Obruten mark – samtal om social innovation

Så designar vi vårt samhälle

Thu, 30 Oct 2025 07:00:00 GMT

I det här avsnittet träffar du Matilda Legeby från non-profit bolaget Samhällsnytta AB, som ägs av Karlstads universitet. Deras uppdrag är att få fler av oss medborgare, patienter och brukare att bli medskapare i uppbyggnaden av vårt samhälle, i våra demokratiska institutioner, i våra egna liv.

Deras uppdrag rör ofta stora system. Det kan handla om allt från att minska regelbördan för lantbrukare, utveckling av nära vård eller så som du hör i det här samtalet – hur vi kan skapa främjande system för barn och ungas hälsa. Du får höra ett samtal om hur vi kan påverka på olika nivåer, från det lokala till det regionala till det nationella, och inte minst hur vi skapar kopplingar mellan dessa. Hur ser en infrastruktur för dialog och medskapande ut som (i det här fallet) tar till vara på barn och ungas erfarenheter, kunskap, drömmar och viljor? Vad gör man då? Hur gör man?

Samhällsnytta AB har sin grund i tjänsteforskning och design. Och när det gäller designlogik så kan det användas till så mycket mer än bara utveckling av nya produkter – själva logiken ger oss ett verktyg som alltid utgår från behovsägarens perspektiv. När målgrupperna får vara med och förstå sina egna problem, när de får bidra till lösningarna så ökar vi inte bara relevansen av insatser utan också känslan av inflytande och rådighet i ens egen livssituation – något som i sig kan vara hälsofrämjande.

Du hittar mer om Samhällsnytta AB här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Samhällsentreprenörer som förnyar Sverige

Thu, 16 Oct 2025 06:00:00 GMT

Idag studsar vi tillbaka till en återkommande fråga i den här podden - hur kan vårt välfärdssystem och vår demokrati uppdateras, med nya lösningar, nya samarbeten, nya former av finansiering?

Dagens gäst, Tove Nordström Pontén, kommer från organisationen SE-Forum, och de har under de senaste tjugo åren arbetat för att förbättra förutsättningarna för så kallade samhällsentreprenörer att kunna verka i Sverige.

Och vad är nu en samhällsentreprenör då kanske du undrar? Ja, det är, som Tove beskriver det, en entreprenör som utgår från samhällsproblem, där de vill skapa ett värde som är socialt eller ekologiskt, där foksuset inte bara är det ekonomiska. Det här personer, och organisationer, som t ex har nytänkande lösningar på sådant som exempelvis ofrivillig ensamhet, återbruk, livsmedelsförsörjning eller jämställdhetsfrågor.

Vi fördjupar oss i hur samhällsentreprenörer kan vara ett kompelement till det offentliga, hur deras arbete behöver finansieras, hur projekt kan vara både en möjlighet och hinder, hur vi bygger allianser mellan sektorer, påverkar politik och mycket mer.

Du hittar mer om SE-Forum här.

Vill du läsa avsnittet så gör du det här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Aktiv fritid till alla!

Thu, 02 Oct 2025 06:00:00 GMT

Har du de senaste åren behövt låna ett par skridskor, skidor, badmintonrack eller tält och sovsäck? Kanske har du hittat fram till Fritidsbanken, denna guldgruva av resurser för den som vill leva ett aktivt liv, men som av olika anledningar, inte har ett eget lager av fritidsmateriel hemma (vilket inte många har).

Fritidsbanken grundades i värmländska Deje, på initiativ av diakonen Carina Haak, och i samarbete med Forshaga kommun, Forshaga-Munkfors församling och projektet ”Ett öppnare värmland”. Sedan dess har fritidsbanken växt nästan explosionsartat och finns nu i hela 122 kommuner i Sverige. Fritidsbankens koncept är enkelt – de grundar sig på tre principer:

Alla får låna

Allt är gratis

Återanvänd utrustning

Själva logiken känner du igen från hur biblioteken funkar, eller hur? En rolig detalj i sammanhanget, som inte så många känner till, är att kyrkans folk även var avgörande för folkbibliotekens utveckling från i mitten av 1800-talet och framåt. Så, vad är det med präster och diakoner i Värmland egentligen, kan man ju undra?

I samtal med Henric Byström, kommunikationschef för Fritidsbanken, försöker jag förstå mer Om vad Fritidsbanken är, vad de gör och vad som gjort deras tillväxt möjlig. Vad är framgångsfaktorerna? Varför har de valt att samarbeta med kommuner? Men jag undrar också vilka utmaningar som kommer med att växa så är snabbt. Hur lyckas man hålla de grundläggande värderingarna vid liv över tid?

Mer om Fritidsbanken här.

Vill du kunna läsa avsnittet, så gör du det här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Så sänker vi trösklarna för engagemang

Thu, 18 Sep 2025 06:00:00 GMT

Jonas Boutani-Werner är en av grundarna av föreningen Massvis som, lite enkelt förklarat, tillhandahåller en plattform för att kanalisera och samla engagemang och kapital. Massvis ger dels en teknisk lösning för crowdfunding, dels – och kanske viktigare- möjlighet för alla med samhällsnyttiga idéer att realisera dessa, utan att alltid behöva starta en förening. Sagt med andra ord så vill Jonas, och Massvis, sänka trösklarna för att du och jag ska kunna engagera oss i våra lokalsamhällen.

Jonas säger att allt började när han hade ett uppdrag hos SKR och det ställdes en fråga om hur vi skulle kunna engagera civilsamhället i problemlösningen för att främja psykisk hälsa? Med den utgångspunkten tolkade Jonas civilsamhället i en ganska bred bemärkelse, inte bara dem som driver en förening, utan snarare hur man kunde öka förutsättningarna för invånare att vara en del i de utmaningar som finns kring psykisk ohälsa.

Resultatet materialiserades så småningom genom föreningen Massvis och ett mycket spännande pilotptojekt under benämningen ”Umeå tillsammans”. I Umeå fanns det ett påbörjat arbete kring crowdfunding och här krokade Massvis på ett naturligt sätt arm med kommunen och Coompanion i Västerbotten.

Så, hur har det gått då? Vilka möjligheter och hinder har mött? Varför är det här viktigt och vad vill de åsatdkomma? Ja, det är några av frågorna du får höra oss resonera kring i det här avsnittet.

Mer om Massvis här.

Vill du kunna läsa avsnittet så gär du det här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mer musik till förskolan!

Thu, 04 Sep 2025 06:00:00 GMT

Hur använder vi sång och musik med våra minsta, d v s i förskolan? Rustas de blivande förskollärarna för att kunna musicera tillsammans med barnen? Ja, det verkar vara lite si och så med det. I utgångspunkten innehåller deras utbildning endast 9 timmar av undervisning i musik. Frågan är då om vi kan förvänta oss att musik och sång blir en naturlig del i förskolorna?

Ylva Holmberg och Åsa Sahlée, båda verksamma vid Malmö universitet, vill förändra detta. Genom att utveckla musiktjänsten Sjung vill de göra det enklare för förskolepersonal – och i förlängningen alla vuxna i barns närhet – att sjunga och musicera tillsammans med barn. Sjung ska fungera som en digital musiktjänst och sångbok, fylld med ett rikt musikbibliotek och pedagogiska verktyg.

Den här idén tog de med sig in i Malmö universitets ”Societal impact lab”, för att under ett års tid utveckla en produkt, och en plan för hur den ska kunna komma ut på marknaden och så småningom göra skillnad i vardagen på våra förskolor i Sverige. Drömmen är att förskolan på sikt ska genomsyras av musiken, att musiken blir ett bärande moment inom utbildningen och i praktiken.

Mer om "Sjung" här.

Vill du kunna läsa avsnittet så gör du det här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Talanger, inte problem

Thu, 21 Aug 2025 06:00:00 GMT

En röd tråd i de samtal du hör här är bland annat hur man vänder på perspektiv. I stället för att se människors brister och begränsningar så väljer de sociala innovatörerna att ställa frågan om vad deras målgrupper har för styrkor, och fokuserar på hur de kan bygga vidare på det. Glaset är så att säga alltid halvfullt, inte halvtomt. Det gäller även dagens gäst, Najat Abbas, generalsekreterare för föreningen ”The good talents”.

Samtalet med Najat handlar i stora drag om orsaker till utanförskap. Hur det går att hitta förklaringar i allt från diskriminering, brist på förebilder, kontaktnät och ekonomi. Det är ett typiskt sammansatt och komplext problem. Framför allt pratar vi om egenmakt, och hur The good talents i sina olika program och aktiviteter kontinuerligt jobbar på att stärka de ungas känsla av att ha kontroll över sitt eget liv. Samtidigt konstaterar Najat att vi behöver jobba i båda ändar – d v s med ungdomarna själva OCH med arbetsgivare. På så vis stärker de kapaciteten i systemet som helhet.

För om vi ska få en mer inkluderande arbetsmarknad så är det minst lika viktigt att arbetsgivare förstår hur de kan skapa tillåtande miljöer, öppna för olikheter. De flesta de jobbar med verkar också inse att det här viktigt av olika anledningar – inte minst för att vara attraktiva arbetsplatser för kommande talanger.

Mycket spännande att lyssna på idag med andra ord!

Mer om The Good Talents här.

Vill du kunna läsa avsnittet så gör du det här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett slag för den sociala finansmarknaden

Thu, 26 Jun 2025 06:00:00 GMT

Sociala innovationer bryter som regel alltid ny mark. Så när det gäller nytänkande lösningar är det inte alltid självklart hur man ska lyckas finansiera dessa. Kanske är det här extra svårt för civilsamhällets organisationer? Vi vet att civilsamhället bidrar med enorma samhällsvärden – oavsett om det sker genom en bygdegård, fotbollslag eller den lokala kulturföreningen. Ibland så kan det dock tyckas tröstlöst att finansiera sin verksamhet – kanske inte minst i uppstartskedet eller när man behöver göra en större investering. Så vad gör man? I många av de vanliga storbankerna passar inte civilsamhället in. Ibland på grund av att lånen är för små, ibland för att det är krångligare att granska en förening i jämförelse med ett AB, och andra gånger för att det finns högt ställda krav på banker att motverka penningtvätt. Sammantaget blir det alltså svårt för t ex en bygdegård som behöver 200 000kr för att finansiera inköp av solceller eller ombyggnad av ett kök eller vad det kan vara. Här kommer Mikrofonden in och skapar finansieringsmöjligheter för verksamheter som annars hade hamnat utanför finansmarknaden.

I det här avsnittet får du höra ett samtal med Ylva Lundkvist-Fridh, VD Mikrofonden Sverige. Vi pratar om varför Mikrofonden behövs (kanske mer nu än någonsin), hur den svenska sociala finansmarknaden skulle kunna utvecklas, vad vi kan lära från andra europeiska länder – som t ex Portugal och vad det egentligen betyder att vara ”bankmässig”.

Här får du veta mer om Mikrofonden.

Vill du läsa avsnittet så gör du det här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Datacenter, spillvärme och socialt företagande

Wed, 28 May 2025 06:00:00 GMT

I det här avsnittet fördjupar vi oss i en sociala innovation från Norrbotten. DC Farming är ett europeiskt social fondsprojekt som drivs av Sunderby folkhögskola där de på ett praktiskt sätt lyckas kombinera ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.

Du har säkert hört talas om alla datacenter som etablerat sig i Västerbotten och Norrbotten, förmodligen mest känt genom Facebook. Men här finns även andra datacenter. Allt från gigantiska lokaler ner till så litet som en container. Visste du också att de här centren genererar massor av energi i form av värme? Och vad händer med den? Ja, det mesta går rakt ut. Till spillo, med andra ord. Finns det möjligtvis ett annat sätt? Något annat vi kan använda värmen till? Ja, det var jag pratade med Catharina Ljungkranz om, projektledare i DC Farming. Och de utvecklar ett koncept där de använder spillvärme från datacenter till att värma upp växthus.

Så ställer de frågan om hur och av vem sådana växthus skulle kunna drivas? Skulle det här kunna ge arbetstillfällen för dem långt från arbetsmarknaden till de som alltid kommer längst bak i jobbkön oavsett hur hög tillväxt det finns i en region? Kan man göra det genom ett arbetsintegrerande socialt företag möjligtvis? Och går det samtidigt att hitta nya sätt att bidra till den lokala livsmedelsförsörjningen? Det här låter väl som något du vill veta mer om va? Ja, men då tycker jag att du ska stanna kvar här. Då kör vi! Håll tillgodo och hoppas att du ska gilla det!

Mer att läsa om DC Farming hittar du här.

Vill du kunna läsa avsnittet så gör du det här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Aktiva skoltransporter - för en friskare framtid

Thu, 15 May 2025 06:00:00 GMT

Hela 80 % av våra svenska barn rör sig för lite, d v s enligt rekommendation från WHO om 60 minuters fysisk aktivitet om dagen. Hallå! Varför pratar vi inte mer om det här? Det är ju inget mindre än ett gigantisk problem, som får en mängd konsekvenser för barnen, både på kort och lång sikt. Okej, det är en sak att konstatera omfattningen av problemet, en helt annan att försöka göra något åt det. I detta avsnitt samtalar vi med Anna-Karin Lindqvist, biträdande professor i fysioterapi vid Luleå tekniska universitet och initiativtagare till forskningsprojektet ”Aktiva skoltransporter”. Vi resonerar kring hur aktiva skoltransporter - att gå eller cykla till skolan – kan bidra till en mer rörelse i vardag för barnen och på sikt bidra ett friskare samhälle i sin helhet.

Vi pratar om vart problemet ligger egentligen, och kommer fram till att det inte primärt ligger hos barnen, utan till större del ligger hos oss som föräldrar, där vi blivit alltmer oroliga över att släppa iväg våra barn. Rörelsefriheten har helt enkelt krymp succesivt med åren. Idag tänker många att de ska kjutsa sin barn för att de älskar dem, men vi borde förmodligen tänka att vi ska låta våra barn och gå och cykla för att vi älskar dem. Det är så vi kan ge dem en gåva för en frisk framtid. Här kan det vara värt att tillägga; det har aldrig varit så tryggt att gå och cykla till skolan som idag.

Vi pratar också om vikten av att barnen själva får vara medskapare i sina egna lösningar, hur det borgar för att de själva ska välja aktiva skoltransporter till fördel för det mer bekväma bilen eller bussen.

Och just det, en sak till – Anna-Karin skickar med dig att det är bättre att våga testa sig fram än att vänta på de perfekta förutsättningarna. Något att tänka på för oss alla tror jag.

Här kan du läsa mer om projektet

Vill du läsa avsnittet kan du göra det här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Till våra älskade lärare

Wed, 30 Apr 2025 06:00:00 GMT

Adrian Lundberg är universitetslektor vid institutionen för skolutveckling och ledarskap, OCH en av deltagarna i Malmö universitets ”'Societal impact lab". Ett lab med syfte att utveckla forskningbaserad kunskap till att bli tjänster eller/och produkter som kan få en positiv och långsiktig samhällsnytta.

Och problemet som Adrian bär med sig in i labbet handlar om att nyutexaminerade lärare slutar i yrket allt för snabbt och i allt för hög utsträckning. Genom sin forskning har Adrian insett att det handlar om förväntningar. Det vill säga; nya lärare har till viss del fel förväntningar på yrkeslivet som lärare, och egentligen vice versa, så har skolorna som anställer de nya lärarna en felaktig bild över de nya lärarnas kapacitet och kompetens. Så vad kan det handla om? Ja, enligt Adrian ligger det mycket i hur man som lärare behöver arbeta med relationer – inte minst i förhållande till föräldrar. Ska jag vara ärlig, efter att ha varit med på föräldramöten för mina egna barn genom åren, så är jag förvånad över att inte fler lärare slutar bara på grund av oss vårdnadshavares olika typer av krav.

Adrian tänkte: kan det finnas ett bättre sätt att rusta nya (och för den delen gamla lärare) så att deras kompetenser bättre möter de förväntningar som finns på dem? Så klart det gör. Vill du veta mer? Ja, så stannar du kvar och lyssnar på samtalet mellan mig och Adrian Lundberg.

Hoppas att du ska gilla det!

Vill du kuna läsa avsnittet så gör du det här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mänsklighet som budskap, mål och medel

Thu, 17 Apr 2025 06:00:00 GMT

Lyssna upp alla som vill främja välmående framtida samhällsmedborgare! Psykisk ohälsa hos barn och unga är en typiskt svårlöst och sammansatt utmaning, utan enkla svar, och utan en enskild aktör som kan slå med sitt magiska trollspö så är allt löst. Vi behöver förstå de bakomliggande orsakerna, vi behöver kroka arm över sektorerna, offentliga, idéburna, privata och akademi – OCH inte minst, som också dagens gäster är stora förespråkare för, så måste vi göra barn och unga till medskapare i att både förstå orsaker såväl som komma fram till lösningar.

Hur gör vi det i praktiken? Hur kan vi prata om psykisk hälsa utan att fastna i hur vi hanterar symptomen? Kan vi i stället använda ett främjande perspektiv, där vi sätter ljuset på det som är positiva hälsofrämjande aspekter, låta dem växa och spridas? Kan vi arbeta på olika nivåer samtidigt för att komma åt problemet – d v s hjälpa individer samtidigt som vi skapar förflyttningar i systemen som omgärdar våra barn och unga?

Ja, det är några av de frågor som du får höra i samtalet mellan mig, Hilda Ahlstrand och Anna Lindeberg, från projektet ”psykisk hälsa i skolan med social systeminnovation” – ett projekt finansierat av Europeiska socialfonden i samarbete mellan Karlskrona kommun, Region Blekinge, RF Sisu och Rädda Barnen.

Mer om projektet får du här

Vill du läsa avsnittet så gör du det här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Yalla Trappan forever!

Thu, 03 Apr 2025 06:00:00 GMT

Äntligen, här har ni dem...Yalla Trappan! Här får du höra om ett av de, skulle jag säga, mest framstående och omtalade, arbetsintegrerande sociala företag som vi har i Sverige idag. Yalla Trappan, med bas i Malmö, Rosengård, är en förebild för alla som när en dröm om ett samhälle där allas våra kompetenser tas till vara. Här har man de senaste 15 åren möjliggjort för utrikesfödda kvinnor som står långt från arbetsmarknaden att växa, få samhörighet och ta steg mot självförsörjning. Med en tydlig vision, en enorm uthållighet och kreativitet har de lyckats skapa en verksamhet som idag omsätter drygt 20 miljoner kronor, med mer än 50 anställda, fördelade på sömnad, catering och lokalvård. Lägg dessutom till ytterligare hundratalet personer som gör sin praktik här varje år, så förstår du vilken betydelse Yalla Trappan har för den målgrupp som många annars pratar om som den svåraste, när det kommer till integration på arbetsmarknaden.

Idag får du hänga med mig i ett samtal med Filippa Morfiadakis, ordförande i det sociala företaget Yalla Trappan, där vi försöker att nysta upp lite av de förutsättningar som skapat en framgångsrik, hållbar och långsiktig verksamhet. Är du nyfiken på vilka centrala värden ligger till grund för Yalla Trappan? Hur tar man ett projekt till att bli en långvarig verksamhet som står på egna ben? Vad betyder delaktighet och medbestämmande för dem? Hur tänker de om samarbeten på tvärs av samhällssektorerna – med näringslivet såväl som offentlig sektor? Lyssna , lär, inspireras!

Och snälla, rekommendera avsnittet till kollegor och vänner. Tack!

Här kan du läsa mer om Yalla Trappan.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sluta gnäll - gör det själv!

Thu, 20 Mar 2025 07:00:00 GMT

Stigge Bäckman är den samhällsengagerade visionären som aldrig ger upp.Som visar oss att det alltid finns alltid en väg. Ibland är den krokig, Inte alltid den förväntade. Men med en tydlig vision, pragmatism, envishet och många goda vänner går det att förflytta berg.

Stigge har genom åren varit med lite överallt, då han t ex grundade Urkraft i Skellefteå som bland annat blev känt för att anordna Skellefteåfestivalen, och där Stigge själv skjutsat både Iggy Pop och Ramones fram och tillbaka till flygplatsen. Bara det va?! De senaste åren har Stigges energi kanske främst gått till att bygga upp Talangakademin, en non-profit organisation som arbetar med att förkorta vägen till arbetsmarknadne genom praktik med validering.

I det här avsnittet fördjupar vi oss i hur han lyckats navigera sig fram genom samhället, och livet, för att ge fler människor greppbara möjligheter att vara delaktiga i samhället och på arbetsmarknaden.

Vi pratar om hur vi kan förhålla oss till motstånd och motgångar – för sådana kommer du av nödvändighet att möta som samhällsentreprenör. Vi pratar om hans förmåga att göra synvändor, vad vi kan vinna på att låta människor bli till de resurser de är, hur vi kan låta fler vara med att ta ansvar, hur de växer genom att bli sedda och bekräftade.

Vad mer? Jo, vi funderar också över hur vi kan förstå ”resultat”, att det inte bara behöver vara det uppenbara, i det här fallet en anställning – utan också kan handla om ökad egenmakt, självförtroende och en känsla av delaktighet och sammanhang.

Här får du en guldgruva av inspiration, som förhoppningsvis kan ge dig själv insikter om hur du kan bli den förändring du själv vill se.

Mer om Talangakademin här.

Är du mer nyfiken på Stigge så kom han även precis ut med boken "Tänk om"

Vill du läsa avsnittet? Här finns länken.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Färgblind eller fördomsfull?

Thu, 06 Mar 2025 07:00:00 GMT

Under nästan hela Sayakas liv har hon befunnit sig i ett slags mellanförskap, som av en del kanske skulle benämnas som rotlöshet, men där Sayaka hellre använt det som en styrka för att kunna hantera och navigera i olika kulturella sammanhang. Det har också präglat hennes val av studier, och senare forskning, där hon fokuserat mycket på diskriminering och rasism.

Sayaka Osanami Törngren är docent i internationell migration och etniska relationer vid Malmö universitet. Hennes avhandling, ”Love aint got no colour”, tar sig an hur svårt det kan vara att prata om frågor om ras i ett land där vi allt som oftast får höra att ”vi inte ser färger” och därför behandlar alla lika. Men är det egentligen så enkelt? När vi undviker att se våra egna förutfattade meningar så lägger vi locket på, och osynliggör den diskriminering och rasism som faktiskt existerar i vårt samhälle.

Sayaka nöjer sig dock inte med att konstatera sakernas tillstånd. Hon vill göra mer. Hon vill påverka till det bättre. Genom att delta i Malmö universitets Societal Impact lab ser hon framför sig att utveckla ett koncept (kanske en webplattform?) för att tillgängliggöra den akademiska forskningen inom rasism och diskriminering, så vi kan göra bättre och medvetna val som ökar jämlikheten i vårt land.

Tror faktiskt inte du vill missa det här. Så enkelt är det.

Vill du veta mer om Sayaka och hennes forskning hittar du det här.

Och här kan du läsa hela avsnittet.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kraftsamling Herrgården

Thu, 20 Feb 2025 07:00:00 GMT

I Herrgården, ett delområde i Malmös Rosengård, sker en av de mest innovativa samarbeten du kan tänka dig. Genom Kraftsamling Herrgården har idéburna organisationer, kommunen, akademin och näringslivet under drygt tio års tid samarbetat för att lyfta området och skapa bättre livsförutsättningar för dem som bor här. Och intentionen är att inte "bara" jobba för de boende utan hela tiden skapa förutsättningar där de jobbar tillsammans med de boende. Här finns en fin nyansskillnad, men som möjligtvis är den avgörande faktorn för Kraftsamlingens uthållighet? För deras trovärdighet?

Mario Dri är sedan ett par år tillbaka projektledare för Kraftsamlingen, och han gläds åt att ha fått vara en del i den positiva utveckling som vi nu kan se i hela Rosengård. Inte minst ska nämnas att tusentals barn genom Kraftsamling Herrgården under årens lopp fått möjlighet att delta i aktiviteter under parollen "Bästa sommaren". Här samarbetar mängder av föreningar för att ge möjlighet till fler att få spela fotboll, badminton, dansa, springa, spela schack, åka på utflykt eller se en bio. Bara för att nämna något.

Lärdomarna från Kraftsamling Herrgården visar oss hur andra sätt att organisera oss faktiskt är möjligt, på tvärs av våra samhällsektorer. Det visar inte minst att när vi har något angeläget att enas kring så finns det alltid en väg framåt, och att vi kan bli starkare tillsammans.

Här kan du läsa mer om Kraftsamling Herrgården.

Vill du kunna läsa avsnittet så gör du det här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Poliser är som folk flest

Thu, 06 Feb 2025 07:00:00 GMT

Om poliser är som folk flest, vilket är rimligt, så bär de med sig lika mycket omedvetna fördomar och normer som dig och mig. Samtidigt ställer vi höga krav på att polisen i sitt agerande är objektiv och rättvis. Någonstans här verkar det vara ett glapp, eller hur? Så vad gör vi då? Ja, dagens gäst har kanske en del av svaret på det! Jesper Fundberg är lektor vid polisprogrammet i Malmö och har under ett antal år arbetat med ämnet "maktanalys", vilket tar sig an hur polisen på bästa sätt kan kommunicera och bemöta människor på ett sjyst sätt.

Jesper är just nu med i något som kallas Societal Impact Lab vid Malmö universitet, där han, tillsammans med fyra andra forskare, har lyxen att fokusera på idé och konceptutveckling en dag i veckan under ett helt år. Och i Jespers fall handlar det alltså om hur fler poliser kan få redskap att göra sitt arbete på ett så bra sätt som möjligt, som är objektivt och rättssäkert. Hur går det, så här halvvägs genom året?

Vi pratar bland annat om utmaningar att vara polis i en stad som Malmö, en ung och mångkulturell stad, vad fördomar är och hur de fungerar, om makt, entreprenörskap och innovation… vad mer, jo så klart det här om att få lov tänka på en sak i taget.

Vill du hellre läsa avsnittet så gör du det här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stenungsunds kommun odlar svenska

Thu, 23 Jan 2025 07:00:00 GMT

Vissa människor lär sig bäst i skolbänken, i en traditionell utbildningsmiljö, medan andra behöver något praktiskt, som en spade i handen, eller varför inte nål och tråd? I Stenungsunds kommun har de insett hur svenska för invandrare (SFI) skulle kunna utföras på ett något annorlunda sätt - i en verksamhet där de kombinerar praktiska arbetsuppgifter med språkundervisning. På så vis vill de göra det enklare för nya svenskar att hitta språket, och samtidigt komma närmare arbetsmarknaden.

Maja Falkeborn-Willner, projektledare för "Odla Svenska" delar med sig av idén bakom projektet och hur det fungerar i praktiken. I podden pratar vi också om hur de samarbetar inom kommunen, och med externa aktörer, vilka resurser de fått tillgång till, hur vi behöver justera i systemen, hur vi bygger starka och långsiktiga projekt och mycket mer. Men, vad är hemligheten då? Varför funkar det så bra? Lyssna så får du kanske några ledtrådar!

Projektet är finansierat av den Europeiska Socialfonden och du läsa mer om det här.

Vill du kunna läsa avsnittet i text så gör du det här.

Tack för att du lyssnar! Och om du gillar det, sprid gärna vidare!

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skäggbyrån - en plats för de vingklippta

Thu, 09 Jan 2025 07:00:55 GMT

Idag får du hänga med oss i ett samtal med Jesper Frilund och Gustav Gyllensten från det sociala företaget Skäggbyrån. Här är ett socialt företag som fascinerar, av flera olika anledningar. Till att börja med, låta oss klara ut det vanligaste missförståndet – nej, det här är ingen barberare, utan en cool mediabyrå som grundades i stadsdelen Skäggetorp i Linköping, därav namnet. Vad menar vi med att den är cool? Ja, inte på det sätt du först tror. Det här är en byrå, som förvisso producerar högkvalitativa tjänster – både inom media och traditionellt hantverk – men de gör det med syftet att ge fler möjlighet att närma sig arbetsmarknaden.

Som ett arbetsintegrerande socialt företag har de skapat ett sammanhang där även de lite vingklippa får plats – som den som kommer från ett drogberoende, utbrändhet eller annan psykisk ohälsa. Det här är en arbetsplats som utgår från vad de här individerna kan, snarare än vad de inte kan.

Vi pratar om hur en dag på Skäggbyrån kan se ut, hur man förflyttar ett koncept och en idé från en plats till en annan, om drivkrafter, udda projekt och mycket annat.

Här kan du läsa mer om Skäggbyrån.

Vill du kunna läsa avsnittet så gör du det här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Samordningsförbund är en social innovation!

Thu, 19 Dec 2024 07:00:37 GMT

Idag får du hänga med oss i ett samtal med Mattias Bergström och Anna Lexelius, båda två förbundschefer i något som kallas ”samordningsförbund”. Vad är nu det, undrar du? Ja, vi kommer så klart in på det i podden, men till att börja med kan det sammanfattas med att samordningsförbundens övergripande syfte ät att få fler inkluderade på arbetsmarknaden, och man gör det genom att underlätta samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region och kommun. På sätt och vis i sig självt en social innovation.

Den här är till dig som går och klurar på systematiska utmaningar i välfärdssystemet, som tror att vi, med alla våra resurser, skulle kunna göra bättre, så att fler får en plats på arbetsmarknaden och i samhället. Samtalet sätter fingret på vad vi, som samhälle, skulle kunna göra annorlunda. Våra myndigheter har tjänat oss bra, men de har också lett till en hög grad av specialisering, vilket vi ofta pratar om som silos. Jag ska inte dra alla över en kam, men en genomgående konekvens av specialiseringen är att många av oss tappar förmågan att se våra system som en helhet. Och hur påverkar det den som hamnat utanför arbetsmarknaden? För en del kanske systemet kan funka, men åter andra behöver stöd från flera olika instanser samtidigt. Livet är rörigt, och vi människor är komplexa varelser. Våra bekymmer och utmaningar har som regel inte ett enda svar. Men om vi behöver hjälp från fler - Hur koordineras egentligen det? Eller gör det alls det?

Lyssna på det här avsnittet så får du höra hur samordningsförbunden möjligtvis sitter på en del av svaret på detta!

Mer om samordningsförbunden hittar du här.

Podden tar ett par veckors julledighet, och är tillbaka i januari igen. Tack för att du lyssnar! Och med önskan om god jul och gott nytt år!

Vill du kunna läsa avsnittet? Det gör du här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om att göra rätt...på riktigt

Thu, 05 Dec 2024 07:00:39 GMT

Etableringslyftet har hittat en "genväg" för nya svenskar att snabbare ta en plats på arbetsmarknaden. Ja, ungefär så säger Annika Nordgren och Danilo Espinoza när de ska förklara vad de gör som andra inte gör, och vad som får deras projekt att ge bättre resultat än vad de samverkande kommunerna kan åstadkomma var för sig. Vilken genväg, kanske du undrar? En genväg genom en myriad av välmenande myndigheter och organisationer som alla på något sätt ska underlätta för etablering på arbetsmarknaden, men som ofta inte når hela vägen själva, och som dessutom (som regel) är ganska dåliga med att kommunicera, och samarbeta, med varandra.

Du hör själv, mycket att gräva i här! Vi pratade om vad det betyder att göra rätt - det vill säga att vi kan göra rätt rent formellt, i förhållande till regelverk, direktiv osv., men att det inte alltid är vad som är rätt för våra målgrupper. Vi pratade också om vad det betyder för en människa att ha ett arbete att gå till, hur det skapar meningsfullhet, samhörighet och tillit. Och vi resonerade om hur projekt kan vara ett verktyg dels för att förstå ens egna och sin organisations gränser och mandat, dels för att förflytta gränser och på så vis åstadkomma ännu större effekter för dem vi jobbar för.

Här kan du få mer information om Etableringslyftet.

Vill du kunna läsa avsnittet så kan du göra det här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den stora samhällsomvandlingen i norr

Thu, 21 Nov 2024 07:00:34 GMT

Prognosen säger att Norrbotten och Västerbotten kommer att behöva ca 100 000 nya invånare i sina län fram till 2035, för att klara av kompetensförsörjningen av de stora satsningarna inom den fossilfria industrin. För att sätta det i perspektiv så är det alltså en 20 procentig befolkningsökning vi pratar om. Hur går en sådan omvandling till? Vilka är möjligheterna? Vilka är utmaningarna?

Ja, det pratar vi om i det här avsnittet med Ylva Löwenborg, ordförande i Samforma - en organisation som kraftsamlar idéburna organisationer i Norrbotten och Västerbotten. Och då förstår du kanske att vi fokuserar på vilken roll civilsamhället kan spela i en sådan stor samhällsomvandling. Här finns mycket att gräva i, allt från det kanske lite mer självklara i att vi alla vill ha en lustfylld fritid, och därför behöver en levande idéburen sektor. Vi behöver föreningar som samlar oss för att åka skidor, spela pingis eller hålla på med bågskytte. Vi behöver också föreningar som kämpar för barnens rättigheter, som står upp för minoriteters rättigheter, eller för den sakens skull driver stadsutveckling från ett gräsrotsperspektiv. OCH vi behöver civilsamhället för att samhället ska hålla ihop, inte minst i tider av snabba förändringar.

Du vill inte missa det här. Så är det bara. Och du, dela gärna vidare till vänner och kollegor!

Vill du veta mer om Samforma? Se här

Vill du kunna läsa podden? Se här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Barnvänliga städer för alla

Thu, 07 Nov 2024 07:00:51 GMT

I det här avsnittet pratar vi om en av de viktigaste frågorna vi har – nämligen hur vi kan skapa mer barnvänliga städer. Och varför är det här så viktigt då? Ja, det självklara svaret är att stadsutveckling ofta är långsamma processer – det kan ta årtionden från planering till genomförande när det kommer till att bygga nya stadsdelar, broar, vägar eller vad det nu kan vara. De som är barn idag är helt enkelt också dem som förmodligen kommer att vara mest påverkade av de beslut som vi tar idag. En annan sak som vi kanske inte tänker på så mycket, är att städer som är bra för barn är bra för alla. Ja, det menar i alla fall dagens gäst Sara Stiber, som är verksamhetsledare vid föreningen Växtvärket i Malmö. Växtvärket har sedan 2014 drivit projekt och verksamhet för att öka delaktigheten för barn i stadsutvecklingen.

Du får höra oss prata om vad som egentligen är en barnvänlig stad, men också hur processerna för att nå dit är minst lika viktiga – där vi kombinerar professionell kunskap, så som landskapsarkitektur och design, med barns levda erfarenheter, visioner och drömmar.

Vill du veta mer om Växtvärket (och det tror jag du vill!) - kolla in deras hemsida. Här hittar du bland annat den metodbank som vi pratar om i det här avsnittet.

Om du vill läsa avsnittet i text istället så hittar du det här https://mau.box.com/s/wn9nyqiv5c1pfp7ink0f73x7maq4eqo7

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bortom projektfinansiering?

Thu, 24 Oct 2024 06:00:43 GMT

Hur kan samhällsentreprenörer bidra till bättre förutsättningar för barn och unga? Hur kan vi stötta dem? Hur kan vi skapa långsiktiga förutsättningar för dem, så att de kan göra ännu större skillnad för barn och unga? Ja, det är några av frågorna vi pratar med Andrea Råsberg om.

Andrea är inget mindre än Sverigechef för organisationen Reach for change – som i korthet har som syfte att stötta samhällsentreprenörer i deras strävan att skapa bättre förutsättningar för barn och unga – eller som de säger själva:

”We unleash the power of local social entrepreneurs for children and youth”. Hur då, Kanske du undrar? Ja, om du stannar kvar så får du så klart veta mer!

Vi pratar också om vem som egentligen har ansvar för vår gemensamma välfärd, hur vi behöver samarbeta mer över sektorerna för barn och ungas bästa, hur projekt är både en möjlighet och en försvårande omständighet, vad finansiärer av social innovation borde tänka på…och sen, på ett lite mer personligt plan, försöker vi förstå vad Andrea menar med att hon ”hittat hem” hos Reach for change…

Vill du veta mer om Reach for change? Läs mer på deras hemsida här.

Vill du läsa det här avsnittet istället för att lyssna? Det gör du här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur fungerar pengar egentligen?

Thu, 10 Oct 2024 06:00:22 GMT

Vet du vad pengar är? Vet du hur de fungerar, vem/vilka som introducerar dem in i vårt samhälle? Har du någon gång funderat över hur de påverkar våra relationer till varandra?

Är du som jag, och vågar jag påstå de flesta av oss i vårt samhälle, så är vi bara ytligt insatta i vad pengar är och vad de gör. Är det inte underligt att vi vet så lite om en så grundläggande förutsättning för hur vi lever våra liv tillsammans?

Så idag har vi glädjen att dela ett samtal med dig som förhoppningsvis kan göra oss lite klokare kring det här. Till vår hjälp har vi Ester Barinaga. Hon är professor i entreprenörskap vid Lunds universitet och professor vid Institutionen för management, politik och filosofi vid Copenhagen Business School, i Köpenhamn OCH hon är, som hon säger själv, besatt av pengar. Men kanske inte på det sätt du tror. Hon menar nämligen att pengar skulle kunna vara ett redskap för en mer hållbar värld. Kanske inte en helt självklar slutsats... då många tvärtemot skulle säga att pengar är rotorsaken till många av våra stora utmaningar kring klimat och ojämlikhet vi har idag. Men för att kunna använda pengar för en mer jämlik och hållbar värld behöver vi närmast en folkbildningsrörelse kring hur pengar funkar – vilket också var en viktig anledning till att Ester skrev boken ”Re-making money for a sustainable future”, som kom ut tidigare i år, där hon bland annat fördjupar sig i hur lokala valutor kan vara en del i att skapa en mer motståndskraftig ekonomi.

För min egen del var det lite av en Matrix-upplevelse att läsa Esters bok – ni vet hur världen helt plötsligt blir tydlig – hur den egentligen ser ut – på samma sätt fick jag en aha-upplevelse om hur pengar påverkar själva fundamentet av våra liv – och alla våra relationer.

Frågan som vi ställer oss; finns det ett annat sätt? Kan vi föreställa oss hur pengar kan bli ett verktyg för hållbar utveckling? Vad behöver vi förstå mer om för att på ett medvetet sätt kunna använda pengar med syfte att öka tillhörighet, gemenskap, minska klimatpåverkan och alla andra stora utmaningar vi har idag?

Esters bok finns att ladda ned gratis här. Läs och du kommer att få en ny blick på världen!

Vill du läsa avsnittet som text kan du göra det via länken https://mau.box.com/s/nw9bsl3gvjvg3irbd3wqwvs0nwto4mas.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En kris är också en möjlighet

Thu, 26 Sep 2024 06:00:50 GMT

Tycker inte du också att det blir alltmer uppenbart att vi lever i en tid fylld av kriser som avlöser varandra – från pandemier till krig till flyktingströmmar. Vi står också inför en klimatkris, på sätt och vis lågintensiv, men helt avgörande för mänsklighetens vara eller icke-vara på den här planeten. Det är lätt att bli dystopisk och känna hopplöshet inför framtiden – MEN är kriser bara negativa? Vad händer egentligen med oss människor vid en kris? Vad gör kriser med våra samhällen? Hur påverkar det våra relationer?

Just detta har dagens gäst, Joakim Netz – till vardags lektor vid Jönköping university och gästforskare vid Chalmers - under lång tid forskat på. Han har bland annat kommit fram till att en kris också är en möjlighet, eller en vändpunkt. OCH att kriser driver fram innovationer.

Du får bland annat höra oss prata om att planer och strategier är viktiga, men vi behöver också vara redo för det okända (och att det förmodligen är en kompetens), vilken betydelse våra relationer kan ha i kriser, hur tillit till varandra kan vara avgörande för att agera, vilken roll näringslivet har inom social innovation och mycket annat.

Vi reflekterar kring vår förmåga att samarbeta under en kris – då vi ofta inser att många utmaningar är för komplexa för att kunna lösa på egen hand – och att vi helt enkelt behöver vända oss till varandra.

Vill du kunna läsa hela samtalet? Det kan du göra här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Så får äldre döva sina rättigheter tillgodosedda

Thu, 12 Sep 2024 06:00:21 GMT

Idag får du hänga med oss i ett samtal med Sofi Fristedt, docent vid institutet för gerontologi (ja, du kommer att få veta vad det betyder!), vid Jönköping University, och Åsa Gustavsson, projektledare vid Jönköpings Läns Döva och Teckenspråkigas förbund.

Det här samtalet handlar om att tillgodose äldre dövas rättigheter, viktiga frågor för en specifik grupp av människor, samtidigt som det ger oss anledning att också fundera över hur väl vårt samhälle är rustat för att ta vara på olikheter generellt? Och den frågan rör mycket mer än ”bara” målgruppen äldre döva…Om vi verkligen börjar se efter så kan vi ganska snabbt konstatera vilka snäva normer vi konstruerat – vilka i sin tur lägger grunden till formella lagar, riktlinjer, hur vården utformas, skolor fungerar osv. Systemen bygger på att vi alla är ganska lika…i vår välvilja för allas bästa, i de breda välfärdslösningarna, där ”alla ska med”, går det fråga sig om vi verkligen mäktar med att inkludera alla utifrån deras förutsättningar?

Du får höra oss prata om Movadot, en förkortning för ”Mobilt hem- och vårdteam för äldre döva och teckenspråkiga i Jönköpings län” – ett arvsfondsprojekt som utvecklar en ny lösning, där en förening samarbetar med Jönköping University, men också kommuner och region Jönköping om ett sätt att skapa bättre förutsättningar för en god vård för äldre döva.

Innan vi sätter igång vill jag också berätta att det här samtalet spelades in med hjälp av teckenspråkstolkarna Jenny Svarén och Sara Ericsson från Tolkcentralen vid Jönköping regions län.

Mer om Movadot här.

Från tal till text, se här

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att mäta effekter

Thu, 29 Aug 2024 06:00:14 GMT

Har du någon gång funderat över vilka effekter du och din organisation bidrar med? Vet du vilka långsiktiga mål ni har, som de aktiviteter ni gör varje dag ska leda till? Har du tid att stanna upp och ifrågasätta om ni verkligen gör rätt saker? Vet du vilka ni borde jobba tillsammans med för att komplettera era egna luckor?

Förmodligen har vi alla upplevt situationer där vi inte riktigt förstår varför vi gör det vi gör, och vad det ska leda till. Och när vi inte fullt ut förstår vårt mål, så finns det en överhängande risk att allt blir lika viktigt, och att vi helt plötsligt drunknar i arbete, men samtidigt känner att vi trampar vatten.

Dagens gäst, Hanna Eklöf, från organisationen Nätverket idéburen sektor Skåne, vill bidra till att våra organisationer arbetar mer fokuserat, med målet i sikte, och utifrån de resurser och kompetenser vi har. När Hanna flyttade hem till Sverige, efter många år i England, blev hon förundrad över hur få som faktiskt har en tydlig effektlogik för sin verksamhet – sagt med andra ord; vi förstår egentligen inte så mycket om hur det vi sysslar med påverkar våra målgrupper. Det här vill Hanna vara med och ändra på!

I det här avsnittet får du höra oss vända och vrida på varför vi inte är bättre på att mäta effekter i Sverige, hur vi förmodligen skulle tjäna på att göra färre saker, men att göra dem riktigt bra, hur viktigt det är att förstå problemet vi jobbar med från olika perspektiv, vilket värde effektmätning kan få för medarbetare i syftesdrivna organisationer – och mycket mer.

Det här vill du inte missa helt enkelt!

Läs mer om Nätverket idéburen sektor Skåne här.

Vi rekommenderar också att du tar en en titt på organisationen Effektfullt. Här finns alla utbildningar kring effektmätning du kan tänka dig.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Så refomerar vi den psykiatriska heldygnsvården

Thu, 15 Aug 2024 06:00:20 GMT

I det här avsnittet får du följa med till Örebro där vi träffar Veikko Pelto-Piri, utredare för psykiatriledningen i Örebro län och affilierad forskare vid Örebro universitet. Veikko har ägnat större delen av sitt yrkesliv åt frågor kring den psykiatriska heldygnsvården, det vi tidigare kallade ”slutenvården” och har såväl teoretiska som praktiska kunskaper av fältet. Han har också egna levda erfarenheter av att själv blivit svårt sjuk i depression, och varit inlagd i heldygnsvården under 17 dygn.

Vad är det Veikko vill förändra då? Sammanfattningsvis vill han göra institutionerna tryggare, mänskligare och…ja mer hoppfulla. Safewards, som det här samtalet cirkulerar kring, är ett evidensbaserat program som bygger på många år av internationella studier. Safewards betyder trygga avdelningar och är enkelt uttryckt en modell med tio olika insatser för att förebygga hot, våld och tvångsåtgärder inom den psykiatriska heldygnsvården.

Den som kommer till en sån här avdelning idag är de sjukaste av de sjuka, vilket skapar en tuff miljö för såväl patienter som personal. Hur kan man målmedvetet arbeta preventivt för att motverka att konflikter, hot och våld uppstår? Vilka värderingar bör genomsyra vården för att få en miljö där patienter känner sig sedda, hörda och inte minst – trygga?

Kärnan i Safewards tycks på sätt och vis självklar – det handlar om att få en mer mänsklig vård, där relationerna mellan personal och patienter är mer jämbördiga, och där patienter också får lov att vara de individer de är, också med styrkor, och inte bara sin sjukdom. Det här ingen rocket scince, som Veikko säger, utan sammanfattar till mångt och mycket vad personal inom den psykiatriska vården redan känner till – men paketerar det och systematiserar det och skapar en högre lägstanivå på vården.

Hörrni, det här är spännande, och ger inte bara insikter om den psykiatriska vården, utan säger också en del om logiken i det moderna välfärdssamhället, hur vi kan förstå det systemet och kanske också hur vi behöver reformera det. Eller åtminstone hitta nya lösningar på hur vi kan jobba tillsammans mellan patienter och personal.

Läs mer om Safewards här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför behöver företag gå med vinst?

Wed, 26 Jun 2024 08:05:00 GMT

Idag får du hänga med oss i ett samtal med Duncan Levinsohn, lektor vid Jönköping International Business School, som under lång tid ägnat sig åt att fördjupa kunskapen kring samhällsentreprenörskap och hållbart företagande.

Vad handlar det här samtalet om? Ja, kanske främst om kategorier. Det vill säga hur vi tenderar att dela upp samhället i sektorer, och att dra ganska skarpa skiljelinjer däremellan. Det handlar också om vilken plats näringslivet har för hållbar utveckling och social innovation.

Ett återkommande tema i den här podden är hur vårt välfärdssamhälle uppstått, utvecklats och fört oss dit vi är idag, med både dess positiva och negativa sidor. Vi kan vara stolta över dem som gått före och byggt upp vårt samhälle, och vi ska vara noga med att förvalta det arvet. MEN, vi måste samtidigt komma ihåg att det fortfarande finns luckor, människor som av olika skäl hamnar utanför arbetsmarknaden, är ensamma, drabbade av fattigdom och ohälsa. OCH, kanske är det så att vår starka välfärdsstat, med alla dess fördelar, också har sina baksidor? När vi sätter vår tillit till att någon annan ska ta hand om alla våra samhällsproblem, vad gör det med den egna handlingskraften? Hur påverkar det vårt sätt att se på hur aktörer från olika sektorer alla behövs för att bidra till lösningar på våra komplexa samhällsutmaningar?

Vi pratade också om hur vi alla behöver jobba mer med gemensamma mål, tro på goda intentioner, hur vi kan nyansera vad vi lägger i ordet ”vinst”, om lagkrav för socialt ansvarstagande och mycket mer.

Det här blir det sista avsnittet för terminen. Vi vill tacka för att du lyssnat, och hälsa dig välkommen tillbaka till hösten. Glöm inte att dela avsnittet med kollegor, vänner och bekanta. Det betyder massor för oss. Tack på förhand och trevlig lyssning!

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Almamodellen - att leva med autism och adhd

Thu, 13 Jun 2024 06:00:51 GMT

Idag får du hänga med oss i ett samtal med Kristina Collén, universitetsadjunkt vid institutionen för beteende-, social och rättsvetenskap vid Örebro universitet. Kristina är personen bakom den så kallade Almamodellen, en modell som syftar till att medvetandegöra vilka utmaningar flickor med autism och adhd har idag. Genom modellen så hoppas Kristina att förskolor och skolor i ett tidigt stadie ska förstå mer om den här målgruppen, och skapa en miljö där även de här individerna kan komma till sin rätt.

Det började med boken ”Alma och papegojmysteriet” 2018, i vilken Alma under ett besök hos sin mormor blir detektiv, och hjälper till att hitta en bortflugen papegoja. Här får man följa en ung flicka som är precis som alla andra…men ändå inte. Som läsare märker man snart hur det t ex är saker i det sociala spelet som hon inte riktigt förstår. Samtidigt har hon egenskaper som gör att hon ser vad andra inte ser…vilket ju gör henne till en utmärkt detektiv.

I Almamodellen finns nu ytterligare en bok, en teaterföreställning och ett dataspel på väg att utvecklas. Jag kan personligen rekommenderar böckerna, till såväl liten som stor, då de ger dig som läsare en direkt inifrån förståelse för de utmaningar de här flickorna har. Men varför pratar du bara om flickor, kanske du undrar? Ja, för att deras diagnoser på grund av våra könsnormer ofta blir osynliggjorda, vilket i sin tur kan leda till utbrändhet och andra former av ohälsa. Det här vill du väl veta mer om?

Samtalet tydliggör utmaningarna för en specifik målgrupp, men samtidigt säger det något om hur vi (alla) är med och upprätthåller normer kring hur vi ska eller inte ska vara. normer som tjänar ytterst få. Och förmodligen är vi många som kämpar för att passa in på arbetsplatsen, i skolan eller i andra sammanhang. Den uppenbara frågan; måste det vara så?

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För Malmö universitet i tiden

Thu, 30 May 2024 05:30:33 GMT

Idag får du hänga med mig i ett samtal med Charlotte Ahlgren Moritz, vicerektor med ansvar för samverkan och innovation vid Malmö universitet och styrelseordförande i Mau Holding. Charlotte är dessutom ordförande i Mötesplats social innovations nationella styrgrupp, och har under sina tio år på universitetet varit en viktig möjliggörare för att stärka vår förmåga att samarbeta mellan samhällssektorerna. En person, som jag skulle säga, är en typisk gränsgångare – med förmåga att förstå lingot i såväl akademin, näringslivet, civilsamhället som offentlig sektor – och översätta olika logiker, hitta synergier som i sin tur skapar samhandling.

Du får höra ett samtal om universitets roll i samhället, vilka egenskaper vi behöver som gränsgångare, vad som kan hända i gränsytorna mellan sektorer, vad nyttiggörande betyder i praktiken – till exempel genom ett holdingbolag - och inte minst - hur universitet skulle kunna vara en ännu starkare drivkraft för innovationer än vad vi är idag.

Var det något mer? Jo, just det, Charlotte går i pension till sommaren, så då får vi passa på att önska henne lycka till vidare i livet, och tacka henne för hennes gärning i samhället så här långt!

Kom i kontakt med Mau Innovation, Mötesplats social innovation och/eller Mau Holding.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

100-dagars resan

Thu, 16 May 2024 06:00:51 GMT

I det här avsnittet får du möta Nicklas Wallberg, en person med lång erfarenhet och engagemang för samhällsentreprenörskap i Sverige. Han har haft ledande roller på stiftelsen Reach for change och Social Entrepreneurship Forum, och nu driver han företaget ”Common Interest” som hjälper andra företag att arbeta mer hållbart. Men, det är inte därför du ska lyssna på vad Niklas har att berätta idag. Han är nämligen mitt uppe i ett spännande projekt, där han tillsammans med Handelshögskolan, Changers Hub och Värmeverket ska utveckla en ny organisationsform för sociala entreprenörer – en form som ger bättre möjligheter för dessa entreprenörer att skapa verklig förändring i samhället.

Vi diskuterar bland annat vad som driver Nicklas till att vilja jobba med social innovation, vilka fördelar det finns med hybridorganisationer, hur filantropimarknaden ser ut i Sverige och så klart lite om hans bakgrund som bondson och hur det har påverkat hans syn på gemensamma utmaningar. När vi släpper det här avsnittet så är Niklas snart framme vid dag 100, och då ska han bland annat presentera sina rekommendationer om hur en ny organisationsform skulle kunna se ut. Visst låter det intressant? Det tycker i alla fall vi!

Mer om 100-dagars resan hittar du här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Boende, integration och dialog

Thu, 02 May 2024 06:00:05 GMT

Är du nyfiken på samskapad stadsutveckling? Hur vi kan ta oss an så kallade problemområden, i samverkan mellan fastighetsägare, föreningar, näringslivet, offentlig sektor OCH med de boende i fokus? Alla ni som någon gång jobbat på tvärs av organsiationer och sektorer; den här är för er!

Dagens gäst är Jeanette Berga, verksamhetsutvecklare i BID-Malmö. BID är en modell som initierades i Toronto, Kanada, under 1970-talet, och som sedan spridits över världen, där man jobbar för att skapa bättre service och förbättra det lokala näringslivet. I Malmö har man skruvat en del på konceptet och låtit BID stå för Boende, Integration och Dialog.

I slutet av 2023 fick BID-Malmö ett kvitto på att deras arbete ger lön för mödan, då polisen lyfte bort området Seved (som är ett av de områden BID-Malmö jobbar med) från att vara ett särskilt utsatt område till att "bara" vara ett riskområde. Det uppmärksammade en av fastighetsägarna i området med att dra av 500kr på hyran hos sina hyresgäster under en månad. De menar nämligen att ingenting av detta kunde ske utan de boendes medverkan.

I samtalet får du också höra oss prata om vad som är nycklarna till effektiv samverkan, vad social tillhörighet betyder för tryggheten i ett område, hur de boende involveras och mycket mer.

Här kan du läsa mer om BID-Malmö.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Akademin och forskaren i samhället

Thu, 18 Apr 2024 06:10:10 GMT

Häng med oss till Örebro där vi träffar Anna-Karin Andershed, prorektor, och Amy Loutfi, vicerektor - båda vid Örebro universitet. Här får du träffa två personer som delar med sig av sina erfarenheter och tankar kring hur vi ska förstå universitets roll i samhället. Hur tänker de kring universitetens så kallade "tredje uppgift? För den som inte är helt bekant med det här så handlar det enkelt förklarat om att sprida kunskap och kännedom om forskning och utvecklingsarbete – och det är till och med lagstadgat i högskolelagen.

Men är det självklart för oss hur vi hanterar det här uppdraget? Vad betyder det egentligen i praktiken? Ett sätt att ta sig an det här kan vara genom att etablera ett "Social Impact Lab" som Örebro universitet har gjort. Här ger de forskare möjlighet att utveckla och konkretisera sina idéer för att åstadkomma samhällsförändringar. Det kan handla om allt från metoder för att reformera psykiatrin, att utveckla pedagogik för unga med autism eller att underlätta för oss alla att göra hälsosamma matval i butiken. Men vad händer när man kombinerar forskarrollen med entreprenörskap? Vilka utmaningar uppstår? Finns det etiska överväganden som aktualiseras?

Vi pratade också om hur samverkan värderas, hur AI och social innovation hänger samman, forskarens integritet och vad nyttiggörande betyder. Hoppas att du ska gilla det!

Mer om Social Impact Lab här.

Anna-Karins ORCiD: 0000-0003-3981-0353

Amys ORCiD: 0000-0002-3122-693X

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För barn och ungas hälsa

Thu, 04 Apr 2024 06:00:39 GMT

Idag får du hänga med i ett samtal med Niklas Ek, verksamhetsutvecklare på Generation Pep. Generation Pep är en stiftelse som grundades av Kronprinsessparet 2016, och sedan dess arbetar för att ge förutsättningar för fler barn att äta bra och röra på sig mer.

Visste du att endast 4 % av barnen i Sverige som äter och rör sig enligt vad som rekommenderas av Folkhälsomyndigheten? Det här är inget annat än en tickande bomb, som redan nu får stora konsekvenser i form av en skenande utveckling av diabetes typ 2, ökad psykisk ohälsa och övervikt. Vad beror det på? Och inte minst, vad kan vi göra åt det? För även om utvecklingen på flera sätt verkar gå åt fel håll så finns det en stor rörelse, av föreningar, privata näringslivet och den offentlig sektor som engagerar sig för att vända den här trenden.

I detta avsnitt samtalar vi om vilken roll Generation Pep kan ha för att förändra situationen både på system- och individnivå. I en tid där digitala skärmar och smartphones ständigt konkurrerar om våra barns uppmärksamhet, hur gör vi rörelse till ett attraktivt alternativ? Det finns inget facit på hur vi kan ta oss an detta – förmodligen ligger lösningen på flera olika nivåer. Kanske behöver vi tänka nytt och kombinera gaming och fysisk aktivitet? Kanske ligger en del i att skapa tryggare transporter till skolan? Att sänka trösklarna till föreningslivet eller att ge tillgång till mer lek i vardagen?

Vad vi vet är att det inte finns en silverbullit, utan vi behöver jobba på alla nivåer samtidigt, för att skapa ett samhälle där det är lätt att röra på sig och äta hälsosam mat. Slutsatsen av det här samtalet, utan att röja för mycket på förhand, är att vi alla behöver bli en aktiv del i folkrörelsen för barn och ungas hälsa. Punkt.

Ja juist det, du får också veta vad som egentligen är grejen med styrkelyft...men det är en parentes i sammanhanget.

Läs mer om Generation Pep här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jämlik hälsa på Lindängen

Thu, 21 Mar 2024 07:00:42 GMT

I det här samtalet får du träffa Margareta Rämgård, docent vid fakulteten för hälsa och samhälle och doktor i kulturgeografi, vid Malmö universitet. Du får följa med oss till Lindängen i Malmö, ett område där människor från hela världen möts. Här finns människor med stor kreativitet, drivkraft och drömmar om framtiden. Samtidigt finns problem, vilket bland annat tar sig uttryck i sådant som hög barnfattigdom, arbetslöshet, kriminalitet och ohälsa.

Här hittar vi "Hälsofrämjande innovation i samverkan", eller "Jämlik hälsa på Lindängen", som det också kommit att kallas. Ett initiativ från Malmö universitet, där man i partnerskap med aktörer inom näringsliv, idéburen sektor, offentlig sektor och medborgare boende i området jobbar för att alla boende här ska kunna få en god hälsa. Genom en ny typ av roll, en "hälsofrämjare", har man utvecklat olika koncept som tillsammans bidrar till att öka hälsan hos de boende i området.

Vi pratade om hur modellen "Jämlik hälsa på Lindängen" utgår från de boendes behov, skapar egenmakt och ökat välmående. Vi pratade också om hur viktigt det är att bygga relationer för att lyckas i samverkan. Kanske det allra viktigaste?

Här kan du läsa mer om Jämlik hälsa på Lindängen.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Munkmodellen i Tomelilla

Thu, 07 Mar 2024 07:00:09 GMT

Har du också hört att det är något som bubblar i Tomelilla kommun? Från dynamiska inköpssystem, medborgarbudget till holistiska metoder för ekonomisk uppföljning.

I det här avsnittet får du följa med i ett samtal med Stefan Persson, utvecklingsstrateg i Tomelilla kommun. Stefan har varit en viktig kugge i att utveckla nytänkande lösningar i vägen framåt mot ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle. Vi pratar framförallt om hur Tomelilla kommun använder sig av den så kallade "Munkmodellen" (Doughnut-economics). Det hela började för ett par år sedan då de tog fram ett livskvalitéprogram – där de kombinerade sina mål kring miljö, sociala insatser och folkhälsa. Stefan och hans kollegor fick i uppdrag att följa upp programmet, kanske kunde de använda sig av Munkmodellen för att göra det?

Munkmodellen är ett nytt sätt att visualisera ekonomi. Munkekonomi är ett sätt att flytta målet från en linjär ekonomi till ett samhälle som frodas inom de ekologiska gränserna. 2024 går nu Tomelilla kommun in i en byggprocess för en ny grundskola där de tänker använda Munkmodellen som en grund i planeringen. Vi pratade om vad detta betyder i praktiken, hur medborgarna kan bli involverade och vilka effekter den här modellen kan ge för de boende i kommunen.

En liten parentes...vi spelade in det avsnittet i källaren av Tomelillas kulturhus, där det största jazzarkivet i Sverige (och kanske hela norra Europa?) finns. Sjukt häftigt egentligen!

Mer om det hela här.

Och här kan du läsa på om Doughnut economics.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Samskapad kultur med STPLN i Malmö

Thu, 22 Feb 2024 07:00:25 GMT

Häng med oss i ett samtal med Sanna Lilie, projektledare på STPLN i Malmö. Vi ses i Stapelbädden, en historisk plats i Malmö, där Kockumsvarvet en gång i tiden reparerade fartyg. Här har STPLN fört arvet vidare med verksamheter som en makerspace och "repair café", och de senaste åren utvecklats mer mot ett kreativt nav för Malmös fria kulturliv.

Det här är ett samtal om att möjliggöra ett kreativt rum och ett sammanhang för malmöbor, i en tid av omvandling, där man bjuder in många olika aktörer att ta en plats i bruk - inte där man är konsumenter, utan istället medskapare och ägare av platsen - och det kanske också är så vi behöver tänka mer av inför framtiden för att få en större känsla av att vara medskapare av staden.

Sanna beskriver STPLN som facilatorer, eller möjliggörare, för andra att ta ansvar för och leda olika verksamheter. Vi vänder och vrider på hur "Do-it-yourself"-kulturen utvecklats, och hur STPLN kan följa med i tiden. Vad är STPLN:s nästa steg? Hur ska de fortsätta med att ge kraft till alla initiativ som bubblar i Malmö?

Du får också höra våra tankar om betydelsen av "tredje platsen", en plats där vi kan släppa ned axlarna, vara oss själva och få känna tillhörighet.

Vill du veta mer om STPLN? Eller kanske hitta en plats att skapa ditt nästa kulturella projekt eller företag. Besök gärna deras hemsida, eller varför inte ta en tur förbi och använd deras co-working space!

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Re-imagine Malmö 2040

Thu, 08 Feb 2024 07:00:20 GMT

Hur kan vi föreställa oss Malmö 2040? Och hur kan vi skapa förutsättningar för fler att vara medskapare av vår gemensamma framtid? Ja, det var några av de frågor som ställdes vid arrangemanget "Samskapande Malmö 2040", som dagens gäst, Per-Anders Hillgren var initiativtagare till. Per-Anders är professor i interaktionsdesign vid Malmö universitet och har under de senaste tjugo åren forskat kring frågor om samskapande stadsutveckling.

Häng med oss i ett samtal där vi vänder och vrider på betydelsen av, vad Per-Anders kallar, "kreativa föreställningsförmåga". Hur står det till med den egentligen? Är det kanske så att vi behöver träna upp oss i att återigen kunna fantisera om en blomstrande framtid? Vad betyder en "bättre framtid" när många av oss inte kan få det materiellt bättre än vi har det idag? Vi undrar också vilken roll ett universitet kan ta i det här sammanhanget. Skulle universitet till exempel kunna ta större ansvar i att föra samman människor för att utforska möjliga framtidsscenarier?

Frågorna är stora, systemen ibland allomfattande, och känslan av maktlöshet kan vara nära till hands. Möjligtvis finns det hopp i själva kärnan inom fältet interaktionsdesign? Att, som Per-Anders uttrycker det, jobba på flera nivåer samtidigt och konstant zooma in och ut, från det lokala till världen osv. Bedöm själv!

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Häng med oss ut!

Thu, 25 Jan 2024 07:00:03 GMT

I premiäravsnittet av Obruten mark får du följa med i ett samtal kring hur vi kan använda oss av natur och friluftsliv för ökad psykisk hälsa. Metoden "Häng med oss ut" startade i skånska Sjöbo, som ett samarbete mellan Friluftsfrämjandet och socialpsykiatrin, och finns nu runtomkring i hela landet. Här sänker de trösklarna för att ta sig ut för att till exempel samlas kring en eld och en kopp kaffe. Ola Bergqvist, projektledare i Friluftsfrämjandet säger att det bästa med metoden är dess enkelhet och kravlöshet. Genom promenaden, matlagningen eller brännbollen så har man sett att måendet succesivt blir bättre och bättre. Naturen läker helt enkelt.

I samtalet får du också höra Maria Samuelsson, som blev hittad av av Friluftsfrämjandet genom sitt tidigare arbete som brukandeinflytandesamordnare. Maria har egna erfarenheter av psykisk sjukdom, då hon 2006 fick utmattningssyndrom, vilket senare ledde till att hon fick en psykos, och därefter diagnosen bipolär sjukdom. Med insikter från sin egen sjukdom kunde hon stötta andra med psykisk ohälsa, och kunde ganska snart både känna och se vilken effekt natur och friluftsliv kunde ha för henne själv och dem hon stöttade. .

Mycket forskning pekar på samma sak, vi mår bra av friluftsliv och rörelse. Och då kan vi ju fråga oss varför terapisamtal som regel görs inomhus, sittande? Eller i övrigt, varför inte fler verksamheter inom psykiatrin "hänger med ut".

Obruten mark görs av Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet. För att läsa mer om social innovation, besök gärna vår hemsida och följ oss på sociala medier.

Vill du veta mer om Häng med oss ut så hittar du det på Friluftsfrämjandets hemsida.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.