/1675700305769-afa9deaa2886ce984deb32afa905b5a5.jpeg"/>
			<description><![CDATA[<p>Nya forskningsrön har lett till insikten att vår mat och vårt vatten innehåller så mycket PFAS att det kan skada vår hälsa. De här ”evighetskemikalierna” har tillverkats sen 1950-talet men inte förrän i vår tid – när de hunnit spridas till jordens alla hörn – görs insatser för att skydda människor mot deras skadliga effekter. Hur kunde det bli så här? Och vad ska vi göra nu?</p><p>Medverkande: Ian Cousins (professor i miljövetenskap, Stockholms universitet), Marko Filipovic (miljökonsult, Sellén &amp; Filipovic), Emma Halldin Ankarberg (toxikolog, Livsmedelsverket), Sandra Strandh (statsinspektör, Livsmedelsverket).</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[<p>Nya forskningsrön har lett till insikten att vår mat och vårt vatten innehåller så mycket PFAS att det kan skada vår hälsa. De här ”evighetskemikalierna” har tillverkats sen 1950-talet men inte förrän i vår tid – när de hunnit spridas till jordens alla hörn – görs insatser för att skydda människor mot deras skadliga effekter. Hur kunde det bli så här? Och vad ska vi göra nu?</p><p>Medverkande: Ian Cousins (professor i miljövetenskap, Stockholms universitet), Marko Filipovic (miljökonsult, Sellén &amp; Filipovic), Emma Halldin Ankarberg (toxikolog, Livsmedelsverket), Sandra Strandh (statsinspektör, Livsmedelsverket).</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
    	<itunes:category text="Science"/>
    	<itunes:category text="Education"/>
    	<itunes:category text="History"/>
    </channel>
</rss>
