<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<?xml-stylesheet type="text/xsl" href="/global/feed/rss.xslt" ?>
<rss version="2.0" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom" xmlns:googleplay="http://www.google.com/schemas/play-podcasts/1.0" xmlns:itunes="http://www.itunes.com/dtds/podcast-1.0.dtd" xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" xmlns:podaccess="https://access.acast.com/schema/1.0/" xmlns:acast="https://schema.acast.com/1.0/">
    <channel>
		<ttl>60</ttl>
		<generator>acast.com</generator>
		<title>Staden podcast</title>
		<link>http://stadenpodcast.se</link>
		<atom:link href="https://feeds.acast.com/public/shows/636522d072228e00111ad440" rel="self" type="application/rss+xml"/>
		<language>sv</language>
		<copyright>All rights reserved</copyright>
		<itunes:keywords/>
		<itunes:author>Staden podcast</itunes:author>
		<itunes:subtitle>En podcast om arkitektur- och stadsfrågor. Staden…</itunes:subtitle>
		<itunes:summary><![CDATA[En podcast om arkitektur- och stadsfrågor. Staden görs av Dan Hallemar - redaktör på Arkitektur förlag, kulturjournalist på Expressen och medverkande i P1-programet Ring kulturradion - tillsammans med Håkan Forsell, urbanhistoriker, arkitekturskribent och författare.Staden är ett samarbetet mellan Arkitektur förlag och Sveriges Arkitekter<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		<description><![CDATA[En podcast om arkitektur- och stadsfrågor. Staden görs av Dan Hallemar - redaktör på Arkitektur förlag, kulturjournalist på Expressen och medverkande i P1-programet Ring kulturradion - tillsammans med Håkan Forsell, urbanhistoriker, arkitekturskribent och författare.Staden är ett samarbetet mellan Arkitektur förlag och Sveriges Arkitekter<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
		<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
		<itunes:owner>
			<itunes:name>Staden Podcast</itunes:name>
			<itunes:email>info+636522d072228e00111ad440@mg-eu.acast.com</itunes:email>
		</itunes:owner>
		<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
		<acast:showUrl>staden</acast:showUrl>
		<acast:signature key="EXAMPLE" algorithm="aes-256-cbc"><![CDATA[wbG1Z7+6h9QOi+CR1Dv0uQ==]]></acast:signature>
		<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmTHg2/BXqPr07kkpFZ5JfhvEZqggcpunI6E1w81XpUaBscFc3skEQ0jWG4GCmQYJ66w6pH6P/aGd3DnpJN6h/CD4icd8kZVl4HZn12KicA2k]]></acast:settings>
        <acast:network id="636522d072228e00111ad442" slug="dan-hallemar-1"><![CDATA[Dan Hallemar 1]]></acast:network>
		<acast:importedFeed>https://feeds.soundcloud.com/users/soundcloud:users:56981798/sounds.rss</acast:importedFeed>
		<itunes:type>episodic</itunes:type>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/show-cover.jpg"/>
			<image>
				<url>https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/show-cover.jpg</url>
				<link>http://stadenpodcast.se</link>
				<title>Staden podcast</title>
			</image>
			<itunes:new-feed-url>https://feeds.acast.com/public/shows/636522d072228e00111ad440</itunes:new-feed-url>
		<item>
			<title>#163 Folkets Hus – arbetet och kampen</title>
			<itunes:title>#163 Folkets Hus – arbetet och kampen</itunes:title>
			<pubDate>Wed, 31 Dec 2025 11:39:42 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>59:30</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/69550b7f5f9b0b61aaa465ee/media.mp3" length="49989918" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">69550b7f5f9b0b61aaa465ee</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://www.stadenpodcast.se</link>
			<acast:episodeId>69550b7f5f9b0b61aaa465ee</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:episodeUrl>163-folkets-hus-arbetet-och-kampen</acast:episodeUrl>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZMTtedvdcRQbP4eiLMjXzCKLPjEYLpGj+NMVKa+5C8pL4u/EOj1Vw4h5MMJYp0lCcFAe0fnxBJy/1ju4Qxy1fh8gO4DvlGA40yms2g0/hOkcrfHIopjTygHFqGwwOPKFIai4SuTvs86Lx3UYCyl6ZsTiGvwmkp9LIPcqGUQC6TTNq1Sxhl6wlkxkB6OijQq75kOnXtupvO6I2yYj+tq8hn/qND2PR56CyJDz52nzSOSFZK0D3gLqnzKIMbvnvGzRlTHhmRFYnqufbTmKjVYfgO]]></acast:settings>
			<itunes:episodeType>full</itunes:episodeType>
			<itunes:season>12</itunes:season>
			<itunes:episode>1</itunes:episode>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/1767181060172-158b5cd5-87c6-4788-bf91-1c8e282f5b32.jpeg"/>
			<description><![CDATA[I Folkets hus i Skelleftehamn och Boliden arbetar de som inget hellre vill än att de gamla husen ska överleva hårt i skuggan av en helt ny syn på kultur som något som produceras och konsumeras i centrum. Folkets hus i Skelleftehamn fyller 90 och festen ska snart börja. På Folkets hus i Boliden står 300 kaffekoppar och väntar på den som vill samlas. Skellefteå kommun är full av dessa hus.  Rörelsen lever i  Skelleftehamn, i Örviken, i Nyhamn i&nbsp;&nbsp;Lövångers Folkets Hus i Jörn, står och förfaller, i Klemensnäs, i Hjoggböle Folkets Hus, i Kusmark, i Byske, i Drängsmark, i Burträsk Folkets Hus, i Bursiljums och i Boliden. Vad hände med byarna som byggde Skellefteå? Vad hände med husen som byggde byarna?<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[I Folkets hus i Skelleftehamn och Boliden arbetar de som inget hellre vill än att de gamla husen ska överleva hårt i skuggan av en helt ny syn på kultur som något som produceras och konsumeras i centrum. Folkets hus i Skelleftehamn fyller 90 och festen ska snart börja. På Folkets hus i Boliden står 300 kaffekoppar och väntar på den som vill samlas. Skellefteå kommun är full av dessa hus.  Rörelsen lever i  Skelleftehamn, i Örviken, i Nyhamn i&nbsp;&nbsp;Lövångers Folkets Hus i Jörn, står och förfaller, i Klemensnäs, i Hjoggböle Folkets Hus, i Kusmark, i Byske, i Drängsmark, i Burträsk Folkets Hus, i Bursiljums och i Boliden. Vad hände med byarna som byggde Skellefteå? Vad hände med husen som byggde byarna?<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#162 UR ARKIVET: Bostadens filosofi</title>
			<itunes:title>#162 UR ARKIVET: Bostadens filosofi</itunes:title>
			<pubDate>Fri, 27 Dec 2024 09:13:35 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:12:46</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/676e6fc0c82b0a64138924bd/media.mp3" length="139580541" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">676e6fc0c82b0a64138924bd</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://www.stadenpodcast.se</link>
			<acast:episodeId>676e6fc0c82b0a64138924bd</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:episodeUrl>ur-arkivet-bostadens-filosofi</acast:episodeUrl>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZMTtedvdcRQbP4eiLMjXzCKLPjEYLpGj+NMVKa+5C8pL4u/EOj1Vw4h5MMJYp0lCcFAe0fnxBJy/1ju4Qxy1fh8gO4DvlGA40yms2g0/hOkcrfHIopjTygHFqGwwOPKFIai4SuTvs86Lx3UYCyl6ZsTiGvwmkp9LIPcqGUQC6TTNq1Sxhl6wlkxkB6OijQq7569Maz1/AQbayM5dUsZtcvdRMcpr7BuAB33El3VWAGV7BKBYDXd61Y0MZLj+ziKe8oa71fPTUYkzGCeJg2sq7v]]></acast:settings>
			<itunes:episodeType>full</itunes:episodeType>
			<itunes:season>11</itunes:season>
			<itunes:episode>10</itunes:episode>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/1735290432336-fe99ae47-8ec2-4d7c-b469-8b8ca9d6a2b9.jpeg"/>
			<description><![CDATA[<p>Det här arkivavsnittet kommer från julen 2015 när vi åkte till Berlin för att förstå vad en bostad är och har varit – hur den kan vara både en boja och en frihetsmaskin och den ekonomi som skapar förutsättningarna för vad det kan vara att bo.</p><p>&nbsp;</p><p>Med oss hade vi filmen, Livet är underbart, av Frank Capra, med James Stewart, om hypoteksbanksägaren George Bailey och hans kamp för de små bostadsägande människorna mot den onde hyresrättsutsugaren Mr Potter.</p><br><p>I avsnittet pratar vi om arkitekten och Martin Wagners, stadsplanerare i Berlin under mellankrigstiden, och hans idé Det Växande Huset, ett nytt sätt att se på vad ett hus, en stadsdel, en bostad kan vara. Hans idé kom i mitten av 1920-talet efter en kris där ingen byggde och han sa: ”Det här är vår chans att ta en&nbsp;skapande paus”</p><p>&nbsp;</p><p>Vi gjorde det här avsnittet 2015 när inget skapades och ingen paus kunde anas, när allt rusade framåt. När backspeglarna var avmonterade och krockkuddarna likaså.&nbsp;</p><br><p>Är bostaden en frihetsmaskin eller en boja 2024?</p><br><p>Är bostaden något som man kan växa i eller något som krymper ens liv?</p><br><p>Vad betyder ägandet – och vad skiljer det från att inte äga? </p><br><p>Vad gör bostaden och idéerna om den och ekonomin kring den med oss?</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[<p>Det här arkivavsnittet kommer från julen 2015 när vi åkte till Berlin för att förstå vad en bostad är och har varit – hur den kan vara både en boja och en frihetsmaskin och den ekonomi som skapar förutsättningarna för vad det kan vara att bo.</p><p>&nbsp;</p><p>Med oss hade vi filmen, Livet är underbart, av Frank Capra, med James Stewart, om hypoteksbanksägaren George Bailey och hans kamp för de små bostadsägande människorna mot den onde hyresrättsutsugaren Mr Potter.</p><br><p>I avsnittet pratar vi om arkitekten och Martin Wagners, stadsplanerare i Berlin under mellankrigstiden, och hans idé Det Växande Huset, ett nytt sätt att se på vad ett hus, en stadsdel, en bostad kan vara. Hans idé kom i mitten av 1920-talet efter en kris där ingen byggde och han sa: ”Det här är vår chans att ta en&nbsp;skapande paus”</p><p>&nbsp;</p><p>Vi gjorde det här avsnittet 2015 när inget skapades och ingen paus kunde anas, när allt rusade framåt. När backspeglarna var avmonterade och krockkuddarna likaså.&nbsp;</p><br><p>Är bostaden en frihetsmaskin eller en boja 2024?</p><br><p>Är bostaden något som man kan växa i eller något som krymper ens liv?</p><br><p>Vad betyder ägandet – och vad skiljer det från att inte äga? </p><br><p>Vad gör bostaden och idéerna om den och ekonomin kring den med oss?</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#161 UR ARKIVET: Shopping</title>
			<itunes:title>#161 UR ARKIVET: Shopping</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 28 Nov 2024 23:17:48 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:05:30</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/6748fa1d55a14869b1bad581/media.mp3" length="125649396" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">6748fa1d55a14869b1bad581</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://www.stadenpodcast.se</link>
			<acast:episodeId>6748fa1d55a14869b1bad581</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:episodeUrl>161-arkiv-shopping</acast:episodeUrl>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZMTtedvdcRQbP4eiLMjXzCKLPjEYLpGj+NMVKa+5C8pL4u/EOj1Vw4h5MMJYp0lCcFAe0fnxBJy/1ju4Qxy1fh8gO4DvlGA40yms2g0/hOkcrfHIopjTygHFqGwwOPKFIai4SuTvs86Lx3UYCyl6ZsTiGvwmkp9LIPcqGUQC6TTNq1Sxhl6wlkxkB6OijQq76uwY8dvCwZBLoraXvD/NQXLvrqm6WrIXtSw4Bvgf5nSfcQfEOjYlK3zdw5Q1aVvo+p/NAAOO0m3aL3Q0c5apjf]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Begäret som släcks</itunes:subtitle>
			<itunes:episodeType>full</itunes:episodeType>
			<itunes:season>11</itunes:season>
			<itunes:episode>9</itunes:episode>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/1732833167914-8eadfe8a-965b-4772-858b-b2bccd3036e3.jpeg"/>
			<description><![CDATA[<p>Nu kommer ännu ett avsnitt ur vårt arkiv.</p><p>Den här gången är det ett avsnitt om shopping! Som släpptes första gången i maj 2016.</p><p>Det är black week,&nbsp;black Friday! och en julhandel som lossat sina förtöjningar. Shoppingtid är det hela året men det är ändå som om det tjockarpå framåt årets slut, som en damm som långsamt fyllts till sin bredd och nu kan släppas loss i full kraft.</p><p>I avsnittet från 2016 kommer så klart näthandeln upp, som något som kommer att slå igenom mer – och kanske förändraallt.</p><p>Och på sätt och vis har det väl gjort det.&nbsp;</p><p>Det är lätt att se att antalet butiker minskar, till förmån för restauranger, caféer, gym och skönhetskliniker.</p><p>Men kanske är det intressantaste som hänt ur ett stadsbyggnadsperspektiv, om vi ska lägga något till det vi pratadeom 2016, den nya infrastrukturen som idag omgärdar handeln.&nbsp;</p><p>På åkrarna utanför Landskrona till exempel.</p><p>Längs Örjaleden vid motorvägensavfart Landskrona S växer den nya staden.&nbsp;</p><p>Om man följer Schenkerbilarna där deförsvinner ut mellan åkrarna bortanför Max-restaurangen och Stefan Pålssonslaxrökeri. Tre flaggstänger nedstuckna i leran markerar platsen för en gråbyggnad – lång som tre stadskvarter – där de vita lastbilarna taxar in mellan degula markeringarna.&nbsp;</p><p>Det är en av logistikens lador som mjölkas på e-handelns varor. Runtomkring den ligger den bördiga lerjordenuppkastad i högar, på andra sidan leden går den nyanlagda cykelbanan bort moten nästan lika stor byggnad, också den i en diffus grå färg som smälter ihopmed den gråvita hösthimlen.&nbsp;</p><p>På fasaderna kan man läsa de kryptiska företagsnamnen: Na-kd, Airshoppen, Hexis, Nagel-Group.</p><p>Att åka motorvägen mellan Ängelholm och Malmö är att hamna bakom lastbilar med texter som Spedition Bode TransportLogistik, Krone-fleet.com, Dachser Intelligent Logistics, DSV, Nordic Chain. Det är som att rulla vindrutan över ett FM-band på en gammal transistorradio med europeiska städer och namn.</p><p>E-handeln har gift sig med den gamla infrastrukturen som är motorvägen och hittat en perfekt väg som också kopplas mot Europa. Här på de livgivande åkrarna intill motorvägen byggs e-handelns stad.&nbsp;</p><p>I avsnittet citerar vi VirginiaWoolfs utsaga om handelsstaden som något som finns för att försvinna, något som blossar, släcker begär, och sedan byter skepnad. Som alltid förändras.&nbsp;</p><p>Nu söker stadskärnorna efter sitt ny aliv, efter pandemi, mitt i e-handeln och höjda hyror.&nbsp;</p><p>Så länge, i black-Friday-flödet! Här ärStaden podcast – arkiv: Shopping! Från 2016.&nbsp;</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[<p>Nu kommer ännu ett avsnitt ur vårt arkiv.</p><p>Den här gången är det ett avsnitt om shopping! Som släpptes första gången i maj 2016.</p><p>Det är black week,&nbsp;black Friday! och en julhandel som lossat sina förtöjningar. Shoppingtid är det hela året men det är ändå som om det tjockarpå framåt årets slut, som en damm som långsamt fyllts till sin bredd och nu kan släppas loss i full kraft.</p><p>I avsnittet från 2016 kommer så klart näthandeln upp, som något som kommer att slå igenom mer – och kanske förändraallt.</p><p>Och på sätt och vis har det väl gjort det.&nbsp;</p><p>Det är lätt att se att antalet butiker minskar, till förmån för restauranger, caféer, gym och skönhetskliniker.</p><p>Men kanske är det intressantaste som hänt ur ett stadsbyggnadsperspektiv, om vi ska lägga något till det vi pratadeom 2016, den nya infrastrukturen som idag omgärdar handeln.&nbsp;</p><p>På åkrarna utanför Landskrona till exempel.</p><p>Längs Örjaleden vid motorvägensavfart Landskrona S växer den nya staden.&nbsp;</p><p>Om man följer Schenkerbilarna där deförsvinner ut mellan åkrarna bortanför Max-restaurangen och Stefan Pålssonslaxrökeri. Tre flaggstänger nedstuckna i leran markerar platsen för en gråbyggnad – lång som tre stadskvarter – där de vita lastbilarna taxar in mellan degula markeringarna.&nbsp;</p><p>Det är en av logistikens lador som mjölkas på e-handelns varor. Runtomkring den ligger den bördiga lerjordenuppkastad i högar, på andra sidan leden går den nyanlagda cykelbanan bort moten nästan lika stor byggnad, också den i en diffus grå färg som smälter ihopmed den gråvita hösthimlen.&nbsp;</p><p>På fasaderna kan man läsa de kryptiska företagsnamnen: Na-kd, Airshoppen, Hexis, Nagel-Group.</p><p>Att åka motorvägen mellan Ängelholm och Malmö är att hamna bakom lastbilar med texter som Spedition Bode TransportLogistik, Krone-fleet.com, Dachser Intelligent Logistics, DSV, Nordic Chain. Det är som att rulla vindrutan över ett FM-band på en gammal transistorradio med europeiska städer och namn.</p><p>E-handeln har gift sig med den gamla infrastrukturen som är motorvägen och hittat en perfekt väg som också kopplas mot Europa. Här på de livgivande åkrarna intill motorvägen byggs e-handelns stad.&nbsp;</p><p>I avsnittet citerar vi VirginiaWoolfs utsaga om handelsstaden som något som finns för att försvinna, något som blossar, släcker begär, och sedan byter skepnad. Som alltid förändras.&nbsp;</p><p>Nu söker stadskärnorna efter sitt ny aliv, efter pandemi, mitt i e-handeln och höjda hyror.&nbsp;</p><p>Så länge, i black-Friday-flödet! Här ärStaden podcast – arkiv: Shopping! Från 2016.&nbsp;</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#160 UR ARKIVET: Skellefteå 2016</title>
			<itunes:title>#160 UR ARKIVET: Skellefteå 2016</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 07 Nov 2024 22:34:14 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:08:41</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/672d406689045d7064092eed/media.mp3" length="131883318" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">672d406689045d7064092eed</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://shows.acast.com/staden/episodes/160-ur-arkivet-skelleftea-2016</link>
			<acast:episodeId>672d406689045d7064092eed</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:episodeUrl>160-ur-arkivet-skelleftea-2016</acast:episodeUrl>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZMTtedvdcRQbP4eiLMjXzCKLPjEYLpGj+NMVKa+5C8pL4u/EOj1Vw4h5MMJYp0lCcFAe0fnxBJy/1ju4Qxy1fh8gO4DvlGA40yms2g0/hOkcrfHIopjTygHFqGwwOPKFIai4SuTvs86Lx3UYCyl6ZsTiGvwmkp9LIPcqGUQC6TTNq1Sxhl6wlkxkB6OijQq77vHpAxZdot7uX0uvw5KRdoJcdnWGEono7fmH/rjdaOvORXB8wBjBUnXQWmiCrTz3QzRY2298d+zJzNP0uUE+Ja]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Varför kom ni ens hit?</itunes:subtitle>
			<itunes:episodeType>full</itunes:episodeType>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/1731019614541-7ee8ea47-314e-415a-87de-4f84292f2f80.jpeg"/>
			<description><![CDATA[<p>Det här är ett avsnitt ur vårt elvaåriga arkiv.&nbsp;Det här arkiv-avsnittet handlar om Skellefteå. Vi tyckte det var en lämplig stad att plocka fram, med tanke på allt som har hänt sedan vi var där.</p><br><p>Det var april 2016 som vi kom till Skellefteå, i förfallstiden när deltat låg halvt fruset. Ett halvår tidigare hade kommunen tagit beslutet att bygga ett nytt kulturhus och utlyst en arkitekttävling. En månad efter att vi varit där utsågs vinnaren. Sara Kulturhus skulle komma att bli symbolen för den stad som växte fram i spåren av det som har kallats den gröna omställningen.&nbsp;</p><br><p>Hösten 2017 blev det klart att företaget Northvolt valt Skellefteå som etableringsort för sin planerade batterifabrik. Staden klev in i löftenas tid.</p><p>Det Skellefteå som vi pratar om i det här avsnittet är en gles plats. Vi hör PO Enquist beskriva staden som en samling byar, plopp plopp plopp, i ett delta. Vi hör också hur byarna kanske är viktigare än staden, för identiteten.&nbsp;</p><br><p>Skellefteå har blivit en pilotstudie i skala ett på ett vad som händer när ett samhälle plötsligt utsätts för ett stort tryck.&nbsp;2022 var befolkningsökningen drygt 1000 personer. 2023 var den 2140. Arbetarna som skulle bygga och arbeta i den nya batterifabriken bor i tillfälliga baracker, i barackbyar som är större än kommunens flesta andra byar.</p><br><p>Så har staden förändrats sedan vi var där.</p><br><p>Men i grunden är det ju samma stad. Samma utdikade träsk, samma otroliga deltan, samma historia. Kanske kan det faktum att allt avstannar lite nu, att accelerationen, avtar något, göra att man åter minns allt det där som var – och är. Lämnar det där flygperspektivet som PO Enquist anade vid hundraårsjubileet när ett flygplan passerade på 300 meters höjd. Kliver ner och blir lite blöt om fötterna igen.</p><br><p>Enar Nordvik säger idag om vårt besök: 2016 var allt exakt som 1987. Varför kom ni ens?</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[<p>Det här är ett avsnitt ur vårt elvaåriga arkiv.&nbsp;Det här arkiv-avsnittet handlar om Skellefteå. Vi tyckte det var en lämplig stad att plocka fram, med tanke på allt som har hänt sedan vi var där.</p><br><p>Det var april 2016 som vi kom till Skellefteå, i förfallstiden när deltat låg halvt fruset. Ett halvår tidigare hade kommunen tagit beslutet att bygga ett nytt kulturhus och utlyst en arkitekttävling. En månad efter att vi varit där utsågs vinnaren. Sara Kulturhus skulle komma att bli symbolen för den stad som växte fram i spåren av det som har kallats den gröna omställningen.&nbsp;</p><br><p>Hösten 2017 blev det klart att företaget Northvolt valt Skellefteå som etableringsort för sin planerade batterifabrik. Staden klev in i löftenas tid.</p><p>Det Skellefteå som vi pratar om i det här avsnittet är en gles plats. Vi hör PO Enquist beskriva staden som en samling byar, plopp plopp plopp, i ett delta. Vi hör också hur byarna kanske är viktigare än staden, för identiteten.&nbsp;</p><br><p>Skellefteå har blivit en pilotstudie i skala ett på ett vad som händer när ett samhälle plötsligt utsätts för ett stort tryck.&nbsp;2022 var befolkningsökningen drygt 1000 personer. 2023 var den 2140. Arbetarna som skulle bygga och arbeta i den nya batterifabriken bor i tillfälliga baracker, i barackbyar som är större än kommunens flesta andra byar.</p><br><p>Så har staden förändrats sedan vi var där.</p><br><p>Men i grunden är det ju samma stad. Samma utdikade träsk, samma otroliga deltan, samma historia. Kanske kan det faktum att allt avstannar lite nu, att accelerationen, avtar något, göra att man åter minns allt det där som var – och är. Lämnar det där flygperspektivet som PO Enquist anade vid hundraårsjubileet när ett flygplan passerade på 300 meters höjd. Kliver ner och blir lite blöt om fötterna igen.</p><br><p>Enar Nordvik säger idag om vårt besök: 2016 var allt exakt som 1987. Varför kom ni ens?</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#159 Córdoba – lager av mörker och ljus</title>
			<itunes:title>#159 Córdoba – lager av mörker och ljus</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 03 Oct 2024 21:23:19 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:14:57</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/66ff0b479c11fb17d2c34e58/media.mp3" length="143773067" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">66ff0b479c11fb17d2c34e58</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://shows.acast.com/staden/episodes/159-cordoba-lager-av-morker-och-ljus</link>
			<acast:episodeId>66ff0b479c11fb17d2c34e58</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:episodeUrl>159-cordoba-lager-av-morker-och-ljus</acast:episodeUrl>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZMTtedvdcRQbP4eiLMjXzCKLPjEYLpGj+NMVKa+5C8pL4u/EOj1Vw4h5MMJYp0lCcFAe0fnxBJy/1ju4Qxy1fh8gO4DvlGA40yms2g0/hOkcrfHIopjTygHFqGwwOPKFIai4SuTvs86Lx3UYCyl6ZsTiGvwmkp9LIPcqGUQC6TTNq1Sxhl6wlkxkB6OijQq75Fw/4YmYT26vbQIXYgMnetndH23VFnSyf2IS8fak1BbZvaWwF8gTmYmeS0RYKInbhp7zctuaSiHxaERFoESOeB]]></acast:settings>
			<itunes:episodeType>full</itunes:episodeType>
			<itunes:season>11</itunes:season>
			<itunes:episode>7</itunes:episode>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/1727990086756-07457f1e-23ed-4f32-9777-f296965bdd27.jpeg"/>
			<description><![CDATA[<p>Cordobas historia finns inskriven i dess gator. Kanske på ett mer konkret sätt än i många andra städer. eftersom gatorna och torgen, själva planerandet och byggandet av dem i sig har varit en sorts verktyg för att förmedla en ny ordning, politisk och kulturell, men samtidigt har man alltid burit med sig den historia som man format det nya ur.</p><br><p>Córdoba är en hybrid, och en hybrid av en hybrid. Córdoba är en buljongtärning av spansk kultur, så som den formades i mötet mellan romarriket, den muslimska tiden och åtrererövringens katolicism. I Córdoba omger det islamska rituella mörkret, det katolska gotiska ljuset, de europeiska torgen ligger inskrivna i den gamla medinans gator.&nbsp;</p><br><p>Arkitekten Gabriel Ruiz Cabrero som arbetade i trettio år med att restaurera och bevara katedral-moskén i Córdoba säger:</p><p>"Skönheten ligger i kontrasten. Det är en av de stora lärdomarna denna plats och historien ger oss. Vi står inte inför ett monument, vi står inför ett extraordinärt dokument."</p><br><p>Han talar om katedral-moskén, Mezquitan, i Córdoba, men han skulle kunna tala om staden.</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[<p>Cordobas historia finns inskriven i dess gator. Kanske på ett mer konkret sätt än i många andra städer. eftersom gatorna och torgen, själva planerandet och byggandet av dem i sig har varit en sorts verktyg för att förmedla en ny ordning, politisk och kulturell, men samtidigt har man alltid burit med sig den historia som man format det nya ur.</p><br><p>Córdoba är en hybrid, och en hybrid av en hybrid. Córdoba är en buljongtärning av spansk kultur, så som den formades i mötet mellan romarriket, den muslimska tiden och åtrererövringens katolicism. I Córdoba omger det islamska rituella mörkret, det katolska gotiska ljuset, de europeiska torgen ligger inskrivna i den gamla medinans gator.&nbsp;</p><br><p>Arkitekten Gabriel Ruiz Cabrero som arbetade i trettio år med att restaurera och bevara katedral-moskén i Córdoba säger:</p><p>"Skönheten ligger i kontrasten. Det är en av de stora lärdomarna denna plats och historien ger oss. Vi står inte inför ett monument, vi står inför ett extraordinärt dokument."</p><br><p>Han talar om katedral-moskén, Mezquitan, i Córdoba, men han skulle kunna tala om staden.</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#158 Malaga Turistfabriken</title>
			<itunes:title>#158 Malaga Turistfabriken</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 29 Aug 2024 21:27:31 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:18:30</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/66d0e7c398647d420e9629dc/media.mp3" length="131815756" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">66d0e7c398647d420e9629dc</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://shows.acast.com/staden/episodes/158-malaga-turistfabriken</link>
			<acast:episodeId>66d0e7c398647d420e9629dc</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:episodeUrl>158-malaga-turistfabriken</acast:episodeUrl>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZMTtedvdcRQbP4eiLMjXzCKLPjEYLpGj+NMVKa+5C8pL4u/EOj1Vw4h5MMJYp0lCcFAe0fnxBJy/1ju4Qxy1fh8gO4DvlGA40yms2g0/hOkcrfHIopjTygHFqGwwOPKFIai4SuTvs86Lx3UYCyl6ZsTiGvwmkp9LIPcqGUQC6TTNq1Sxhl6wlkxkB6OijQq77TLGlFAB441xO429ofk8BA5mSTl1CQLkNKH0GGxVlTUa+2J19E2mnzX1gZitRrMZxgyl4GP5iOrxTL9RVWdLsn]]></acast:settings>
			<itunes:episodeType>full</itunes:episodeType>
			<itunes:season>11</itunes:season>
			<itunes:episode>6</itunes:episode>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/1724966871205-c6de5a26-70db-4599-b574-120e081415c4.jpeg"/>
			<description><![CDATA[Vi kommer följa att följa rullväskorna in i Malaga – en stad som har omformats för att ge dem så mycket plats som möjligt – en promenad som kommer ta oss till Francos bostadspolitik, fascister i badbyxor, den bortglömda industristaden Malaga, de nya sagorna om en stad som mer än gärna målar om sin egen framtid, oavsett pris, men också det ursinniga men fyndiga motståndets stad – och de utkanter som definitiv inte får plats i den nya berättelsen om Malaga.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Vi kommer följa att följa rullväskorna in i Malaga – en stad som har omformats för att ge dem så mycket plats som möjligt – en promenad som kommer ta oss till Francos bostadspolitik, fascister i badbyxor, den bortglömda industristaden Malaga, de nya sagorna om en stad som mer än gärna målar om sin egen framtid, oavsett pris, men också det ursinniga men fyndiga motståndets stad – och de utkanter som definitiv inte får plats i den nya berättelsen om Malaga.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title># 157 Dresden – spöken vid Elbe</title>
			<itunes:title># 157 Dresden – spöken vid Elbe</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 30 May 2024 20:52:10 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:23:22</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/6658e6fa051ddb0012c84e5e/media.mp3" length="139977376" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">6658e6fa051ddb0012c84e5e</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://www.stadenpodcast.se</link>
			<acast:episodeId>6658e6fa051ddb0012c84e5e</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:episodeUrl>dresden-spoken-vid-elbe</acast:episodeUrl>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZMTtedvdcRQbP4eiLMjXzCKLPjEYLpGj+NMVKa+5C8pL4u/EOj1Vw4h5MMJYp0lCcFAe0fnxBJy/1ju4Qxy1fh8gO4DvlGA40yms2g0/hOkcrfHIopjTygHFqGwwOPKFIai4SuTvs86Lx3UYCyl6ZsTiGvwmkp9LIPcqGUQC6TTNq1Sxhl6wlkxkB6OijQq74+8POg+e7ThRAM54t/pDfGgrrPJ0Dh6BYM10ZfaJbYvW+dAAqb7b7Fjfynu1L0860fbULiIoTqU9wGc0NmsYKh]]></acast:settings>
			<itunes:episodeType>full</itunes:episodeType>
			<itunes:season>11</itunes:season>
			<itunes:episode>5</itunes:episode>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/1717102253055-683437c61d59f2496fd5dd916878097a.jpeg"/>
			<description><![CDATA[<p>Dresdens utplåning natten till den 14 februari 1945 är katastrofernas urscen – alla känner till den. Myten om staden blev den om ruinerna. Men det egentliga Dresden var barockens, maktens stad. När den till slut byggdes upp igen under 2000-talet, vände den ryggen mot historien om förstörelsen.&nbsp;</p><p>Dresdens barock tycks ha format romantiker. Här finns Caspar David Friedrich själsligt ensamma friluftsmåleri bland bergen och Festspielhaus i Hellerau, trädgårdsstaden, som lockade till sig alla som ville tänka fritt och nytt i början av 1900-talet.&nbsp;</p><p>Mycket i Dresden har pågått under jord – som om det förflutna hela tiden går intill det nutida, eller ligger strax under det. Vi letar upp platsen där språkvetaren Viktor Klemperer skrev sina legendariska dagböcker och analyserade det tredje rikets språk och berget där Uwe Tellekamps Tornet utspelar sig, en berättelse om ett annat borgerligt liv i socialismens DDR på 1980-talet.</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[<p>Dresdens utplåning natten till den 14 februari 1945 är katastrofernas urscen – alla känner till den. Myten om staden blev den om ruinerna. Men det egentliga Dresden var barockens, maktens stad. När den till slut byggdes upp igen under 2000-talet, vände den ryggen mot historien om förstörelsen.&nbsp;</p><p>Dresdens barock tycks ha format romantiker. Här finns Caspar David Friedrich själsligt ensamma friluftsmåleri bland bergen och Festspielhaus i Hellerau, trädgårdsstaden, som lockade till sig alla som ville tänka fritt och nytt i början av 1900-talet.&nbsp;</p><p>Mycket i Dresden har pågått under jord – som om det förflutna hela tiden går intill det nutida, eller ligger strax under det. Vi letar upp platsen där språkvetaren Viktor Klemperer skrev sina legendariska dagböcker och analyserade det tredje rikets språk och berget där Uwe Tellekamps Tornet utspelar sig, en berättelse om ett annat borgerligt liv i socialismens DDR på 1980-talet.</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#156 Leipzig – den egensinniga bowlaren</title>
			<itunes:title>#156 Leipzig – den egensinniga bowlaren</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 09 May 2024 18:27:40 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:23:54</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/663d159ccede820013965862/media.mp3" length="140891131" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">663d159ccede820013965862</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://www.stadenpodcast.se</link>
			<acast:episodeId>663d159ccede820013965862</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:episodeUrl>156-leipzig-den-egensinnige-bowlaren</acast:episodeUrl>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZMTtedvdcRQbP4eiLMjXzCKLPjEYLpGj+NMVKa+5C8pL4u/EOj1Vw4h5MMJYp0lCcFAe0fnxBJy/1ju4Qxy1fh8gO4DvlGA40yms2g0/hOkcrfHIopjTygHFqGwwOPKFIai4SuTvs86Lx3UYCyl6ZsTiGvwmkp9LIPcqGUQC6TTNq1Sxhl6wlkxkB6OijQq7651yyKK+U7oYEcAPcQorWAdIENCOWYCz3PDbQpMrAzNgpN36GFf/KBxprde1ltqfuf+HG9RzzxCnoMv7VlSKP+]]></acast:settings>
			<itunes:episodeType>full</itunes:episodeType>
			<itunes:season>11</itunes:season>
			<itunes:episode>4</itunes:episode>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/1715277979091-cae6ce7bec4c66f00abb650f5ec772d6.jpeg"/>
			<description><![CDATA[Leipzig har nog alltid varit en back-stage drottning. En diamant i aska. En hemlighet,&nbsp; Om Berlin var huvudaktör 1989 och intog hela scenen vid murens fall i världens ögon, just därför att muren var en sådan tydlig symbol för världsförändring – så var Leipzig sufflören som försåg huvudrollen med alla replikerna.&nbsp;Leipzig hade övat in sig på självständighetens drama under en mycket längre tid.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Leipzig har nog alltid varit en back-stage drottning. En diamant i aska. En hemlighet,&nbsp; Om Berlin var huvudaktör 1989 och intog hela scenen vid murens fall i världens ögon, just därför att muren var en sådan tydlig symbol för världsförändring – så var Leipzig sufflören som försåg huvudrollen med alla replikerna.&nbsp;Leipzig hade övat in sig på självständighetens drama under en mycket längre tid.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#155 De gamlas stad</title>
			<itunes:title>#155 De gamlas stad</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 04 Apr 2024 21:50:48 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:05:59</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/660f20b922d3f70017aceffa/media.mp3" length="95034689" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">660f20b922d3f70017aceffa</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://www.stadenpodcast.se</link>
			<acast:episodeId>660f20b922d3f70017aceffa</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:episodeUrl>155-de-gamlas-stad</acast:episodeUrl>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZMTtedvdcRQbP4eiLMjXzCKLPjEYLpGj+NMVKa+5C8pL4u/EOj1Vw4h5MMJYp0lCcFAe0fnxBJy/1ju4Qxy1fh8gO4DvlGA40yms2g0/hOkcrfHIopjTygHFqGwwOPKFIai4SuTvs86Lx3UYCyl6ZsTiGvwmkp9LIPcqGUQC6TTNq1Sxhl6wlkxkB6OijQq778LBRiahGfH3cIdfSzhaSFeCJamiAYTietKAhlz5r1PLaD2KcnB4a+J4OupnuS4yxdwLxho/pg+VoRpikYLKDD]]></acast:settings>
			<itunes:episodeType>full</itunes:episodeType>
			<itunes:season>11</itunes:season>
			<itunes:episode>3</itunes:episode>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/1712267271492-4d8891c78f9d06f55c38037e0c82f239.jpeg"/>
			<description><![CDATA[<p>Ålderdomens framtid kommer att vara urban. städerna blir äldre, men det betyder inte att de lockar till sig äldre människor, utan snarare att folk blir kvar när de blir gamla.</p><br><p>Det finns allt färre byar och landsbygder att återvända till. Dessa har de flesta redan lämnat.</p><p>&nbsp;</p><p>Gamla kommer ta över våra samhällen, om de inte redan har gjort det!</p><p>Och en försvarlig del av dessa nyblivna åldringar kommer inte som tidigare i historien att vara fattiga, tacksamma, tysta och ta vad som faller från bordet</p><p>Det är aktie- och bostadsrättsgenerationerna som nu träder in i livets november.</p><p>En spaning är att vi snart inte kommer att tala om gentrifiering – utan om ”benskörhetifiering” av attraktiva stadsdelarna.</p><p>&nbsp;</p><p>I detta avsnitt ska tala om ålderdomen som klassamhälle.</p><p>Om demensstäder och experimentella Alzheimerkliniker</p><p>Om ålderdomens och stadens ensamhet</p><p>Om 1980-talets Servicehus som socialdemokratins sista bastion</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[<p>Ålderdomens framtid kommer att vara urban. städerna blir äldre, men det betyder inte att de lockar till sig äldre människor, utan snarare att folk blir kvar när de blir gamla.</p><br><p>Det finns allt färre byar och landsbygder att återvända till. Dessa har de flesta redan lämnat.</p><p>&nbsp;</p><p>Gamla kommer ta över våra samhällen, om de inte redan har gjort det!</p><p>Och en försvarlig del av dessa nyblivna åldringar kommer inte som tidigare i historien att vara fattiga, tacksamma, tysta och ta vad som faller från bordet</p><p>Det är aktie- och bostadsrättsgenerationerna som nu träder in i livets november.</p><p>En spaning är att vi snart inte kommer att tala om gentrifiering – utan om ”benskörhetifiering” av attraktiva stadsdelarna.</p><p>&nbsp;</p><p>I detta avsnitt ska tala om ålderdomen som klassamhälle.</p><p>Om demensstäder och experimentella Alzheimerkliniker</p><p>Om ålderdomens och stadens ensamhet</p><p>Om 1980-talets Servicehus som socialdemokratins sista bastion</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#154 Pite Älvdal – I älvens kraftfält</title>
			<itunes:title>#154 Pite Älvdal – I älvens kraftfält</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 07 Mar 2024 19:34:09 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>55:14</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/65ea16b2b922a800161d4475/media.mp3" length="132596288" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">65ea16b2b922a800161d4475</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://www.stadenpodcast.se</link>
			<acast:episodeId>65ea16b2b922a800161d4475</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:episodeUrl>154-pite-alvdal-i-alvens-kraftfalt</acast:episodeUrl>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZMTtedvdcRQbP4eiLMjXzCKLPjEYLpGj+NMVKa+5C8pL4u/EOj1Vw4h5MMJYp0lCcFAe0fnxBJy/1ju4Qxy1fh8gO4DvlGA40yms2g0/hOkcrfHIopjTygHFqGwwOPKFIai4SuTvs86Lx3UYCyl6ZsTiGvwmkp9LIPcqGUQC6TTNq1Sxhl6wlkxkB6OijQq77TznZA8KaJNXL8flJLGNcfC06WBy4OjbldAZzv4PVUltfJ023u7uSLEImBQgZuAJy3veyBNpItKQk86O8sxqh0]]></acast:settings>
			<itunes:episodeType>full</itunes:episodeType>
			<itunes:season>11</itunes:season>
			<itunes:episode>2</itunes:episode>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/1709817576437-d3cb0c41ffbe78f3d298b1f42e403b64.jpeg"/>
			<description><![CDATA[<p>Varje samhällsbygge har någon sorts nollpunkt – det som var själva orsaken till att det blev av. Ett berg där slottet kunde ligga, en korsning av vägar där handeln kunde föras, ett vatten där man kunde nå världen. Det här avsnittet handlar om en älv i mitten av ett samhällsbygge.</p><br><p>Om Pite älvdal – och det som växt upp vid den. Om man väljer att följa en landskapsform, som om man följde en väg, eller en gata, vad kan man få syn på då?.</p><p>Så ska vi följa Pite älvdal. Vi kommer resa mellan fragment: Från sirliga punschverandor till vassa vingar på vindkraftsnurror, mellan tempel för vattenkraften och stugor för flottare.</p><br><p>Det är december just innan gryningen. Bilen börjar nedstigningen i dalen, ner mot älven.</p><br><p>Tack</p><p>Florian Steiner, stadsarkitekt Piteå</p><p>Erica Duvensjö, byggnadsantikvarie Norrbottens museum</p><br><p>Musik:</p><p>Mikael Svanevik, undertoner.se</p><p>Glesbygdn "Låt det ligga ve Storsien"</p><p><br></p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[<p>Varje samhällsbygge har någon sorts nollpunkt – det som var själva orsaken till att det blev av. Ett berg där slottet kunde ligga, en korsning av vägar där handeln kunde föras, ett vatten där man kunde nå världen. Det här avsnittet handlar om en älv i mitten av ett samhällsbygge.</p><br><p>Om Pite älvdal – och det som växt upp vid den. Om man väljer att följa en landskapsform, som om man följde en väg, eller en gata, vad kan man få syn på då?.</p><p>Så ska vi följa Pite älvdal. Vi kommer resa mellan fragment: Från sirliga punschverandor till vassa vingar på vindkraftsnurror, mellan tempel för vattenkraften och stugor för flottare.</p><br><p>Det är december just innan gryningen. Bilen börjar nedstigningen i dalen, ner mot älven.</p><br><p>Tack</p><p>Florian Steiner, stadsarkitekt Piteå</p><p>Erica Duvensjö, byggnadsantikvarie Norrbottens museum</p><br><p>Musik:</p><p>Mikael Svanevik, undertoner.se</p><p>Glesbygdn "Låt det ligga ve Storsien"</p><p><br></p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#153 Öar – Längtan och kamp</title>
			<itunes:title>#153 Öar – Längtan och kamp</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 08 Feb 2024 21:01:16 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>59:01</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/65c5411c1d03750017e0c5c1/media.mp3" length="141659648" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">65c5411c1d03750017e0c5c1</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://www.stadenpodcast.se</link>
			<acast:episodeId>65c5411c1d03750017e0c5c1</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:episodeUrl>153-oar-langtan-och-kamp</acast:episodeUrl>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZMTtedvdcRQbP4eiLMjXzCKLPjEYLpGj+NMVKa+5C8pL4u/EOj1Vw4h5MMJYp0lCcFAe0fnxBJy/1ju4Qxy1fh8gO4DvlGA40yms2g0/hOkcrfHIopjTygHFqGwwOPKFIai4SuTvs86Lx3UYCyl6ZsTiGvwmkp9LIPcqGUQC6TTNq1Sxhl6wlkxkB6OijQq76GZvPo5sVVqJ/qMbce1MD2M79en41Or/ZlUXNLsQdVSC26gf52ZH0MgMDoTW4kg+uP5dLEMOwUU2K+oNJlW4ya]]></acast:settings>
			<itunes:episodeType>full</itunes:episodeType>
			<itunes:season>11</itunes:season>
			<itunes:episode>1</itunes:episode>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/1707425862545-1bcdc38855dc581480ae83cd1144d2d4.jpeg"/>
			<description><![CDATA[<p>Ingen människa är en ö. Ingenstans är det mer sant än på en ö.&nbsp;En ö tillåter en att lämna något, att resa över ett vatten, men trots att öar är enastående som platser för ensamhet – det storslagna havet, horisonten, vädrets makter – så kräver de att de som vill vara där lutar sig mot varandra.</p><br><p>På en ö måste allt finnas. Allt ett samhälle behöver. Annars finns de inte, som något annat än natur och som turism.</p><br><p>Det här är ett avsnitt om öar och de bofasta – om människors beroende av varandra på de här öarna och om deras kamp för att få&nbsp;vara de de valt att vara.</p><br><p>Vi kommer besöka två nordliga öar.<em> </em>En i kvarken utanför Umeå Holmön och en i Bottenviken utanför Luleå Hindersön. Där kommer vi träffa Joar Sandström, Maja Hallén och Johnny Stålarm – som alla bor på eller vill bo på öar.</p><br><p>Musik av Jorik Åtterbjörk, Dimman är som</p><p>Och Mikael Svanevik, undertoner.se</p><p>‍</p><p>Tack:</p><p>Maja Hallén</p><p>Joar Sandström</p><p>Johnny Stålarm</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[<p>Ingen människa är en ö. Ingenstans är det mer sant än på en ö.&nbsp;En ö tillåter en att lämna något, att resa över ett vatten, men trots att öar är enastående som platser för ensamhet – det storslagna havet, horisonten, vädrets makter – så kräver de att de som vill vara där lutar sig mot varandra.</p><br><p>På en ö måste allt finnas. Allt ett samhälle behöver. Annars finns de inte, som något annat än natur och som turism.</p><br><p>Det här är ett avsnitt om öar och de bofasta – om människors beroende av varandra på de här öarna och om deras kamp för att få&nbsp;vara de de valt att vara.</p><br><p>Vi kommer besöka två nordliga öar.<em> </em>En i kvarken utanför Umeå Holmön och en i Bottenviken utanför Luleå Hindersön. Där kommer vi träffa Joar Sandström, Maja Hallén och Johnny Stålarm – som alla bor på eller vill bo på öar.</p><br><p>Musik av Jorik Åtterbjörk, Dimman är som</p><p>Och Mikael Svanevik, undertoner.se</p><p>‍</p><p>Tack:</p><p>Maja Hallén</p><p>Joar Sandström</p><p>Johnny Stålarm</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>Talkshow tour: Stockholms 1990-tal</title>
			<itunes:title>Talkshow tour: Stockholms 1990-tal</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 11 Jan 2024 21:57:49 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:02:06</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/65a0645d74a39d0016b2faaa/media.mp3" length="59483510" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">65a0645d74a39d0016b2faaa</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://shows.acast.com/staden/episodes/talshow-tour-stockholms-1990-tal</link>
			<acast:episodeId>65a0645d74a39d0016b2faaa</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:episodeUrl>talshow-tour-stockholms-1990-tal</acast:episodeUrl>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZMTtedvdcRQbP4eiLMjXzCKLPjEYLpGj+NMVKa+5C8pL4u/EOj1Vw4h5MMJYp0lCcFAe0fnxBJy/1ju4Qxy1fh8gO4DvlGA40yms2g0/hOkcrfHIopjTygHFqGwwOPKFIai4SuTvs86Lx3UYCyl6ZsTiGvwmkp9LIPcqGUQC6TTNq1Sxhl6wlkxkB6OijQq76JN7GOkUUVc+caDzuNpXauDCMqSnJRAURWRXUl0KyeZek6woUG4Bj40u/Ojt/D14LIGenFG36glxUaPNy1eq7u]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Allt är möjligt och allt är till salu</itunes:subtitle>
			<itunes:episodeType>full</itunes:episodeType>
			<itunes:season>10</itunes:season>
			<itunes:episode>14</itunes:episode>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/1705010003593-4c51b28f8b37de41a042c14e318efd4c.jpeg"/>
			<description><![CDATA[<p>Följ med till Stockholm på 1990-talet tillsammans med ögonvittnena: Tomas Andersson Wij, Helena Glantz och Nathan Hamelberg. Det blir en vandring genom en stad som upptäcker sig själv, blir självmedveten och förstår sitt eget värde. Men det är också ett decennium där innerstaden fortfarande är full av håligheter som kan fyllas av den som vill göra något. det är en stad där skillnaderna ökar, men där nya människor också, genom subkulturer och musik tar plats på stadens gator och på dess restauranger och klubbar. </p><br><p>Talkshow Live Stockholm spelades in den 25 oktober inför publik i samarbete med Arkitema.</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[<p>Följ med till Stockholm på 1990-talet tillsammans med ögonvittnena: Tomas Andersson Wij, Helena Glantz och Nathan Hamelberg. Det blir en vandring genom en stad som upptäcker sig själv, blir självmedveten och förstår sitt eget värde. Men det är också ett decennium där innerstaden fortfarande är full av håligheter som kan fyllas av den som vill göra något. det är en stad där skillnaderna ökar, men där nya människor också, genom subkulturer och musik tar plats på stadens gator och på dess restauranger och klubbar. </p><br><p>Talkshow Live Stockholm spelades in den 25 oktober inför publik i samarbete med Arkitema.</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#152 Tiotalet – det vi trodde och det som blev</title>
			<itunes:title>#152 Tiotalet – det vi trodde och det som blev</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 28 Dec 2023 22:00:02 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:13:49</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/658defe29f141200162320ae/media.mp3" length="70709567" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">658defe29f141200162320ae</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://www.stadenpodcast.se</link>
			<acast:episodeId>658defe29f141200162320ae</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:episodeUrl>152-tiotalet-det-vi-trodde-och-det-som-blev</acast:episodeUrl>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZMTtedvdcRQbP4eiLMjXzCKLPjEYLpGj+NMVKa+5C8pL4u/EOj1Vw4h5MMJYp0lCcFAe0fnxBJy/1ju4Qxy1fh8gO4DvlGA40yms2g0/hOkcrfHIopjTygHFqGwwOPKFIai4SuTvs86Lx3UYCyl6ZsTiGvwmkp9LIPcqGUQC6TTNq1Sxhl6wlkxkB6OijQq76VkPuFAySWvS/tbHjBIkCyEJ++z77EmV0hvHhoAtC6lktNhTu9J46Q4paIAv87NpcQtECJB/s5Rc/5Y2j107Mf]]></acast:settings>
			<itunes:episodeType>full</itunes:episodeType>
			<itunes:season>10</itunes:season>
			<itunes:episode>13</itunes:episode>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/1703800705276-e69f40bce901ab65bec5e8e9a84ddc2e.jpeg"/>
			<description><![CDATA[<p>Att åter besöka förra decenniets artiklar kan onekligen ge en bismak av aska. Särskilt om det handlar om trender och företeelser som är ”inne” och hur vi ska bli lyckliga och befriade från smärta och besvär, hur människor och samhällen ska resa ljust mot framtiden.&nbsp;</p><br><p>Tio år en skoningslös tidsintervall, förgängligheten och misstagen sticker i ögonen. Däremot är t.ex trettio år gamla samtidsiakttagelser redan mindre påträngande distansen har skapat ett milt överseende och en objektiv blick, kan man få för sig. Och ju längre tillbaka i tiden desto bättre blir det.&nbsp;</p><br><p>Det förflutna är en fantastisk hoppfull plats.&nbsp;Men här stannar vi i den samtid som den var nyss! Och pillar lite i det variga sår som heter: det vi levde i, och trodde oss veta.</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[<p>Att åter besöka förra decenniets artiklar kan onekligen ge en bismak av aska. Särskilt om det handlar om trender och företeelser som är ”inne” och hur vi ska bli lyckliga och befriade från smärta och besvär, hur människor och samhällen ska resa ljust mot framtiden.&nbsp;</p><br><p>Tio år en skoningslös tidsintervall, förgängligheten och misstagen sticker i ögonen. Däremot är t.ex trettio år gamla samtidsiakttagelser redan mindre påträngande distansen har skapat ett milt överseende och en objektiv blick, kan man få för sig. Och ju längre tillbaka i tiden desto bättre blir det.&nbsp;</p><br><p>Det förflutna är en fantastisk hoppfull plats.&nbsp;Men här stannar vi i den samtid som den var nyss! Och pillar lite i det variga sår som heter: det vi levde i, och trodde oss veta.</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#151 Trier – allt som är fast förflyktigas</title>
			<itunes:title>#151 Trier – allt som är fast förflyktigas</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 30 Nov 2023 21:25:57 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:34:11</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/6568fde57e67440011633a5c/media.mp3" length="90418238" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">6568fde57e67440011633a5c</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://www.stadenpodcast.se/</link>
			<acast:episodeId>6568fde57e67440011633a5c</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:episodeUrl>151-trier-allt-som-ar-fast-forflyktigas</acast:episodeUrl>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZMTtedvdcRQbP4eiLMjXzCKLPjEYLpGj+NMVKa+5C8pL4u/EOj1Vw4h5MMJYp0lCcFAe0fnxBJy/1ju4Qxy1fh8gO4DvlGA40yms2g0/hOkcrfHIopjTygHFqGwwOPKFIai4SuTvs86Lx3UYCyl6ZsTiGvwmkp9LIPcqGUQC6TTNq1Sxhl6wlkxkB6OijQq74TxIUqLfZQl/bIs94dp5/uCom4lEnIAHTAc2Xiz0+1d5giYhEBxmeGY26Xo9beq+A847lw2xgQKDKaWkBGLoQu]]></acast:settings>
			<itunes:episodeType>full</itunes:episodeType>
			<itunes:season>10</itunes:season>
			<itunes:episode>12</itunes:episode>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/1701354586112-eae355b9b0cbc614484314bc357c362b.jpeg"/>
			<description><![CDATA[<p>Längs Moselfloden i västra Tyskland ligger Trier. Bland vingårdar i en stilla del av Europa kan den medeltida stadskärnan tyckas idyllisk, men här vilar en revolutionär ådra och spår av ett av världshistoriens största imperium.</p><br><p>1818 föddes Karl Marx i Trier, hans födelsehus är idag ett pilgrimsmål för många människor, framför allt från Kina. Marx växte upp i denna medeltida småstad vid den stillsamma floden, långt från de industristäder han skulle komma att förändra med sitt skrivande. Marx bodde i ett hus helt intill stadsporten Porta Nigra, byggd av romarna 180 efter vår tideräkning när var Trier på väg att bli en av romarrikets största städer med omkring 90.000 invånare.</p><br><p>Under Karl Marx uppväxtår blottläggs och återupptäcks de gamla ruinerna – Napoleon ville bygga ett revolutionärt kejsarrike – som under medeltiden byggts  och sjunkit undan från stadsbilden. Marx ser från sitt fönster de materiella spåren av ett imperium. Han ser hur allt som är fast, någon gång, förflyktigas.</p><br><p>Vi gör en vandring i staden med Karl Marx, och ser hur de förtryckta vinbönderna väcker hans politiska skrivande och gör honom till socialist. Vi vandrar i den romerska staden, i dess trångbodda sjuvåningshus, och in på de monumentala baden, dit alla var välkomna. </p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[<p>Längs Moselfloden i västra Tyskland ligger Trier. Bland vingårdar i en stilla del av Europa kan den medeltida stadskärnan tyckas idyllisk, men här vilar en revolutionär ådra och spår av ett av världshistoriens största imperium.</p><br><p>1818 föddes Karl Marx i Trier, hans födelsehus är idag ett pilgrimsmål för många människor, framför allt från Kina. Marx växte upp i denna medeltida småstad vid den stillsamma floden, långt från de industristäder han skulle komma att förändra med sitt skrivande. Marx bodde i ett hus helt intill stadsporten Porta Nigra, byggd av romarna 180 efter vår tideräkning när var Trier på väg att bli en av romarrikets största städer med omkring 90.000 invånare.</p><br><p>Under Karl Marx uppväxtår blottläggs och återupptäcks de gamla ruinerna – Napoleon ville bygga ett revolutionärt kejsarrike – som under medeltiden byggts  och sjunkit undan från stadsbilden. Marx ser från sitt fönster de materiella spåren av ett imperium. Han ser hur allt som är fast, någon gång, förflyktigas.</p><br><p>Vi gör en vandring i staden med Karl Marx, och ser hur de förtryckta vinbönderna väcker hans politiska skrivande och gör honom till socialist. Vi vandrar i den romerska staden, i dess trångbodda sjuvåningshus, och in på de monumentala baden, dit alla var välkomna. </p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>Talkshow tour: Göteborgs 1970-tal</title>
			<itunes:title>Talkshow tour: Göteborgs 1970-tal</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 23 Nov 2023 09:31:21 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:09:50</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/655f1be97d5a5000121c0f56/media.mp3" length="67048724" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">655f1be97d5a5000121c0f56</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://shows.acast.com/staden/episodes/talkshow-tour-goteborgs-1970-tal</link>
			<acast:episodeId>655f1be97d5a5000121c0f56</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:episodeUrl>talkshow-tour-goteborgs-1970-tal</acast:episodeUrl>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZMTtedvdcRQbP4eiLMjXzCKLPjEYLpGj+NMVKa+5C8pL4u/EOj1Vw4h5MMJYp0lCcFAe0fnxBJy/1ju4Qxy1fh8gO4DvlGA40yms2g0/hOkcrfHIopjTygHFqGwwOPKFIai4SuTvs86Lx3UYCyl6ZsTiGvwmkp9LIPcqGUQC6TTNq1Sxhl6wlkxkB6OijQq77lR+46tr+KF6NTC4SffI1eZZGycdxNftX66+fGQqm2vNgfqMIwBYxYz3OgvW3GavLs/J4HLqHQptW7ly8lXkZZ]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Bortom politkken</itunes:subtitle>
			<itunes:episodeType>full</itunes:episodeType>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/1700731866493-7cc83811db6f329ff777508303b64092.jpeg"/>
			<description><![CDATA[<p>I samarbete med Arkitema har podden gjort tre talkshows under 2023 i Malmö, Göteborg och Stockholm. I varje stad har vi besökt ett decennium med ögonvittnen. Så här blev det i Göteborg. Med musikern och kompositören Dan Söderqvist – Älgarnas trädgård, Cosmic overdose, Twice a man – musikern och kompositören Karl Gasleben – Anna Själv Tredje, Cosmic Overdose, Twice a man, fotografen Katarina Despotpvic, som pratar om och visar Ingmar Jernbergs bilder från 1970-talets Frölunda och Gert Wingårdh, arkitekt som fick sitt första jobb hos Johannes Olivegren, spiritisten och den omedvetna postmodernisten, 1975.</p><br><p>Välkommen till en stad vid sidan av den bokstavstrogna proggen och de demoniserade förstäderna. En stad av experimentgymnasium, patricierhus med olåsta dörrar, hårdrock och kärlek hos första generationens frölundabarn och en gryende postmodernism.</p><p><br></p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[<p>I samarbete med Arkitema har podden gjort tre talkshows under 2023 i Malmö, Göteborg och Stockholm. I varje stad har vi besökt ett decennium med ögonvittnen. Så här blev det i Göteborg. Med musikern och kompositören Dan Söderqvist – Älgarnas trädgård, Cosmic overdose, Twice a man – musikern och kompositören Karl Gasleben – Anna Själv Tredje, Cosmic Overdose, Twice a man, fotografen Katarina Despotpvic, som pratar om och visar Ingmar Jernbergs bilder från 1970-talets Frölunda och Gert Wingårdh, arkitekt som fick sitt första jobb hos Johannes Olivegren, spiritisten och den omedvetna postmodernisten, 1975.</p><br><p>Välkommen till en stad vid sidan av den bokstavstrogna proggen och de demoniserade förstäderna. En stad av experimentgymnasium, patricierhus med olåsta dörrar, hårdrock och kärlek hos första generationens frölundabarn och en gryende postmodernism.</p><p><br></p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#150 Luxemburg – nätverk och urverk</title>
			<itunes:title>#150 Luxemburg – nätverk och urverk</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 02 Nov 2023 19:48:35 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:29:50</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/654380a55012af0012fcd76d/media.mp3" length="86050997" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">654380a55012af0012fcd76d</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://www.stadenpodcast.se</link>
			<acast:episodeId>654380a55012af0012fcd76d</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:episodeUrl>150-luxemburg-natverk-och-urverk</acast:episodeUrl>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZMTtedvdcRQbP4eiLMjXzCKLPjEYLpGj+NMVKa+5C8pL4u/EOj1Vw4h5MMJYp0lCcFAe0fnxBJy/1ju4Qxy1fh8gO4DvlGA40yms2g0/hOkcrfHIopjTygHFqGwwOPKFIai4SuTvs86Lx3UYCyl6ZsTiGvwmkp9LIPcqGUQC6TTNq1Sxhl6wlkxkB6OijQq745+AzHm0EkaiJh2A/wrikZXWVjEImwPeEIMUhtyfXmimQhQpYq9jzRord9/+VmG6E/XFNr/o7F5DTxjwUR4BDM]]></acast:settings>
			<itunes:episodeType>full</itunes:episodeType>
			<itunes:season>10</itunes:season>
			<itunes:episode>10</itunes:episode>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/1698922489389-cfd2714d50c38853dc43bf9a5d240eb0.jpeg"/>
			<description><![CDATA[<p>"Europas vackraste balkong", skrev UNESCO vid världsarvsutnämningen 1994 av Luxembourgs platå med Marquis de Vaubans försvarsanläggning.</p><p>En europeisk huvudstad, eller kanske huvudkontor, för Europa i dag skapas och försvaras på helt andra platser. Staden är en spindel i vittförgrenat nät, dess litenhet är dess styrka, det är kort väg mellan beslutsleden och man är ständigt beredd att slå broar, erbjuda friheter, se till att vara den som inbjuder grannländerna att trycka händer i samförstånd.</p><br><p>Luxembourg är en vardagsoptimerad stad, där de arbetande pendlarna, controllers, jurister, finanser, rentierer rör sig likt tidvattenflöden från Centralstationen in över stadens gator och tillbaka igen.&nbsp;</p><br><p>Och samtidigt finns där, under den höga staden, en låg fuktig och mörkare, mer grönskande och mer obemärkt stad, liksom det finns invandrargrupper och arbetsmigranter som lever fattigare liv i rikedomens skugga.</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[<p>"Europas vackraste balkong", skrev UNESCO vid världsarvsutnämningen 1994 av Luxembourgs platå med Marquis de Vaubans försvarsanläggning.</p><p>En europeisk huvudstad, eller kanske huvudkontor, för Europa i dag skapas och försvaras på helt andra platser. Staden är en spindel i vittförgrenat nät, dess litenhet är dess styrka, det är kort väg mellan beslutsleden och man är ständigt beredd att slå broar, erbjuda friheter, se till att vara den som inbjuder grannländerna att trycka händer i samförstånd.</p><br><p>Luxembourg är en vardagsoptimerad stad, där de arbetande pendlarna, controllers, jurister, finanser, rentierer rör sig likt tidvattenflöden från Centralstationen in över stadens gator och tillbaka igen.&nbsp;</p><br><p>Och samtidigt finns där, under den höga staden, en låg fuktig och mörkare, mer grönskande och mer obemärkt stad, liksom det finns invandrargrupper och arbetsmigranter som lever fattigare liv i rikedomens skugga.</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#149 HSB – tillvarons totalentreprenör</title>
			<itunes:title>#149 HSB – tillvarons totalentreprenör</itunes:title>
			<pubDate>Wed, 04 Oct 2023 15:52:04 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:32:45</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/651d8a24376fed0011003280/media.mp3" length="88837391" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">651d8a24376fed0011003280</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://www.stadenpodcast.se</link>
			<acast:episodeId>651d8a24376fed0011003280</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:episodeUrl>149-hsb-tillvarons-totalentreprenor</acast:episodeUrl>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZMTtedvdcRQbP4eiLMjXzCKLPjEYLpGj+NMVKa+5C8pL4u/EOj1Vw4h5MMJYp0lCcFAe0fnxBJy/1ju4Qxy1fh8gO4DvlGA40yms2g0/hOkcrfHIopjTygHFqGwwOPKFIai4SuTvs86Lx3UYCyl6ZsoxhINu4Ad7VkAnsB5MGv7ZdLvumLSvaovJTRA57bmPZIgWrHJNYVZm80B1pFs3G0XFgQzj4crbgYW3XcTxvaOeeFUk9xtD89vHPMq0mnSRQ=]]></acast:settings>
			<itunes:episodeType>full</itunes:episodeType>
			<itunes:season>10</itunes:season>
			<itunes:episode>9</itunes:episode>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/1696434715243-8dcbe4dbe08e35c686d52798af91e228.jpeg"/>
			<description><![CDATA[<p>Tidskoder för avsnittet:</p><br><p>1: 0-29:07 HSB – skapelsemyten: De tidiga åren, att hitta en fiende, revolutionärt språk, trendig typografi.</p><p>2: 33:20 - 1:00:40 HSB: Tillvarons totalentreprenör: Tvättmedel, Båtar och sportstugor.</p><p>3: 1:00:45 - 1:29:00 HSB: Kan man tjäna pengar på bostadsrätter? Turning torso och butlersamhället.</p><br><p>Om man cyklar över Västerbron i Stockholm – eller närmar sig Riddarholmen med båt över Riddarfjärden – och fäster blick högt upp på skärgårdsbergen som omger sjön så ska man se att där högst upp finns inte några kyrkor eller slott utan där tronar två stora bostadsområden, på Kungsklippan och Skinnarviksberget.</p><br><p>Kvarteret Diamanten på Kungsklippan, byggt 1933, och kvarteret Marmorn, vars första delar stod klara till Stockholmsutställningen 1930. Kungsklippan och kv Marmorn. Planerade och uppförda av HSB, Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförening. Det är mäktiga i sina anspråk, på varsin sida om Stockholms stadshus invigt mindre än 10 år tidigare, 1923.</p><p>"800 eldstäder i skyskrapor av betong", skrev DN om Kungsklippan den 11 maj 1933.</p><br><p>Det har sagts att ingenting är så starkt som en idé vars tid har kommit. Det var HSB en gång. Så starkt för att dess idé hade kommit: Varför ska vanliga människor betala ockerhyror till fastighetsägare och hyresvärdar när de själva kan bli ägare till sina hem – tillsammans med andra?</p><br><p>Och denna idé materialiserades, förändrades och blev någonting annat med tiden. HSB som startade som en marginell spelare, en outsider för småfolk, när bostadsrätten inte ens hade ett ordentligt lagrum. Idag verkar man i en tid då bostadsrätten är den helt dominerande marknadsformen för lägenheter i Sverige.</p><br><p>Man börjar med att hitta en fiende i de privata fastighetsägarna, och med ett språk hämtat från den framväxande radikala arbetarrörelsen, med ord som profit och ocker, börjar man locka medlemmar som vill vända sig från egoism och in i kooperationes varma gemenskap.</p><br><p>Det är en hundraårig resa för en kooperation som i det närmaste skulle komma att bli en stat i staten, en livets totalentreprenör.Det fanns tider när HSB inte bara byggde kooperativa bostäder utan också producerade såväl tvättmedel som båtar. Och semesterbostäder, 1929 i Årsta havsbad – "ett Saltsjöbaden för småfolket" – nio år före den första semesterlagen.</p><br><p>Man har inte sällan i sin pragmatism gått några steg före staten.HSB började bygga miljonprogrammet innan det fanns ett miljonprogram. I bostadsbristens spår, började man i början av 1960-talet skala upp bostäderna. Grindtorp i Täby är kanske det tydligaste exemplet.</p><br><p>När man sedan inför en concierge i Turning Torso i början av 2000-talet förebådar man möjligen det samhälle som växte fram i RUT-tjänsternas spår"?]</p><br><p>‍</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[<p>Tidskoder för avsnittet:</p><br><p>1: 0-29:07 HSB – skapelsemyten: De tidiga åren, att hitta en fiende, revolutionärt språk, trendig typografi.</p><p>2: 33:20 - 1:00:40 HSB: Tillvarons totalentreprenör: Tvättmedel, Båtar och sportstugor.</p><p>3: 1:00:45 - 1:29:00 HSB: Kan man tjäna pengar på bostadsrätter? Turning torso och butlersamhället.</p><br><p>Om man cyklar över Västerbron i Stockholm – eller närmar sig Riddarholmen med båt över Riddarfjärden – och fäster blick högt upp på skärgårdsbergen som omger sjön så ska man se att där högst upp finns inte några kyrkor eller slott utan där tronar två stora bostadsområden, på Kungsklippan och Skinnarviksberget.</p><br><p>Kvarteret Diamanten på Kungsklippan, byggt 1933, och kvarteret Marmorn, vars första delar stod klara till Stockholmsutställningen 1930. Kungsklippan och kv Marmorn. Planerade och uppförda av HSB, Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförening. Det är mäktiga i sina anspråk, på varsin sida om Stockholms stadshus invigt mindre än 10 år tidigare, 1923.</p><p>"800 eldstäder i skyskrapor av betong", skrev DN om Kungsklippan den 11 maj 1933.</p><br><p>Det har sagts att ingenting är så starkt som en idé vars tid har kommit. Det var HSB en gång. Så starkt för att dess idé hade kommit: Varför ska vanliga människor betala ockerhyror till fastighetsägare och hyresvärdar när de själva kan bli ägare till sina hem – tillsammans med andra?</p><br><p>Och denna idé materialiserades, förändrades och blev någonting annat med tiden. HSB som startade som en marginell spelare, en outsider för småfolk, när bostadsrätten inte ens hade ett ordentligt lagrum. Idag verkar man i en tid då bostadsrätten är den helt dominerande marknadsformen för lägenheter i Sverige.</p><br><p>Man börjar med att hitta en fiende i de privata fastighetsägarna, och med ett språk hämtat från den framväxande radikala arbetarrörelsen, med ord som profit och ocker, börjar man locka medlemmar som vill vända sig från egoism och in i kooperationes varma gemenskap.</p><br><p>Det är en hundraårig resa för en kooperation som i det närmaste skulle komma att bli en stat i staten, en livets totalentreprenör.Det fanns tider när HSB inte bara byggde kooperativa bostäder utan också producerade såväl tvättmedel som båtar. Och semesterbostäder, 1929 i Årsta havsbad – "ett Saltsjöbaden för småfolket" – nio år före den första semesterlagen.</p><br><p>Man har inte sällan i sin pragmatism gått några steg före staten.HSB började bygga miljonprogrammet innan det fanns ett miljonprogram. I bostadsbristens spår, började man i början av 1960-talet skala upp bostäderna. Grindtorp i Täby är kanske det tydligaste exemplet.</p><br><p>När man sedan inför en concierge i Turning Torso i början av 2000-talet förebådar man möjligen det samhälle som växte fram i RUT-tjänsternas spår"?]</p><br><p>‍</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#148 Staden och lågkonjunkturen</title>
			<itunes:title>#148 Staden och lågkonjunkturen</itunes:title>
			<pubDate>Fri, 01 Sep 2023 05:13:24 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:15:37</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/64f172f5df9af200110a531a/media.mp3" length="72425939" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">64f172f5df9af200110a531a</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://www.stadenpodcast.se</link>
			<acast:episodeId>64f172f5df9af200110a531a</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:episodeUrl>148-staden-och-lagkonjunkturen</acast:episodeUrl>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZMTtedvdcRQbP4eiLMjXzCKLPjEYLpGj+NMVKa+5C8pL4u/EOj1Vw4h5MMJYp0lCcFAe0fnxBJy/1ju4Qxy1fh8gO4DvlGA40yms2g0/hOkcrfHIopjTygHFqGwwOPKFIai4SuTvs86Lx3UYCyl6ZsTiGvwmkp9LIPcqGUQC6TTNq1Sxhl6wlkxkB6OijQq77kpdwR5r6EdK+Y+KNdFvttf0mtWK8M8ATiVUq/T9qdzsJ03XQ/nFM4gooZ4DUyRk1k5thqqlKQolIYP4i886bb]]></acast:settings>
			<itunes:episodeType>full</itunes:episodeType>
			<itunes:season>10</itunes:season>
			<itunes:episode>8</itunes:episode>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/1693545065142-95931c436aa88a7940d5c8060d2771db.jpeg"/>
			<description><![CDATA[<p>Varje kris ligger till grund för nästa ordning.</p><p>Det skulle kunna ses som ett slags lagbundenhet i hur kriser fungerar:</p><p>Krisen, hur den genomlevs och hur den överlevs kommer att generera en uppsättning lösningar och nya formationer som är de som nästa epok kommer att som markplatta:</p><br><p>T.ex. 1990-talskrisen som tog med sig en avreglerad kreditmarknad, låga räntor och inflationsmål in i nästa fas – en fas som märkligt nog inte tog slut 2008, vilket man hade kunna tro! Utan levde vidare som ett slags vålnad ända tills nu.</p><br><p>Frågan som ligger bakom vårt tema är ju naturligtvis också – vilken ny ordning kommer att emanera ur denna lågkonjunktur som i alla fall Sverige är i&nbsp;-</p><br><p>Forbes skrev i januari 2023, att kommer lågkonjunkturen på allvar under året kan det komma att ta över ett årtionde för vissa städer att återhämta sig. De flesta större svenska städer ligger definitivt inom denna förutsägelse, så enormt sårbara de gjort sig för större ekonomiska förändringar.</p><p>Nu sitter vi här, söker nån att skylla på, som man alltid gör när krisen kommer.</p><br><p>Var det värt alla rostande elscotrar, försålda kommunala egendomar och obetalbara bostadsrätter?</p><p>Vad kunde man ha gjort annorlunda? – en ständig fråga trots att historien visar att konjunkturer kommer och går, och det finns alltid något som alla inte förutsåg.</p><br><p><br></p><p>Det här avsnittet ska handla om lågkonjunkturer, vad som förändras i stadssamhällen med lågkonjunkturer - , men varje lågkonjunktur har sina omen, stormsvalor som ofta är grandiosa och storslagna - nästintill odödliga platser – som just lyckas uppföras innan avgrunden öppnar sig och alla möjligheter skulle vara stängda.</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[<p>Varje kris ligger till grund för nästa ordning.</p><p>Det skulle kunna ses som ett slags lagbundenhet i hur kriser fungerar:</p><p>Krisen, hur den genomlevs och hur den överlevs kommer att generera en uppsättning lösningar och nya formationer som är de som nästa epok kommer att som markplatta:</p><br><p>T.ex. 1990-talskrisen som tog med sig en avreglerad kreditmarknad, låga räntor och inflationsmål in i nästa fas – en fas som märkligt nog inte tog slut 2008, vilket man hade kunna tro! Utan levde vidare som ett slags vålnad ända tills nu.</p><br><p>Frågan som ligger bakom vårt tema är ju naturligtvis också – vilken ny ordning kommer att emanera ur denna lågkonjunktur som i alla fall Sverige är i&nbsp;-</p><br><p>Forbes skrev i januari 2023, att kommer lågkonjunkturen på allvar under året kan det komma att ta över ett årtionde för vissa städer att återhämta sig. De flesta större svenska städer ligger definitivt inom denna förutsägelse, så enormt sårbara de gjort sig för större ekonomiska förändringar.</p><p>Nu sitter vi här, söker nån att skylla på, som man alltid gör när krisen kommer.</p><br><p>Var det värt alla rostande elscotrar, försålda kommunala egendomar och obetalbara bostadsrätter?</p><p>Vad kunde man ha gjort annorlunda? – en ständig fråga trots att historien visar att konjunkturer kommer och går, och det finns alltid något som alla inte förutsåg.</p><br><p><br></p><p>Det här avsnittet ska handla om lågkonjunkturer, vad som förändras i stadssamhällen med lågkonjunkturer - , men varje lågkonjunktur har sina omen, stormsvalor som ofta är grandiosa och storslagna - nästintill odödliga platser – som just lyckas uppföras innan avgrunden öppnar sig och alla möjligheter skulle vara stängda.</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>Talkshow tour: Malmös åttiotal – rivningstomternas himlar</title>
			<itunes:title>Talkshow tour: Malmös åttiotal – rivningstomternas himlar</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 10 Aug 2023 11:59:42 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>53:58</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/64d4d12e19bf7f0011796822/media.mp3" length="51694367" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">64d4d12e19bf7f0011796822</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://shows.acast.com/staden/episodes/talkshow-tour-malmos-attiotal-rivningstomternas-himlar</link>
			<acast:episodeId>64d4d12e19bf7f0011796822</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:episodeUrl>talkshow-tour-malmos-attiotal-rivningstomternas-himlar</acast:episodeUrl>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZMTtedvdcRQbP4eiLMjXzCKLPjEYLpGj+NMVKa+5C8pL4u/EOj1Vw4h5MMJYp0lCcFAe0fnxBJy/1ju4Qxy1fh8gO4DvlGA40yms2g0/hOkcrfHIopjTygHFqGwwOPKFIai4SuTvs86Lx3UYCyl6ZsTiGvwmkp9LIPcqGUQC6TTNq1Sxhl6wlkxkB6OijQq74HymdvOlJFB0H30AlLmTUOH2pzctonT1CIQF9t/cly9/8BxBSsZ87SYYy5M8Cs95PKXDWKjfFV2iy+UwTPy23K]]></acast:settings>
			<itunes:episodeType>full</itunes:episodeType>
			<itunes:season>10</itunes:season>
			<itunes:episode>7</itunes:episode>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/1691668395871-02181f5bb61e72e1026350b91ef78dcb.jpeg"/>
			<description><![CDATA[<p>Arkitektoniskt och kulturellt var Malmö en av landets intressantaste platser på 1980-talet. Samtidigt som man industriellt och ekonomiskt påbörjade sin rörelse mot botten.&nbsp;</p><br><p>I rivningstomternas öppna himlar hittade såväl en queer klubbvärld som en postpunkig musikrörelse sina urbana uttryck i den grå och regniga staden, med drag av europeisk trasighet.&nbsp;</p><br><p>Abelardo Gonzalez förverkligade mondäna och utsvävande drömmar med egyptiska masker, zebramönster och kromat stål. Det blev platser för de som ville synas. För de som inte ville synas fanns övergivna källare överallt, mitt i staden.&nbsp;Jim Asklund ritade stadens första postmoderna hus på Gamla Väster och öppnade Jims bar i bottenvåningen. Äntligen en arkitektur som ville prata med sin omgivning.&nbsp;</p><br><p>Välkomna att träffa ögonvittnena som var med där och då i en resa tillbaka till musikens, kulturens och arkitekturens åttiotal i Malmö.&nbsp;</p><br><p>Livepodden är ett samarbete mellan Staden podcast och Arkitema och spelades in den 18 april inför publik i Malmö</p><br><p>Medverkande:</p><br><p>Dyveke Zadiq, konstnär och verksam inom konst och kultur, samt ute i nöjessvängen i Malmö på 1980-talet.</p><p>Michael Björn, Tillsammans med Joakim Norling drev Michael Björn Malmös bidrag till fanzinekulturen, ID. Till en del nummer medföljde skivor med lokala band - Malmöbandet Haricots Verts och Underjordiska Lyxorkestern från Lund.</p><p>Lars (Jim) Asklund, arkitekt. Legendarisk arkitekt och personlighet i det postmoderna Malmö, slog igenom stort med sitt eget hus på Västergatan 16, 1986.</p><p>Katarina Rundgren, arkitekt och skribent</p><br><p>Ljud och musik: Edvard Swan</p><br><p>&nbsp;</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[<p>Arkitektoniskt och kulturellt var Malmö en av landets intressantaste platser på 1980-talet. Samtidigt som man industriellt och ekonomiskt påbörjade sin rörelse mot botten.&nbsp;</p><br><p>I rivningstomternas öppna himlar hittade såväl en queer klubbvärld som en postpunkig musikrörelse sina urbana uttryck i den grå och regniga staden, med drag av europeisk trasighet.&nbsp;</p><br><p>Abelardo Gonzalez förverkligade mondäna och utsvävande drömmar med egyptiska masker, zebramönster och kromat stål. Det blev platser för de som ville synas. För de som inte ville synas fanns övergivna källare överallt, mitt i staden.&nbsp;Jim Asklund ritade stadens första postmoderna hus på Gamla Väster och öppnade Jims bar i bottenvåningen. Äntligen en arkitektur som ville prata med sin omgivning.&nbsp;</p><br><p>Välkomna att träffa ögonvittnena som var med där och då i en resa tillbaka till musikens, kulturens och arkitekturens åttiotal i Malmö.&nbsp;</p><br><p>Livepodden är ett samarbete mellan Staden podcast och Arkitema och spelades in den 18 april inför publik i Malmö</p><br><p>Medverkande:</p><br><p>Dyveke Zadiq, konstnär och verksam inom konst och kultur, samt ute i nöjessvängen i Malmö på 1980-talet.</p><p>Michael Björn, Tillsammans med Joakim Norling drev Michael Björn Malmös bidrag till fanzinekulturen, ID. Till en del nummer medföljde skivor med lokala band - Malmöbandet Haricots Verts och Underjordiska Lyxorkestern från Lund.</p><p>Lars (Jim) Asklund, arkitekt. Legendarisk arkitekt och personlighet i det postmoderna Malmö, slog igenom stort med sitt eget hus på Västergatan 16, 1986.</p><p>Katarina Rundgren, arkitekt och skribent</p><br><p>Ljud och musik: Edvard Swan</p><br><p>&nbsp;</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>Staden special: Produktionens arkitektur – industriarkitektur idag och i historien</title>
			<itunes:title>Staden special: Produktionens arkitektur – industriarkitektur idag och i historien</itunes:title>
			<pubDate>Mon, 03 Jul 2023 08:13:32 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>42:58</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/64a2832d104c34001158ea83/media.mp3" length="41154692" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">64a2832d104c34001158ea83</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://www.stadenpodcast.se</link>
			<acast:episodeId>64a2832d104c34001158ea83</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:episodeUrl>staden-special-produktionens-arkitektur-industriarkitektur-i</acast:episodeUrl>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZMTtedvdcRQbP4eiLMjXzCKLPjEYLpGj+NMVKa+5C8pL4u/EOj1Vw4h5MMJYp0lCcFAe0fnxBJy/1ju4Qxy1fh8gO4DvlGA40yms2g0/hOkcrfHIopjTygHFqGwwOPKFIai4SuTvs86Lx3UYCyl6ZsTiGvwmkp9LIPcqGUQC6TTNq1Sxhl6wlkxkB6OijQq76v1NR0/b6BsZocmeortEDJsxA77i14Q7D8ZWEpbSxuBy2z3yZe8Hpl+Mi83zv1cWujeiWlj/akShgXgndW1PiC]]></acast:settings>
			<itunes:episodeType>full</itunes:episodeType>
			<itunes:season>10</itunes:season>
			<itunes:episode>6</itunes:episode>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/1688368025567-e5f3cc50db01b836c1417435fb476157.jpeg"/>
			<description><![CDATA[<p>Podcasten staden samarbetar med Arkitema som vi gör ens serie tematiska poddar tillsammans med, en om sjukhus och en om segregation har vi gjort,&nbsp;</p><br><p>Det här avsnittet ska handla om industriarkitektur – industrier, logistik, funktionsbyggnader, i en tid som faktiskt bygger industrier – igen.</p><br><p>Mycket av det finaste arkitekturarven som finns i landet är gamla industri- eller produktionsbyggnader, från 1600-talets bruk till 1900-talets telefonfabriker, via verkstäder i Motala eller textilfabriker i Norrköping. Ett enastående arv, byggt kring arbete, men också kring varumärken.</p><br><p>Men hur ser det ut idag, på 2020-talet. Hur formar man en industri- produktions- och funktionsbyggnader – och kommer den också, om hundra år, eller mer att stå som ett monument över en tid, som verkligen ville uttrycka något?</p><br><p>För att prata om detta har vi med oss Kalle Johannesson, arkitekt och affärsområdeschef på det som heter Commersial, arbetsplatsens arkitektur, fabriker, logistik, kontor, på Arkitema.</p><br><p>Men vi vandrar så klart också tillbaka in i historiens industrier, varför blev de monumentala arkitektoniska verk? Och hur kom de i sin tur att påverka annan arkitektur. Som ciceron har vi arkitekten och författaren Lisa Brunnström.</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[<p>Podcasten staden samarbetar med Arkitema som vi gör ens serie tematiska poddar tillsammans med, en om sjukhus och en om segregation har vi gjort,&nbsp;</p><br><p>Det här avsnittet ska handla om industriarkitektur – industrier, logistik, funktionsbyggnader, i en tid som faktiskt bygger industrier – igen.</p><br><p>Mycket av det finaste arkitekturarven som finns i landet är gamla industri- eller produktionsbyggnader, från 1600-talets bruk till 1900-talets telefonfabriker, via verkstäder i Motala eller textilfabriker i Norrköping. Ett enastående arv, byggt kring arbete, men också kring varumärken.</p><br><p>Men hur ser det ut idag, på 2020-talet. Hur formar man en industri- produktions- och funktionsbyggnader – och kommer den också, om hundra år, eller mer att stå som ett monument över en tid, som verkligen ville uttrycka något?</p><br><p>För att prata om detta har vi med oss Kalle Johannesson, arkitekt och affärsområdeschef på det som heter Commersial, arbetsplatsens arkitektur, fabriker, logistik, kontor, på Arkitema.</p><br><p>Men vi vandrar så klart också tillbaka in i historiens industrier, varför blev de monumentala arkitektoniska verk? Och hur kom de i sin tur att påverka annan arkitektur. Som ciceron har vi arkitekten och författaren Lisa Brunnström.</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#147 Beskära världen – staden och fotografiet</title>
			<itunes:title>#147 Beskära världen – staden och fotografiet</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 15 Jun 2023 22:12:48 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:22:20</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/648b8ce1f506fe0011d5efdb/media.mp3" length="78862334" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">648b8ce1f506fe0011d5efdb</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://www.stadenpodcast.se</link>
			<acast:episodeId>648b8ce1f506fe0011d5efdb</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:episodeUrl>147-beskara-varlden-staden-och-fotografiet</acast:episodeUrl>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZMTtedvdcRQbP4eiLMjXzCKLPjEYLpGj+NMVKa+5C8pL4u/EOj1Vw4h5MMJYp0lCcFAe0fnxBJy/1ju4Qxy1fh8gO4DvlGA40yms2g0/hOkcrfHIopjTygHFqGwwOPKFIai4SuTvs86Lx3UYCyl6ZsTiGvwmkp9LIPcqGUQC6TTNq1Sxhl6wlkxkB6OijQq74tA/QJVegw9UHdipdqP3QW2C+w31BGqxOWHJUpg1cZ3te7OqoB+ts2dsWlooQArVdW0HyGdk2mA5gjyRhdjuKc]]></acast:settings>
			<itunes:episodeType>full</itunes:episodeType>
			<itunes:season>10</itunes:season>
			<itunes:episode>5</itunes:episode>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/1686899399510-8cd49a4ba6cf599e6fcf5eab6f3ae28a.jpeg"/>
			<description><![CDATA[<p>Kameran var en uppfinning som ropade efter att uppfinnas.&nbsp;</p><p>Tidens borgerlighet som ville hitta en ny plats i den nya staden, porträtteras som kungar hade porträtterats.&nbsp;</p><p>Tidens realism inom konst och litteratur som skapade en efterfrågan på verkligheten.</p><br><p>Det var i staden denna apparat kunde finna sin funktion.</p><br><p>1838 fotograferade Louis Jaque Mande Daguerre, den första människan, Boulevarde de Temple i Paris, en man som får skorna putsade står så pass stilla under den långa exponeringstiden att han inte, likt alla andra som sannolikt passerade inom ramen, suddas ut. Daguerre fångade också ett stycke Paris före Haussmanns regleringar, det medeltida Paris som var på väg att försvinna.</p><br><p>Kameran är en maskin som samlar in det vi ser.&nbsp;</p><br><p>Kameran lär oss en ny visuell kod, fotografier förändrar och förstorar vår föreställning om vad som är värt att se på –&nbsp;och vad vi har rätt att se på.&nbsp;</p><br><p>Vi behöver inte längre vara konstnärer eller författare för att beskriva verkligheten. Kanske är det mest storartade med hela den fotografiska verksamheten att den ger oss känslan av att vi kan hålla hela världen i våra huvuden – som en samling bilder.&nbsp;</p><br><p>Att samla bilder är att samla världen, skriver Susan Sontag.</p><br><p>Men frågan kvarstår, hur ska denna teknik, denna maskin bli konst?</p><br><p>Det är ögat som blir svaret, ögat och beskärningen, fotografiet har en kant.</p><p>Det blir fotografen som får i uppgift att beskära världen åt oss.</p><p>Berättelsen om fotografin och staden är berättelsen om de sökarögon som riktas mot dem.</p><br><p>Den som blixtbelyser orättvisor, den som får i uppdrag av staten att skapa en berättelse om ett land, de som arkiverar det förflutna, de som söker upp de ansikten som kan representera samhället och de som vänder sig inåt mot sina relationer och öppnar nya dörrar i det inre av grannskapen och kvarteren.</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[<p>Kameran var en uppfinning som ropade efter att uppfinnas.&nbsp;</p><p>Tidens borgerlighet som ville hitta en ny plats i den nya staden, porträtteras som kungar hade porträtterats.&nbsp;</p><p>Tidens realism inom konst och litteratur som skapade en efterfrågan på verkligheten.</p><br><p>Det var i staden denna apparat kunde finna sin funktion.</p><br><p>1838 fotograferade Louis Jaque Mande Daguerre, den första människan, Boulevarde de Temple i Paris, en man som får skorna putsade står så pass stilla under den långa exponeringstiden att han inte, likt alla andra som sannolikt passerade inom ramen, suddas ut. Daguerre fångade också ett stycke Paris före Haussmanns regleringar, det medeltida Paris som var på väg att försvinna.</p><br><p>Kameran är en maskin som samlar in det vi ser.&nbsp;</p><br><p>Kameran lär oss en ny visuell kod, fotografier förändrar och förstorar vår föreställning om vad som är värt att se på –&nbsp;och vad vi har rätt att se på.&nbsp;</p><br><p>Vi behöver inte längre vara konstnärer eller författare för att beskriva verkligheten. Kanske är det mest storartade med hela den fotografiska verksamheten att den ger oss känslan av att vi kan hålla hela världen i våra huvuden – som en samling bilder.&nbsp;</p><br><p>Att samla bilder är att samla världen, skriver Susan Sontag.</p><br><p>Men frågan kvarstår, hur ska denna teknik, denna maskin bli konst?</p><br><p>Det är ögat som blir svaret, ögat och beskärningen, fotografiet har en kant.</p><p>Det blir fotografen som får i uppgift att beskära världen åt oss.</p><p>Berättelsen om fotografin och staden är berättelsen om de sökarögon som riktas mot dem.</p><br><p>Den som blixtbelyser orättvisor, den som får i uppdrag av staten att skapa en berättelse om ett land, de som arkiverar det förflutna, de som söker upp de ansikten som kan representera samhället och de som vänder sig inåt mot sina relationer och öppnar nya dörrar i det inre av grannskapen och kvarteren.</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#146 Staden och kyrkan</title>
			<itunes:title>#146 Staden och kyrkan</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 11 May 2023 21:15:37 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:21:41</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/645d5af9d83e7600110a681f/media.mp3" length="78237251" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">645d5af9d83e7600110a681f</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://www.stadenpodcast.se</link>
			<acast:episodeId>645d5af9d83e7600110a681f</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:episodeUrl>146-staden-och-kyrkan</acast:episodeUrl>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZMTtedvdcRQbP4eiLMjXzCKLPjEYLpGj+NMVKa+5C8pL4u/EOj1Vw4h5MMJYp0lCcFAe0fnxBJy/1ju4Qxy1fh8gO4DvlGA40yms2g0/hOkcrfHIopjTygHFqGwwOPKFIai4SuTvs86Lx3UYCyl6ZsTiGvwmkp9LIPcqGUQC6TTNq1Sxhl6wlkxkB6OijQq76l+RBUGw5hggLhJ2NdQ5vdM0CUXFn4y4ISw5nse4lVt+aeD3t3nFh8ggRmds7HopT+Dz4VZFg1zvWqbYLu2thB]]></acast:settings>
			<itunes:episodeType>full</itunes:episodeType>
			<itunes:season>10</itunes:season>
			<itunes:episode>4</itunes:episode>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/1683839654282-6a2f926bd617bcfbb09d9b4b1cb2cab1.jpeg"/>
			<description><![CDATA[I det här avsnittet följer vi kyrkans långa rottrådar i historien. Vi följer kyrkobyggandets växlingar, mellan mystik och natur och upplysta ideal. Från gotiska katedraler i Strängnäs till Tegnérlador i Väderstad, från frikyrkor i stadskvarteren med en kopp kaffe i gatunivå, till kyrkor som historiska berättelser på klippor och slutligen till världens förment mest sekulariserade välfärdssamhälle 500 nya kyrkor på 30 år mellan 1950 och 1980, kyrkor som blev en skönhetens tillflyktsort i välfärdsstaten och tog plats i städernas nya byar.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[I det här avsnittet följer vi kyrkans långa rottrådar i historien. Vi följer kyrkobyggandets växlingar, mellan mystik och natur och upplysta ideal. Från gotiska katedraler i Strängnäs till Tegnérlador i Väderstad, från frikyrkor i stadskvarteren med en kopp kaffe i gatunivå, till kyrkor som historiska berättelser på klippor och slutligen till världens förment mest sekulariserade välfärdssamhälle 500 nya kyrkor på 30 år mellan 1950 och 1980, kyrkor som blev en skönhetens tillflyktsort i välfärdsstaten och tog plats i städernas nya byar.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#145 Energins löften</title>
			<itunes:title>#145 Energins löften</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 06 Apr 2023 21:38:07 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:24:35</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/642f3bbf1c2e26001151cc8b/media.mp3" length="81020726" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">642f3bbf1c2e26001151cc8b</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://shows.acast.com/staden/episodes/145-energins-loften</link>
			<acast:episodeId>642f3bbf1c2e26001151cc8b</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:episodeUrl>145-energins-loften</acast:episodeUrl>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZMTtedvdcRQbP4eiLMjXzCKLPjEYLpGj+NMVKa+5C8pL4u/EOj1Vw4h5MMJYp0lCcFAe0fnxBJy/1ju4Qxy1fh8gO4DvlGA40yms2g0/hOkcrfHIopjTygHFqGwwOPKFIai4SuTvs86Lx3UYCyl6ZsTiGvwmkp9LIPcqGUQC6TTNq1Sxhl6wlkxkB6OijQq75o97ff6OoutuWpWCbJAhwNHdghxsdeH6G7Em5bcX0G8ET6/3E/CBulRMGc4Gv07eFm251VafPVg4Ro3MzcesWK]]></acast:settings>
			<itunes:episodeType>full</itunes:episodeType>
			<itunes:season>10</itunes:season>
			<itunes:episode>3</itunes:episode>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/1680817063859-9097b92ba981f01046d0ac6c76da9310.jpeg"/>
			<description><![CDATA[<p>I detta avsnitt gör vi några nedslag i energins långa kulturhistoria, hur energislag har bestämt formen på samhällen och i arkitekturen i städer, men också hur energi har alstrats, samlats och fördelats, i en återkommande konflikt mellan stadens som tillväxtmotor och uråldriga, känsliga naturresurser.</p><br><p>Människor är den enda arten som systematiskt kan utnyttja energier utanför sina kroppar, genom att använda sitt intellekt och en enorm mängd artefakter – från de enklaste verktygen till förbränningsmotorer och kärnreaktorer.</p><br><p>Den fundamentala övergången den gamla regimen av vind, vatten och eld -&nbsp;till fossila bränslen påverkade allt: jordbruk, industri, transporter, vapen, ekonomi, livskvalitet, politik och miljö – och påskyndade en urbanisering som knappt gick att föreställa sig för bara några generationer sedan.</p><p>&nbsp;</p><p>De återkommande löftena som är inkapslade i energi. Energi uppmanar till att ge löften. Luften och haven ska bli rena – om vi använder rätt energi, satsar på rätt framtid för den universella valutan.</p><br><p>Nya tekniksprång har historiskt tagit plats i landskapet. Elektriciteten är inget undantag. En återkommande känsla var att någon kom och tog naturen och platsen i anspråk, en känsla av maktlöshet. I en text om Hooverdammen i Kalifornien förklarar Joan Didion sin fascination för dammen som skapades&nbsp;av&nbsp;tonvis av betong för att ”göra sydvästra Amerika möjligt”. Hon pratar om städerna som ska växa fram, om civilisationen! Sunset strip, inte upplyst av solen men av neonen.</p><br><p>I de oskyldiga tider som den byggdes, skriver hon, fanns det lysande löftet hos amerikanska ingenjörer. Hon citerar en plakett som sitter vid dammen som ett minnesmärke över de 96 som dog när dammen byggdes: ”De dog för att öknen skulle blomma”.</p><br><p><br></p><br><p><br></p><br><p><br></p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[<p>I detta avsnitt gör vi några nedslag i energins långa kulturhistoria, hur energislag har bestämt formen på samhällen och i arkitekturen i städer, men också hur energi har alstrats, samlats och fördelats, i en återkommande konflikt mellan stadens som tillväxtmotor och uråldriga, känsliga naturresurser.</p><br><p>Människor är den enda arten som systematiskt kan utnyttja energier utanför sina kroppar, genom att använda sitt intellekt och en enorm mängd artefakter – från de enklaste verktygen till förbränningsmotorer och kärnreaktorer.</p><br><p>Den fundamentala övergången den gamla regimen av vind, vatten och eld -&nbsp;till fossila bränslen påverkade allt: jordbruk, industri, transporter, vapen, ekonomi, livskvalitet, politik och miljö – och påskyndade en urbanisering som knappt gick att föreställa sig för bara några generationer sedan.</p><p>&nbsp;</p><p>De återkommande löftena som är inkapslade i energi. Energi uppmanar till att ge löften. Luften och haven ska bli rena – om vi använder rätt energi, satsar på rätt framtid för den universella valutan.</p><br><p>Nya tekniksprång har historiskt tagit plats i landskapet. Elektriciteten är inget undantag. En återkommande känsla var att någon kom och tog naturen och platsen i anspråk, en känsla av maktlöshet. I en text om Hooverdammen i Kalifornien förklarar Joan Didion sin fascination för dammen som skapades&nbsp;av&nbsp;tonvis av betong för att ”göra sydvästra Amerika möjligt”. Hon pratar om städerna som ska växa fram, om civilisationen! Sunset strip, inte upplyst av solen men av neonen.</p><br><p>I de oskyldiga tider som den byggdes, skriver hon, fanns det lysande löftet hos amerikanska ingenjörer. Hon citerar en plakett som sitter vid dammen som ett minnesmärke över de 96 som dog när dammen byggdes: ”De dog för att öknen skulle blomma”.</p><br><p><br></p><br><p><br></p><br><p><br></p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#144 Helsingborg – ett murat drama</title>
			<itunes:title>#144 Helsingborg – ett murat drama</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 09 Mar 2023 22:01:48 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:24:15</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/640a574dcbae23001187fc2a/media.mp3" length="80695466" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">640a574dcbae23001187fc2a</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://stadenpodcast.se</link>
			<acast:episodeId>640a574dcbae23001187fc2a</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:episodeUrl>144-helsingborg-ett-murat-drama</acast:episodeUrl>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZMTtedvdcRQbP4eiLMjXzCKLPjEYLpGj+NMVKa+5C8pL4u/EOj1Vw4h5MMJYp0lCcFAe0fnxBJy/1ju4Qxy1fh8gO4DvlGA40yms2g0/hOkcrfHIopjTygHFqGwwOPKFIai4SuTvs86Lx3UYCyl6ZsTiGvwmkp9LIPcqGUQC6TTNq1Sxhl6wlkxkB6OijQq74+6OLd5gNxvLyAq5x4RnyJvvd+umovrVN2eDOLcRsWpAUe8g5bNXoYYChieXx5X3+8xsBoVzBsF402MJxf+5ea]]></acast:settings>
			<itunes:episodeType>full</itunes:episodeType>
			<itunes:season>10</itunes:season>
			<itunes:episode>2</itunes:episode>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/1678399113347-c0a5f4de1b07bd0a9034193b13712a7e.jpeg"/>
			<description><![CDATA[<p>Det finns en gammal legend. Helsingborgs grundarmyt: sagan om Konsul Persson och Konsul Olsson, industrimagnater, det sena 1800talets borgerliga företagare.&nbsp;&nbsp;Konsul Persson gör perstegel, det röda teglet, persasten högstatusstenar till Rönnskärrsverken – lever överdådigt. Konsul Olsson gör olsstenar – det gula, enkla teglet, Rögle-teglet – lever sparsamt, fattigt rentav, donerar pengar till allmännyttiga ändamål.</p><p>&nbsp;</p><p>Konsulernas stad, blev en berättelse om Helsingborgs stadsidentitet. De blev representanter för att skruda staden på nytt, från medeltida fästningsstad – inklämd vid Landborgens brant och havet – till storslagen urban grandezza med aristokratiska monument och inbjudande terrasser och trädgårdar.</p><p>&nbsp;</p><p>Helsingborg har alltid velat skruda sig på nytt, pröva samtidens nya dräkter – folkhemmets fullbordan, nyurbanismens saltstänkta generositet – eller bara som i dag: tätt och trångt vid vatten.</p><p>&nbsp;</p><p>Men arvet från staden klyvnad och delning, den egentliga värdefulla staden och staden utan värde, konsumtion o produktion, söndersanerade arbetargator och exklusiva kvarter – den spelplanen har lagts sedan länge.</p><br><p>Helsingborg är murat av lika delar Persasten och Olsasten, det vackra och stiliga och det fattigare och mindre ansedda nära, nära varandra, med bara ett tunt lager murbruk emellan.</p><br><p>0-19:45 Segment 1: Grundarmyten och den ideala borgerliga staden&nbsp;</p><p>19:45 - 38:45 Segment 2: Landborgen och Söder, stadens gränser</p><p>38:45 - 1:03:05 Segment 3: Utställningarnas stad, H55, H99, H+ och H22</p><p>1:03:05 - 1:20:21 Segment 4: De nya kostymernas stad, från samkväm i konserthuset till rave i silos</p><br><p>Tack till:</p><p>Henrik Widmark</p><p>Johan Malmborg</p><p>Kristoffer Nilsson</p><p>Jessica Segerlund</p><p>Anna Molén</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[<p>Det finns en gammal legend. Helsingborgs grundarmyt: sagan om Konsul Persson och Konsul Olsson, industrimagnater, det sena 1800talets borgerliga företagare.&nbsp;&nbsp;Konsul Persson gör perstegel, det röda teglet, persasten högstatusstenar till Rönnskärrsverken – lever överdådigt. Konsul Olsson gör olsstenar – det gula, enkla teglet, Rögle-teglet – lever sparsamt, fattigt rentav, donerar pengar till allmännyttiga ändamål.</p><p>&nbsp;</p><p>Konsulernas stad, blev en berättelse om Helsingborgs stadsidentitet. De blev representanter för att skruda staden på nytt, från medeltida fästningsstad – inklämd vid Landborgens brant och havet – till storslagen urban grandezza med aristokratiska monument och inbjudande terrasser och trädgårdar.</p><p>&nbsp;</p><p>Helsingborg har alltid velat skruda sig på nytt, pröva samtidens nya dräkter – folkhemmets fullbordan, nyurbanismens saltstänkta generositet – eller bara som i dag: tätt och trångt vid vatten.</p><p>&nbsp;</p><p>Men arvet från staden klyvnad och delning, den egentliga värdefulla staden och staden utan värde, konsumtion o produktion, söndersanerade arbetargator och exklusiva kvarter – den spelplanen har lagts sedan länge.</p><br><p>Helsingborg är murat av lika delar Persasten och Olsasten, det vackra och stiliga och det fattigare och mindre ansedda nära, nära varandra, med bara ett tunt lager murbruk emellan.</p><br><p>0-19:45 Segment 1: Grundarmyten och den ideala borgerliga staden&nbsp;</p><p>19:45 - 38:45 Segment 2: Landborgen och Söder, stadens gränser</p><p>38:45 - 1:03:05 Segment 3: Utställningarnas stad, H55, H99, H+ och H22</p><p>1:03:05 - 1:20:21 Segment 4: De nya kostymernas stad, från samkväm i konserthuset till rave i silos</p><br><p>Tack till:</p><p>Henrik Widmark</p><p>Johan Malmborg</p><p>Kristoffer Nilsson</p><p>Jessica Segerlund</p><p>Anna Molén</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#143 Staden och glömskan</title>
			<itunes:title>#143 Staden och glömskan</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 09 Feb 2023 22:11:03 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:14:52</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/63e56f783f94ee00111ec7b1/media.mp3" length="71708699" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">63e56f783f94ee00111ec7b1</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://stadenpodcast.se</link>
			<acast:episodeId>63e56f783f94ee00111ec7b1</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:episodeUrl>143-staden-och-glomskan</acast:episodeUrl>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZMTtedvdcRQbP4eiLMjXzCKLPjEYLpGj+NMVKa+5C8pL4u/EOj1Vw4h5MMJYp0lCcFAe0fnxBJy/1ju4Qxy1fh8gO4DvlGA40yms2g0/hOkcrfHIopjTygHFqGwwOPKFIai4SuTvs86Lx3UYCyl6ZsTiGvwmkp9LIPcqGUQC6TTNq1Sxhl6wlkxkB6OijQq75OfgGU1T0Xip9KPFFx8M3Il4IN1RrWB64WkXY3Uuy33+3JFYhyd2W/Q2JGWsuqPX1uapRsBMliuN8qJHuU0NrK]]></acast:settings>
			<itunes:episodeType>full</itunes:episodeType>
			<itunes:season>10</itunes:season>
			<itunes:episode>1</itunes:episode>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/1675980482810-88306f3c65d54c95fa4cf007d6fc3ff3.jpeg"/>
			<description><![CDATA[<p>Vårt projekt – som till sommaren kommer att ha pågått i 10 år – har haft sina hemmamarker.</p><br><p>Dit vi inte kan hjälpa att vi återvänder.</p><br><p>En sådan stor fråga handlar om minnen – men minnen som ligger utanför oss som individer – de som är inbyggda, inkarvade i samhället:</p><p>Städer skapar sin egen tröghet genom att saker står kvar, eller spåren av något, kan påverka människor över generationer,&nbsp;</p><br><p>Vi har också under dessa tio år ofta gått ned i arkiven</p><p>och hämta saker som är glömts bort.</p><br><p>Och dammat av spåren på en gemensam erfarenhet vi kanske inte längre kommer ihåg eller kan värdesätta.&nbsp;</p><p>Även värdefulla saker som är borttappade, inte minst i städer.</p><br><p>I dikten Gläntan går Tomas Tranströmer vilse och upptäcker en glänta i skogen – vi kan känna igen oss i det, vi har alltid letat sådana gläntor i staden– där en samling stenar ligger ordnade på ett sätt som stenar inte brukar ligga ordnade, om ingen har byggt något, ett byggt spår av människor, på väg att sjunka undan:</p><br><p>"Vilka levde här? Ingen kan ge upplysning om det</p><p>Namnen finns i något arkiv som ingen öppnar (det är bara arkiven som håller sig unga)</p><p>Den muntliga traditionen är död och därmed minnena</p><br><p>Zigenarstammen minns men de skrivkunnig glömmer</p><p>Anteckna och glöm!</p><br><p>Torpet sorlar av röster, det är världens centrum,&nbsp;</p><p>Men invånarna dör eller flyttar ut, krönikan upphör</p><p>Det står öde i många år. Och torpet blir en sfinx.&nbsp;</p><p>Till slut är allt borta utom grundstenarna."</p><br><p>I detta avsnitt ska vi vandra ned i det som man kan tro är minnets motsats, dess stora mörka källarvåning: glömskan.&nbsp;Men Glömska är inte bara en passiv handling – den kan vara medvetet skapad.</p><br><p>I städer återkommer ett slag oförlöst konfrontation mellan två förhållningssätt. Mellan att värdera den historiska byggda miljön som en kollektiv bank, ett ärvt landskap av politik, ekonomi och kultur å ena sidan,&nbsp;</p><p>och å andra sidan se miljöerna som mer eller mindre provisoriska, att de kan uppstå och överges, utrymmas och möbleras om utan andra överväganden än de rent praktiska och funktionella.</p><br><p>Eller med en annan metafor:&nbsp;</p><br><p>Är staden ett gammalt hem, en familjegård som ärvts i generationer med bibliotek och släktfotografier? Eller en fabrik med stämpelur och tillfällig anställning där de som bidrar ständigt måste bytas ut?</p><p>&nbsp;</p><p>Tack:</p><p>Thordis Arrhenius, professor i arkitekturhistria</p><p>Jasmina Jovanovic Holm, @natsumina på instagram</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[<p>Vårt projekt – som till sommaren kommer att ha pågått i 10 år – har haft sina hemmamarker.</p><br><p>Dit vi inte kan hjälpa att vi återvänder.</p><br><p>En sådan stor fråga handlar om minnen – men minnen som ligger utanför oss som individer – de som är inbyggda, inkarvade i samhället:</p><p>Städer skapar sin egen tröghet genom att saker står kvar, eller spåren av något, kan påverka människor över generationer,&nbsp;</p><br><p>Vi har också under dessa tio år ofta gått ned i arkiven</p><p>och hämta saker som är glömts bort.</p><br><p>Och dammat av spåren på en gemensam erfarenhet vi kanske inte längre kommer ihåg eller kan värdesätta.&nbsp;</p><p>Även värdefulla saker som är borttappade, inte minst i städer.</p><br><p>I dikten Gläntan går Tomas Tranströmer vilse och upptäcker en glänta i skogen – vi kan känna igen oss i det, vi har alltid letat sådana gläntor i staden– där en samling stenar ligger ordnade på ett sätt som stenar inte brukar ligga ordnade, om ingen har byggt något, ett byggt spår av människor, på väg att sjunka undan:</p><br><p>"Vilka levde här? Ingen kan ge upplysning om det</p><p>Namnen finns i något arkiv som ingen öppnar (det är bara arkiven som håller sig unga)</p><p>Den muntliga traditionen är död och därmed minnena</p><br><p>Zigenarstammen minns men de skrivkunnig glömmer</p><p>Anteckna och glöm!</p><br><p>Torpet sorlar av röster, det är världens centrum,&nbsp;</p><p>Men invånarna dör eller flyttar ut, krönikan upphör</p><p>Det står öde i många år. Och torpet blir en sfinx.&nbsp;</p><p>Till slut är allt borta utom grundstenarna."</p><br><p>I detta avsnitt ska vi vandra ned i det som man kan tro är minnets motsats, dess stora mörka källarvåning: glömskan.&nbsp;Men Glömska är inte bara en passiv handling – den kan vara medvetet skapad.</p><br><p>I städer återkommer ett slag oförlöst konfrontation mellan två förhållningssätt. Mellan att värdera den historiska byggda miljön som en kollektiv bank, ett ärvt landskap av politik, ekonomi och kultur å ena sidan,&nbsp;</p><p>och å andra sidan se miljöerna som mer eller mindre provisoriska, att de kan uppstå och överges, utrymmas och möbleras om utan andra överväganden än de rent praktiska och funktionella.</p><br><p>Eller med en annan metafor:&nbsp;</p><br><p>Är staden ett gammalt hem, en familjegård som ärvts i generationer med bibliotek och släktfotografier? Eller en fabrik med stämpelur och tillfällig anställning där de som bidrar ständigt måste bytas ut?</p><p>&nbsp;</p><p>Tack:</p><p>Thordis Arrhenius, professor i arkitekturhistria</p><p>Jasmina Jovanovic Holm, @natsumina på instagram</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#142 Kairo del 2 – militärt våld, informellt värv</title>
			<itunes:title>#142 Kairo del 2 – militärt våld, informellt värv</itunes:title>
			<pubDate>Tue, 27 Dec 2022 08:53:26 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:24:06</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/63aab23534273a0011481413/media.mp3" length="80552435" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">63aab23534273a0011481413</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://stadenpodcast.se</link>
			<acast:episodeId>63aab23534273a0011481413</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZMTtedvdcRQbP4eiLMjXzCKLPjEYLpGj+NMVKa+5C8pL4u/EOj1Vw4h5MMJYp0lCcFAe0fnxBJy/1ju4Qxy1fh8gO4DvlGA40yms2g0/hOkcrfHIopjTygHFqGwwOPKFIai4SuTvs86Lx3UYCyl6ZsTiGvwmkp9LIPcqGUQC6TTNq1Sxhl6wlkxkB6OijQq77qth00QxyPYcqcEeieHu/RUiar5bABjc/CRf4OE/VBU846rQlM1I/8qmW88iDUzlLFb63Ppbaiq27dbfbKLDYF]]></acast:settings>
			<itunes:episodeType>full</itunes:episodeType>
			<itunes:season>9</itunes:season>
			<itunes:episode>10</itunes:episode>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/1672131176093-f1f4ede385f98d8328dc65ef1b9563e8.jpeg"/>
			<description><![CDATA[<p>I det första avsnittet rörde vi oss mellan de nya ökenstäderna, som den Egyptiska staten planerat i olika generationer – och de informella stadsdelarna som byggs bortom myndigheternas kontroll, ofta på privat jordbruksmark.</p><p>&nbsp;</p><p>I detta andra avsnitt från Kairo går vi i detaljerna: hur vardagen för den vanliga Kairomedborgaren kan organiseras, hur de små projekten som så många ägnar sig åt kan bli en fristad undan stadens förödande riktningslöshet:</p><p>En kamp mellan&nbsp;<strong>ISTIKRAR</strong>&nbsp;– ordning, kontroll, stabilitet, oavsett om det handlar om att sälja grillad kyckling eller hyra ut fotbollsplaner, och&nbsp;<strong>BAHDALA</strong>&nbsp;– oordningen, härjandet, smutsen, den trasiga stadens helvete.</p><p>&nbsp;</p><p>Vi ska också se närmare på relationen mellan muslimer och kristna, som gärna framställs som harmonisk och familjär, men som bär på diskriminering och misstänksamhet.</p><p>&nbsp;</p><p>Vi studerar närmre på de stadsrum i Kairo som revolutionerna skapat, eller gjort sig av mig – och vi landar slutligen nästan där vi började: i öknen, i ett närmast totalitärt arkitekturlandskap av överskådlig skala.</p><br><p>Den nya administrativa huvudstad som kommer att invigas år 2023 – och som äntligen kommer ta politiken och makten ut från det överbelamrade Kairo.</p><p>Det är ialla fall den Egyptiska statens plan och förhoppning.</p><p>&nbsp;</p><p>Även om det i verkligen nog aldrig kommer att hända…</p><br><p>Tack:</p><br><p>Carl Rommel, socialantropolog Uppsala universitet</p><p>Marie Vannetzel</p><p>Noura</p><p><br></p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[<p>I det första avsnittet rörde vi oss mellan de nya ökenstäderna, som den Egyptiska staten planerat i olika generationer – och de informella stadsdelarna som byggs bortom myndigheternas kontroll, ofta på privat jordbruksmark.</p><p>&nbsp;</p><p>I detta andra avsnitt från Kairo går vi i detaljerna: hur vardagen för den vanliga Kairomedborgaren kan organiseras, hur de små projekten som så många ägnar sig åt kan bli en fristad undan stadens förödande riktningslöshet:</p><p>En kamp mellan&nbsp;<strong>ISTIKRAR</strong>&nbsp;– ordning, kontroll, stabilitet, oavsett om det handlar om att sälja grillad kyckling eller hyra ut fotbollsplaner, och&nbsp;<strong>BAHDALA</strong>&nbsp;– oordningen, härjandet, smutsen, den trasiga stadens helvete.</p><p>&nbsp;</p><p>Vi ska också se närmare på relationen mellan muslimer och kristna, som gärna framställs som harmonisk och familjär, men som bär på diskriminering och misstänksamhet.</p><p>&nbsp;</p><p>Vi studerar närmre på de stadsrum i Kairo som revolutionerna skapat, eller gjort sig av mig – och vi landar slutligen nästan där vi började: i öknen, i ett närmast totalitärt arkitekturlandskap av överskådlig skala.</p><br><p>Den nya administrativa huvudstad som kommer att invigas år 2023 – och som äntligen kommer ta politiken och makten ut från det överbelamrade Kairo.</p><p>Det är ialla fall den Egyptiska statens plan och förhoppning.</p><p>&nbsp;</p><p>Även om det i verkligen nog aldrig kommer att hända…</p><br><p>Tack:</p><br><p>Carl Rommel, socialantropolog Uppsala universitet</p><p>Marie Vannetzel</p><p>Noura</p><p><br></p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>Staden special: Bostaden och ojämlikheten</title>
			<itunes:title>Staden special: Bostaden och ojämlikheten</itunes:title>
			<pubDate>Mon, 19 Dec 2022 08:07:26 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>40:21</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/63a01bc0ceef4600112e7545/media.mp3" length="38648105" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">63a01bc0ceef4600112e7545</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://stadenpodcast.se</link>
			<acast:episodeId>63a01bc0ceef4600112e7545</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZMTtedvdcRQbP4eiLMjXzCKLPjEYLpGj+NMVKa+5C8pL4u/EOj1Vw4h5MMJYp0lCcFAe0fnxBJy/1ju4Qxy1fh8gO4DvlGA40yms2g0/hOkcrfHIopjTygHFqGwwOPKFIai4SuTvs86Lx3UYCyl6ZsTiGvwmkp9LIPcqGUQC6TTNq1Sxhl6wlkxkB6OijQq76jcSXcCE6cUONKkdkBRSriiNDejAhyT4qxYfDkD96zJrNgU733Wrs1qaKtWKrmIFqgp7rztYgsARXPihwmZmIg]]></acast:settings>
			<itunes:episodeType>full</itunes:episodeType>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/1671436914533-735bb94a527e66ccc7807cdb3a939d1c.jpeg"/>
			<description><![CDATA[<p>I vårt andra specialavsnitt som vi gör tillsammans med Arkitema pratar vi om bostadsojämlikheten. Hur kommunerna bryter mot den lag som ger dem bostadsförsörjningsansvar, statens ansvar och om man faktiskt kan sätta ett pris på trygghet och hemkänsla.</p><br><p>Med Karolina Skog, ansvarig för utredningen "En sätt tröskel till bostad" och numera sakkunnig på bostadsfrågor Stockholms stadsmission.</p><p>Per Axelsson, landskapsarkitekt, affärdsområdes chef urban design,&nbsp;stadsplanering och landskapsarkitektur på Arkitema och Lina Brantemark, Affärsutvecklingschef&nbsp;Obos&nbsp;Kärnhem och&nbsp;Obos&nbsp;Nya Hem.</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[<p>I vårt andra specialavsnitt som vi gör tillsammans med Arkitema pratar vi om bostadsojämlikheten. Hur kommunerna bryter mot den lag som ger dem bostadsförsörjningsansvar, statens ansvar och om man faktiskt kan sätta ett pris på trygghet och hemkänsla.</p><br><p>Med Karolina Skog, ansvarig för utredningen "En sätt tröskel till bostad" och numera sakkunnig på bostadsfrågor Stockholms stadsmission.</p><p>Per Axelsson, landskapsarkitekt, affärdsområdes chef urban design,&nbsp;stadsplanering och landskapsarkitektur på Arkitema och Lina Brantemark, Affärsutvecklingschef&nbsp;Obos&nbsp;Kärnhem och&nbsp;Obos&nbsp;Nya Hem.</p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#141 Kairo del 1 – Militär öken, informell jord</title>
			<itunes:title>#141 Kairo del 1 – Militär öken, informell jord</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 01 Dec 2022 23:00:27 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:22:17</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/6389320d39665d0011b0a7a8/media.mp3" length="78813128" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">6389320d39665d0011b0a7a8</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://shows.acast.com/staden/episodes/6389320d39665d0011b0a7a8</link>
			<acast:episodeId>6389320d39665d0011b0a7a8</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZMTtedvdcRQbP4eiLMjXzCKLPjEYLpGj+NMVKa+5C8pL4u/EOj1Vw4h5MMJYp0lCcFAe0fnxBJy/1ju4Qxy1fh8gO4DvlGA40yms2g0/hOkcrfHIopjTygHFqGwwOPKFIai4SuTvs86Lx3UYCyl6ZsTiGvwmkp9LIPcqGUQC6TTNq1Sxhl6wlkxkB6OijQq74IYLIGfsL/u3pnRflukvYahQFnvyxfXkGXuKXfx98jZXwrqLGyQjv+yVgxK9cZAOdK0KBU1Q5+D6GrF1c0w1sA]]></acast:settings>
			<itunes:episodeType>full</itunes:episodeType>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/1669930410379-fa472dc47e551457cf3cf329addea613.jpeg"/>
			<description><![CDATA[<p>Den bördiga jorden i Kairo har alltid legat dikt an öknen, en skarp gräns som när man ser den på satellitbilderna nästan är förhäxande. De senaste hundra åren har staden börjat växa ut i öknen. I det förut obrubkara.&nbsp;</p><br><p>Kairos stadsmiljö pendlar mellan dessa två poler: jordbruksmarken och öknen. Dessa är tämligen extrema och berättar olika saker om staden. De berättar om New Towns- projektet som militären anlägger i öknen och om de informella stadsdelarna som växer bit för bit på jordbruksmarken och nu omfattar 11 miljoner människors hem. I det här första avsnittet av två från Kairo ska vi försöka förstå vad det är för olika städer som växer fram och varför.</p><br><p>Vi ska även följa hur det historiska Kairo utvecklades till en kosmopolitisk smältdegel under kolonialismens era, för att under senare tid alltmer präglas av nationalism och statliga, för att inte säga: polisiära stadsbyggnadsprojekt.</p><br><p>Tack Carl Rommel, socialantropolog Uppsala universitet</p><br><p>Förutsättningarna för de två avsnitten från Kairo är att podcasten fick möjlighet att bli ”integrerade!” i ett forskningsarbete lett av socialantropologen Carl Rommel vid Uppsala univ och finansierat av Riksbankens Jubileumsfond.&nbsp;”Egypten som Projekt: Drömarbete och maskulinitet i ett projektifierat samhälle”, heter Carls forskningsarbete. Inom det undersöker han drömmar om egyptiska projekt av vitt skilda slag. Han rör sig mellan stora och små affärsidéer i en stad präglad allt från en militariserad ekonomi till traditionella familjenätverk, mellan gata och institutioner. Vårt fältarbete i Kairo har självklart präglat vår blick och berikats av dessa perspektiv och vårt samarbete med Carl.</p><p><br></p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[<p>Den bördiga jorden i Kairo har alltid legat dikt an öknen, en skarp gräns som när man ser den på satellitbilderna nästan är förhäxande. De senaste hundra åren har staden börjat växa ut i öknen. I det förut obrubkara.&nbsp;</p><br><p>Kairos stadsmiljö pendlar mellan dessa två poler: jordbruksmarken och öknen. Dessa är tämligen extrema och berättar olika saker om staden. De berättar om New Towns- projektet som militären anlägger i öknen och om de informella stadsdelarna som växer bit för bit på jordbruksmarken och nu omfattar 11 miljoner människors hem. I det här första avsnittet av två från Kairo ska vi försöka förstå vad det är för olika städer som växer fram och varför.</p><br><p>Vi ska även följa hur det historiska Kairo utvecklades till en kosmopolitisk smältdegel under kolonialismens era, för att under senare tid alltmer präglas av nationalism och statliga, för att inte säga: polisiära stadsbyggnadsprojekt.</p><br><p>Tack Carl Rommel, socialantropolog Uppsala universitet</p><br><p>Förutsättningarna för de två avsnitten från Kairo är att podcasten fick möjlighet att bli ”integrerade!” i ett forskningsarbete lett av socialantropologen Carl Rommel vid Uppsala univ och finansierat av Riksbankens Jubileumsfond.&nbsp;”Egypten som Projekt: Drömarbete och maskulinitet i ett projektifierat samhälle”, heter Carls forskningsarbete. Inom det undersöker han drömmar om egyptiska projekt av vitt skilda slag. Han rör sig mellan stora och små affärsidéer i en stad präglad allt från en militariserad ekonomi till traditionella familjenätverk, mellan gata och institutioner. Vårt fältarbete i Kairo har självklart präglat vår blick och berikats av dessa perspektiv och vårt samarbete med Carl.</p><p><br></p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#140 Staden och segregationen</title>
			<itunes:title>#140 Staden och segregationen</itunes:title>
			<pubDate>Fri, 04 Nov 2022 12:48:43 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:23:12</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F1376381131/media.mp3" length="79689662" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/1376381131</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/140-staden-och-segregationen</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea82a</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN4a1fpX/GIyI4175j/WWOqo]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Spelar det någon roll att våra samhällen är segre…</itunes:subtitle>
			<itunes:episodeType>full</itunes:episodeType>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea82a.jpg"/>
			<description><![CDATA[Spelar det någon roll att våra samhällen är segregerade? Ja uppenbarligen gör det det. Segregation krymper de boendes livsmöjligheter, från säkerhet, utbildning, hälsa, arbetsmarknadsmöjligheter. Dessutom är segregation mycket kostsamt när vi inte kan dela på gemensamma resurser. Ändå verkar segregation vara oundvikligt. Den dyker upp i storstäder, mindre städer, på landsbygden och mellan städer och landsbygd. I det här avsnittet borrar vi i segregationens olika varianter och dess historia. Vilka gemensamheter bör ett samhälle dela för att inte bli åtskilt? Är det egentligen en dimridå att tala om etnisk segregation när det handlar om ekonomisk?&nbsp;När infann sig den moderna segregationens år noll i Sverige? Hur ser segregationens rörelser ut idag, kan de förändras?<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Spelar det någon roll att våra samhällen är segregerade? Ja uppenbarligen gör det det. Segregation krymper de boendes livsmöjligheter, från säkerhet, utbildning, hälsa, arbetsmarknadsmöjligheter. Dessutom är segregation mycket kostsamt när vi inte kan dela på gemensamma resurser. Ändå verkar segregation vara oundvikligt. Den dyker upp i storstäder, mindre städer, på landsbygden och mellan städer och landsbygd. I det här avsnittet borrar vi i segregationens olika varianter och dess historia. Vilka gemensamheter bör ett samhälle dela för att inte bli åtskilt? Är det egentligen en dimridå att tala om etnisk segregation när det handlar om ekonomisk?&nbsp;När infann sig den moderna segregationens år noll i Sverige? Hur ser segregationens rörelser ut idag, kan de förändras?<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#139 Trondheim – Amfiteaterns smitvägar</title>
			<itunes:title>#139 Trondheim – Amfiteaterns smitvägar</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 29 Sep 2022 22:20:38 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:14:44</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F1353892315/media.mp3" length="71589854" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/1353892315</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/139-trondheim-amfiteaterns-smitvagar</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea82b</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN4oLI4CwB/hSinTtzq75Lgs]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Solen stiger upp över åsen och belyser staden bak…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea82b.jpg"/>
			<description><![CDATA[Solen stiger upp över åsen och belyser staden bakifrån i gryningen, fjorden i dimma, tycks oändligt stor. Det känns som slutet på en väg.Trondheim, vandrarnas och pilgrimernas stad. I Barockplanens stränga inre finns smitvägar som en undervegetation. Trondheim gör motstånd, odlar sin undervegetation. Men här finns också liberalismens grepp om sinnena. Staden är börs och katedral, säger någon. Det är business, cynism och spekulation, i skuggan av Nidarosdomen, mitt i det landskap som är som en amfiteater.Studenterna skrålar från ett fönster i Möllenberg.  En gång i tiden bodde arbetare på dessa bakgårdar, trång och mörkt. Idag präglas området, av många små fastighetsägare – och intresset här är att så mycket som möjligt tjäna pengar på studenter. Möllenberg är både historiskt och i nutid en plats för spekulation i människors mest basala behov, att bo.Den här liberalismens grepp om sinnena väcker ju motstånd i olika tider, som är synliga i Trondheim. Det tidiga 1900-talets trädgårdsstäder, eller storgårdskvarter till exempel, och idag med föreställningar om ett annat sätt att tänka om städer i Norge i ett experimentområde där man utmanar den idé som har byggt den norska bostadspolitiken och bostadsplaneringen under stora delar av de senare hundra åren, att man ska äga sin lägenhet. Den individuella friheten i det har kommit att ifrågasättas på senare tid. I Trondheim finns det en mindre stadsdel som är en bygg manifestation av detta ifrågasättande, det som heter Svartlamoen. Undervegetationen fortsätter att växa i Trondheim, andra vägar är öppna.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Solen stiger upp över åsen och belyser staden bakifrån i gryningen, fjorden i dimma, tycks oändligt stor. Det känns som slutet på en väg.Trondheim, vandrarnas och pilgrimernas stad. I Barockplanens stränga inre finns smitvägar som en undervegetation. Trondheim gör motstånd, odlar sin undervegetation. Men här finns också liberalismens grepp om sinnena. Staden är börs och katedral, säger någon. Det är business, cynism och spekulation, i skuggan av Nidarosdomen, mitt i det landskap som är som en amfiteater.Studenterna skrålar från ett fönster i Möllenberg.  En gång i tiden bodde arbetare på dessa bakgårdar, trång och mörkt. Idag präglas området, av många små fastighetsägare – och intresset här är att så mycket som möjligt tjäna pengar på studenter. Möllenberg är både historiskt och i nutid en plats för spekulation i människors mest basala behov, att bo.Den här liberalismens grepp om sinnena väcker ju motstånd i olika tider, som är synliga i Trondheim. Det tidiga 1900-talets trädgårdsstäder, eller storgårdskvarter till exempel, och idag med föreställningar om ett annat sätt att tänka om städer i Norge i ett experimentområde där man utmanar den idé som har byggt den norska bostadspolitiken och bostadsplaneringen under stora delar av de senare hundra åren, att man ska äga sin lägenhet. Den individuella friheten i det har kommit att ifrågasättas på senare tid. I Trondheim finns det en mindre stadsdel som är en bygg manifestation av detta ifrågasättande, det som heter Svartlamoen. Undervegetationen fortsätter att växa i Trondheim, andra vägar är öppna.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#138 Lillehammer – rutor och ringar</title>
			<itunes:title>#138 Lillehammer – rutor och ringar</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 01 Sep 2022 22:08:54 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:14:26</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F1336012306/media.mp3" length="71306294" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/1336012306</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/138-lillehammer-rutor-och-ringar</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea82c</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN60sDamVZIZpTcWPBMkDjK3]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>1828, 14 år efter Norges frigörelse från det dans…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea82c.jpg"/>
			<description><![CDATA[1828, 14 år efter Norges frigörelse från det danska väldet, läggs ett rutnät ut över lantbruksmarkerna vid sjön Mjøsens strand, och Mesnaälvens fall, i mynningen till Gudbrandsdalen. En handelskapitalistisk stad, en landstad, den första i Norge i inlandet. Den rurala kulturen får sällskap av den urbana. Storgata växer fram med sin panelarkitektur, hämtad direkt från lantgårdarnas mittgångshus.Fram växer en stad som är en legering, en blandning av periferi och centrum. En självtillräcklig stad, med integritet. En liten stad, men med stora utblickar. En kulturradikal stad, med fernissade fasader och stökiga bakgårdar, räta rutnät och smala smitvägar.När staden går in i en industrikris på 1980-talet föds tanken på ett OS. Det tycks omöjligt men det småskaliga och miljövänliga slår in en kil i den stora olympiska rörelsen, det lokala, autentiska, nära verkar lockande 1988. Och för OS rullar in vägrar man Coca Cola och man vänder ryggen åt en fjäskande IOK-president.Resan till Lillehammer är den första av två om norsk urbanitet och stadsbyggande, nästa avsnitt handlar om Trondheim.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[1828, 14 år efter Norges frigörelse från det danska väldet, läggs ett rutnät ut över lantbruksmarkerna vid sjön Mjøsens strand, och Mesnaälvens fall, i mynningen till Gudbrandsdalen. En handelskapitalistisk stad, en landstad, den första i Norge i inlandet. Den rurala kulturen får sällskap av den urbana. Storgata växer fram med sin panelarkitektur, hämtad direkt från lantgårdarnas mittgångshus.Fram växer en stad som är en legering, en blandning av periferi och centrum. En självtillräcklig stad, med integritet. En liten stad, men med stora utblickar. En kulturradikal stad, med fernissade fasader och stökiga bakgårdar, räta rutnät och smala smitvägar.När staden går in i en industrikris på 1980-talet föds tanken på ett OS. Det tycks omöjligt men det småskaliga och miljövänliga slår in en kil i den stora olympiska rörelsen, det lokala, autentiska, nära verkar lockande 1988. Och för OS rullar in vägrar man Coca Cola och man vänder ryggen åt en fjäskande IOK-president.Resan till Lillehammer är den första av två om norsk urbanitet och stadsbyggande, nästa avsnitt handlar om Trondheim.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>Staden special: Arbetsplats sjukhus</title>
			<itunes:title>Staden special: Arbetsplats sjukhus</itunes:title>
			<pubDate>Wed, 29 Jun 2022 08:15:43 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>32:45</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F1296397363/media.mp3" length="31373540" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/1296397363</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/staden-special-arbetsplats-sjukhus</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea82d</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN4TYP4IT7gyv++NBt5T+Qfk]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Sjukhuset är också en arbetsplats. I det här spec…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea82d.jpg"/>
			<description><![CDATA[Sjukhuset är också en arbetsplats. I det här specialavsnittet av Staden träffar vi sjuksköterskan Beatrice Akkoc, arkitekterna Birgitte Gade Ernst och Urban Blomberg för att prata om vad en sjuksköterska kan förvänta sig av sin arbetsplats, vad en arkitekt kan göra åt det och hur man tänker när man får chansen att rita bett helt nytt sjukhus.Staden special är ett samarbete mellan podcasten Staden och Arkitema.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Sjukhuset är också en arbetsplats. I det här specialavsnittet av Staden träffar vi sjuksköterskan Beatrice Akkoc, arkitekterna Birgitte Gade Ernst och Urban Blomberg för att prata om vad en sjuksköterska kan förvänta sig av sin arbetsplats, vad en arkitekt kan göra åt det och hur man tänker när man får chansen att rita bett helt nytt sjukhus.Staden special är ett samarbete mellan podcasten Staden och Arkitema.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#137 Lund – brutal frihet</title>
			<itunes:title>#137 Lund – brutal frihet</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 16 Jun 2022 21:29:14 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:19:01</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F1288887178/media.mp3" length="75697304" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/1288887178</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/137-lund-brutal-frihet</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea82e</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN56C7lAxgPtUCGzqbHp2i0U]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Lunds hus döljer hemligheter, vad som först träde…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea82e.jpg"/>
			<description><![CDATA[Lunds hus döljer hemligheter, vad som först träder fram är kanske inte det som präglat staden mest.Bakom de danska medeltida gatorna har gömt sig en industristad med verkstäder, och tryckerier.Bakom höga teglade murar finns allmänningar, och gemenskaper.Lund kan erbjuda rum avsides allt brus, där man kan få sitta med sina smala böjelser och begåvning i sällskap av likar.Det skulle kunna innebära en förödande stagnation för en småstad – om inte denna stad hade en väl inarbetad ordning och en erfarenhet att slussa 10-000 tals nya människor, varje år, in i nörderig, studier och märkliga ritualer.Lund är en tidsrumslig kub, en märklig behållare där många livsbanor krockar och sammanförs med varandra: ett företagens och akademins Lund, de småcelliga bostadskvarterens Lund och musikens Lund – men alltid med universitetet som en närvarande och tongivande Stat i staden.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Lunds hus döljer hemligheter, vad som först träder fram är kanske inte det som präglat staden mest.Bakom de danska medeltida gatorna har gömt sig en industristad med verkstäder, och tryckerier.Bakom höga teglade murar finns allmänningar, och gemenskaper.Lund kan erbjuda rum avsides allt brus, där man kan få sitta med sina smala böjelser och begåvning i sällskap av likar.Det skulle kunna innebära en förödande stagnation för en småstad – om inte denna stad hade en väl inarbetad ordning och en erfarenhet att slussa 10-000 tals nya människor, varje år, in i nörderig, studier och märkliga ritualer.Lund är en tidsrumslig kub, en märklig behållare där många livsbanor krockar och sammanförs med varandra: ett företagens och akademins Lund, de småcelliga bostadskvarterens Lund och musikens Lund – men alltid med universitetet som en närvarande och tongivande Stat i staden.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#136 Städer och gränser</title>
			<itunes:title>#136 Städer och gränser</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 12 May 2022 20:47:14 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:10:49</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F1267220320/media.mp3" length="67840607" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/1267220320</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/136-stader-och-granser</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea82f</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN400e4aunc8NbM6oh49rWXG]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Att en stad har gränser har länge ansetts själv k…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea82f.jpg"/>
			<description><![CDATA[Att en stad har gränser har länge ansetts själv klart och nödvändigt. Stadsmuren från äldre tider skapade en gräns som både var ett försvar och juridisk linje, som definierade rätt och fel, medborgarskap och främlingarMen stadens gränser är också otydliga, diffusa och ibland är oönskade. Städer som hamnar på gränser, gator som drar upp gränser, landskap som upphäver dem, makthavare som av instinkt stänger in det oönskade med nya murar.I föreställningar om den öppna staden ska det inte finns några gränser, där skulle det kreativa och levande med stadskulturen kunna ske genom ett slag ekumentiskt utbyte över gränsen mellan olika kulturer, etniciteter, religioner och ekonomier.Idag är gränser på väg tillbaka, de planeras grindsamhällen och byggs glasdörrar och skyddssystem – en urban gränsdesign – för att täppa igen den gråzon mellan privat-offentligt som framför allt modernismen gärna lämnade öppet.Vi vandrar längs stadsgränser i detta avsnitt, från medeltida oblattunna stadsmurar, till hamnens gräns mot havet, flodgränser mitt i städer, in i stormgravarna i Bodens fästningssystem och tar rygg på Stalkern som bakslugt och skuggande tränger sig in över gränser i den senkapitalistiska staden,<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Att en stad har gränser har länge ansetts själv klart och nödvändigt. Stadsmuren från äldre tider skapade en gräns som både var ett försvar och juridisk linje, som definierade rätt och fel, medborgarskap och främlingarMen stadens gränser är också otydliga, diffusa och ibland är oönskade. Städer som hamnar på gränser, gator som drar upp gränser, landskap som upphäver dem, makthavare som av instinkt stänger in det oönskade med nya murar.I föreställningar om den öppna staden ska det inte finns några gränser, där skulle det kreativa och levande med stadskulturen kunna ske genom ett slag ekumentiskt utbyte över gränsen mellan olika kulturer, etniciteter, religioner och ekonomier.Idag är gränser på väg tillbaka, de planeras grindsamhällen och byggs glasdörrar och skyddssystem – en urban gränsdesign – för att täppa igen den gråzon mellan privat-offentligt som framför allt modernismen gärna lämnade öppet.Vi vandrar längs stadsgränser i detta avsnitt, från medeltida oblattunna stadsmurar, till hamnens gräns mot havet, flodgränser mitt i städer, in i stormgravarna i Bodens fästningssystem och tar rygg på Stalkern som bakslugt och skuggande tränger sig in över gränser i den senkapitalistiska staden,<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#135 Gdańsk – lager på lager vid Östersjön</title>
			<itunes:title>#135 Gdańsk – lager på lager vid Östersjön</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 07 Apr 2022 21:29:41 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:32:11</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F1246262971/media.mp3" length="88294040" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/1246262971</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/135-gdansk-lager-pa-lager-vid-ostersjon</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea830</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN5QPq57yXQyg5kRJA78As2n]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Staden vid Wisłas mynning är en gränstrakt och en…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea830.jpg"/>
			<description><![CDATA[Staden vid Wisłas mynning är en gränstrakt och en motsatsernas plats. En stad som skurits av och lappats ihop många gånger, som byggt sin idé på motstånd och öppenhet, men också på våld och utträngning. Stadens karta är en karta över enskildheter, som bär sina lager nedåt. Den unga staden förgjordes på 1400-talet, på samma plats föddes Europas största fackföreningsrörelse Solidaritet – som startade östblockets befrielse från Sovjet. Ordet frihet vibrerar fortfarande, hela vägen in i fastighetsförädlarnas copy-texter.I den nedre staden hoppades Polsk-Litauiska riket på stora saker – förhoppningar som blev till ny-gotisk tomhet.I Langfuhr/Wrzészcz föds Günther Grass – och skriver fram en by där allt kan hända och kanske också har hänt. Alldeles i närheten vrider Hanemann, den tyske obducenten i Stefan Chvins roman, på sin mammas porslinsfigurer och undrar om de bär ett motstånd – eller "en godmodig fräckhet att ignorera makterna"?Lite som Gdansk har haft för vana att göra.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Staden vid Wisłas mynning är en gränstrakt och en motsatsernas plats. En stad som skurits av och lappats ihop många gånger, som byggt sin idé på motstånd och öppenhet, men också på våld och utträngning. Stadens karta är en karta över enskildheter, som bär sina lager nedåt. Den unga staden förgjordes på 1400-talet, på samma plats föddes Europas största fackföreningsrörelse Solidaritet – som startade östblockets befrielse från Sovjet. Ordet frihet vibrerar fortfarande, hela vägen in i fastighetsförädlarnas copy-texter.I den nedre staden hoppades Polsk-Litauiska riket på stora saker – förhoppningar som blev till ny-gotisk tomhet.I Langfuhr/Wrzészcz föds Günther Grass – och skriver fram en by där allt kan hända och kanske också har hänt. Alldeles i närheten vrider Hanemann, den tyske obducenten i Stefan Chvins roman, på sin mammas porslinsfigurer och undrar om de bär ett motstånd – eller "en godmodig fräckhet att ignorera makterna"?Lite som Gdansk har haft för vana att göra.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#134 Staden – stad av gator</title>
			<itunes:title>#134 Staden – stad av gator</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 10 Mar 2022 22:38:33 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:12:31</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F1230111274/media.mp3" length="69456899" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/1230111274</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/134-staden-stad-av-gator</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea831</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN77Y3j8seb+uFz/STWEH1Yg]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Vi ville bygga en stad, bit för bit med gatan som…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea831.jpg"/>
			<description><![CDATA[Vi ville bygga en stad, bit för bit med gatan som element: Nygatan, promenaden, cardon, återvändsgatan i Fez Medina och i efterkrigstidens förstäder.Upproret mot klasskonflikternas gata och mot konsumtionsgatans tvång.Gatan som motstånd. Gatan som sanningssägare.Vi kommer bygga en stad med gator i detta avsnitt – och sen kommer vi att förstöra den .Kriget är här – alldeles nära oss. Vi pratar om städer och krig.Kriget har blivit urbant – men hur och varför klev det in från fälten, lämnade sina belägringar, och gick in på gatorna i staden? Finns det ett stadens motstånd som kan stoppa förstörelsen? En krigets återvändsgränd?<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Vi ville bygga en stad, bit för bit med gatan som element: Nygatan, promenaden, cardon, återvändsgatan i Fez Medina och i efterkrigstidens förstäder.Upproret mot klasskonflikternas gata och mot konsumtionsgatans tvång.Gatan som motstånd. Gatan som sanningssägare.Vi kommer bygga en stad med gator i detta avsnitt – och sen kommer vi att förstöra den .Kriget är här – alldeles nära oss. Vi pratar om städer och krig.Kriget har blivit urbant – men hur och varför klev det in från fälten, lämnade sina belägringar, och gick in på gatorna i staden? Finns det ett stadens motstånd som kan stoppa förstörelsen? En krigets återvändsgränd?<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#133 Sundbyberg – bergtagen förstad</title>
			<itunes:title>#133 Sundbyberg – bergtagen förstad</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 10 Feb 2022 23:10:47 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:08:07</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F1213662193/media.mp3" length="65249369" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/1213662193</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/staden-sundbyberg-v5</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea832</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN5tyOW66xO3+Kz+ka1WUmkr]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Man blir ofta stående i slutet av en gata vid en …</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea832.jpg"/>
			<description><![CDATA[Man blir ofta stående i slutet av en gata vid en kant, eller en trappa, i slutet av en brant i Sundbyberg. Man kan snabbt ta sig från järnvägens dunkande, Sturgatans stadslivlighet eller motorledens entoniga sus till tystanden. Man ser långt från balkongerna i Hallonbergen och Ör. Man kan gömma sig på höjderna i Storskogen och Rissne.När Sundbyberg la ut sitt rutnät över bergknallarna i slutet av 1800-talet fylldes det aldrig till bredden. Först 1942 kom funktionalismens lamellhus och la sig tillrätta i rutnätsterrängen. Den öppna staden skrevs in i arbetarstadens rutnät. Eller som Ragnar Thoursie formulerade det i Sundbybergsprologen, skriven till stadens 25-års-jubileum 1951:"Över tidens sus i tallar, över årens flykt på fjädermolnets vinge bred och stark, trår från natt till dag, från nöd till frihet ifrån fruktan den strävan som är lika för oss alla. En öppen stad, ej en befäst, bygger vi gemensamt. - Dess ljus slår upp mot rymdens ensamhet."Hasse o Tage har besjungit Sundbyberg, Allan Edvall likaså, med den där lite kantstötta, uppgivna vardagsrealismen från förstaden. Sundbyberg är liksom Södermalm två urbana platser i Sverige vars rykte föregår verkligheten, alla har en idé om dem, fast man kanske aldrig ens varit där: Men stanna ett tag i Sundbyberg och börja vandra eller som vi har gjort, trampa dess stadsdelar så kommer du märka att det är en stor gryta på långkok. Alla bostadsområden och stadsbyggnadsplaner och arkitekturepoker som lagts ned på bergknallarna alltsedan järnvägen anlades på 1870-talet har skapat en märklig, näringsrik brygd – man har gjort vad man måste för att folk ska få bo och leva så gott det går – och det blev en stad av alltihop.Tack Håkan Blanck, landskapsarkitekt Sundbybergs stad<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Man blir ofta stående i slutet av en gata vid en kant, eller en trappa, i slutet av en brant i Sundbyberg. Man kan snabbt ta sig från järnvägens dunkande, Sturgatans stadslivlighet eller motorledens entoniga sus till tystanden. Man ser långt från balkongerna i Hallonbergen och Ör. Man kan gömma sig på höjderna i Storskogen och Rissne.När Sundbyberg la ut sitt rutnät över bergknallarna i slutet av 1800-talet fylldes det aldrig till bredden. Först 1942 kom funktionalismens lamellhus och la sig tillrätta i rutnätsterrängen. Den öppna staden skrevs in i arbetarstadens rutnät. Eller som Ragnar Thoursie formulerade det i Sundbybergsprologen, skriven till stadens 25-års-jubileum 1951:"Över tidens sus i tallar, över årens flykt på fjädermolnets vinge bred och stark, trår från natt till dag, från nöd till frihet ifrån fruktan den strävan som är lika för oss alla. En öppen stad, ej en befäst, bygger vi gemensamt. - Dess ljus slår upp mot rymdens ensamhet."Hasse o Tage har besjungit Sundbyberg, Allan Edvall likaså, med den där lite kantstötta, uppgivna vardagsrealismen från förstaden. Sundbyberg är liksom Södermalm två urbana platser i Sverige vars rykte föregår verkligheten, alla har en idé om dem, fast man kanske aldrig ens varit där: Men stanna ett tag i Sundbyberg och börja vandra eller som vi har gjort, trampa dess stadsdelar så kommer du märka att det är en stor gryta på långkok. Alla bostadsområden och stadsbyggnadsplaner och arkitekturepoker som lagts ned på bergknallarna alltsedan järnvägen anlades på 1870-talet har skapat en märklig, näringsrik brygd – man har gjort vad man måste för att folk ska få bo och leva så gott det går – och det blev en stad av alltihop.Tack Håkan Blanck, landskapsarkitekt Sundbybergs stad<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#132 Ljuden och musiken</title>
			<itunes:title>#132 Ljuden och musiken</itunes:title>
			<pubDate>Tue, 28 Dec 2021 23:00:27 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:06:29</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F1186406347/media.mp3" length="63678530" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/1186406347</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/132-ljuden-och-musiken</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea833</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN6qrPP42Ryn0F46QQZAjM0J]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Vi har gjort 131 avsnitt av podcasten Staden seda…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea833.jpg"/>
			<description><![CDATA[Vi har gjort 131 avsnitt av podcasten Staden sedan 2013.det här 132 avsnittet kommer att– i säsongens anda av att se bakåt i väntan på det som kommer framåt – samla sådant som dykt upp under några av de 131 tidigare.Och kommer att koncentrera oss på ljud som vi spelat in och musik som sitter ihop med platserna vi varit på.Alla städer bär på en känsla som är svårt att fånga. En rörelse strax under ytan. Men inte en osynlig rörelse, utan en fortplantad, en sorts puls och en sorts underström som formas av - i spåren av - människornas rörelser och byggnaderna och platsernas volymer, håligheter och form. Man kan lyssna sig till denna underström. Genom ljud i staden och genom musik.Vi tänkte försöka göra det.En vandring genom städer och denna känsla. Med ljud och musik till hjälp. Ljudet som märkesljud - något som bara finns där i den staden eller i alla fall något som präglar den och musiken som en sort metaforiskt ljud från staden. Välkomna till en väv av inspelade ljud, berättelser och musik.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Vi har gjort 131 avsnitt av podcasten Staden sedan 2013.det här 132 avsnittet kommer att– i säsongens anda av att se bakåt i väntan på det som kommer framåt – samla sådant som dykt upp under några av de 131 tidigare.Och kommer att koncentrera oss på ljud som vi spelat in och musik som sitter ihop med platserna vi varit på.Alla städer bär på en känsla som är svårt att fånga. En rörelse strax under ytan. Men inte en osynlig rörelse, utan en fortplantad, en sorts puls och en sorts underström som formas av - i spåren av - människornas rörelser och byggnaderna och platsernas volymer, håligheter och form. Man kan lyssna sig till denna underström. Genom ljud i staden och genom musik.Vi tänkte försöka göra det.En vandring genom städer och denna känsla. Med ljud och musik till hjälp. Ljudet som märkesljud - något som bara finns där i den staden eller i alla fall något som präglar den och musiken som en sort metaforiskt ljud från staden. Välkomna till en väv av inspelade ljud, berättelser och musik.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#131 Umeå: Urban front</title>
			<itunes:title>#131 Umeå: Urban front</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 09 Dec 2021 22:30:32 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:36:49</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F1175164105/media.mp3" length="92743430" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/1175164105</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/131-umea-urban-front</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea834</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN6OVLVajvnmM7AkWqdQmmLY]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Vi har väntat med att besöka Umeå Det kändes som …</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea834.jpg"/>
			<description><![CDATA[Vi har väntat med att besöka Umeå Det kändes som staden hade fullt upp med sig själv en tid. Den skulle visa upp sig, förändrad, snön skulle brinna.  Samtidigt pågick då, för 8-9 år sedan kanske den mest intellektuellt välinformerade debatten om stadsförnyelse i Sverige, kritisk, arg, avancerad och akademisk.Man diskuterade frågorna i studiecirklar – t.ex. Erik Bengtssons texter -– proppad med begrepp från amerikansk kritisk teori om gentrifiering och redlining. Det där kulturhuvudstadsåret 2014, delade Umeå med Riga -Riga hade 100 miljoner mindre i budget, men arrangerade ändå VM i körsång, men rent materiellt, fysiskt, bebyggelsemässigt hände ingenting – man hade hoppats på ett nytt konserthus… framtiden måste alltid vänta lite i Riga.Samtidigt vrålade Umeå in på den europeiska scenen, en stad på steroider från Balticgruppen, och i bakgrunden stod kritiker, aktivister och stadsmedborgare och visste inte vad man skulle göra åt denna synlighet, denna frontning av staden som t o m hade annekterat stadens välkända ilska i sin tjänst.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Vi har väntat med att besöka Umeå Det kändes som staden hade fullt upp med sig själv en tid. Den skulle visa upp sig, förändrad, snön skulle brinna.  Samtidigt pågick då, för 8-9 år sedan kanske den mest intellektuellt välinformerade debatten om stadsförnyelse i Sverige, kritisk, arg, avancerad och akademisk.Man diskuterade frågorna i studiecirklar – t.ex. Erik Bengtssons texter -– proppad med begrepp från amerikansk kritisk teori om gentrifiering och redlining. Det där kulturhuvudstadsåret 2014, delade Umeå med Riga -Riga hade 100 miljoner mindre i budget, men arrangerade ändå VM i körsång, men rent materiellt, fysiskt, bebyggelsemässigt hände ingenting – man hade hoppats på ett nytt konserthus… framtiden måste alltid vänta lite i Riga.Samtidigt vrålade Umeå in på den europeiska scenen, en stad på steroider från Balticgruppen, och i bakgrunden stod kritiker, aktivister och stadsmedborgare och visste inte vad man skulle göra åt denna synlighet, denna frontning av staden som t o m hade annekterat stadens välkända ilska i sin tjänst.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#130 Staden – monument och minnen</title>
			<itunes:title>#130 Staden – monument och minnen</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 04 Nov 2021 20:05:14 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:04:53</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F1154010739/media.mp3" length="62146889" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/1154010739</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/130-staden-monument-och-minnen</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea835</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN6y4FhPVP0wOJoYSb0Fl9/0]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Man kan tänka att monument i staden har funnit li…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea835.jpg"/>
			<description><![CDATA[Man kan tänka att monument i staden har funnit lika länge som staden självt. Till viss del är det sant. Men länge hade inte alla tillgång till minnets ikoner. I själva verket är monument i offentligheten en ganska ny företeelse, först i slutet av 1500-talet restes monument på platser dit allmänheten hade tillträde. Den framväxande borgarklassen i Italien o Tyskland ville att monumentet skulle bli en naturlig del av det offentliga rummet.Tidigare, under antiken, hade statyer och porträtt av viktiga personer och familjer snarare befunnits i hemmen, eller i särskilda minnestempel.Minnet var ett rum som hölls vid liv genom väggmålningar, mosaiker på golvet, skulpturer.Men misshagliga personer, ofta tidigare kejsare – kunde också bli straffade med att raderas från minnet, damnatio memoriae, då ordnades rummet om: namn ströks, ansikten försvann, statyer förlorade sina näsor eller huvuden. Men sedan klev Monumenten och minnesmärkena ut i stadsrummet, och har de haft en märklig urban attraktion: Stadsplaneringen har konstant använt existerande eller tilltänkta monument för att forma gator, torg och parker. Männniskor samlas kring monumenten – antingen för att hylla dem, eller förstöra och riva ned dem.Eller bara för att de just är, eller har blivit, naturliga samlingspunkter och centrala axlar.Som Vaclavplatsen i Prag var de där kvällarna 1990 när tusentals pragbor med skramlande nycklar störtade sina gamla makthavare – i skuggan av en av alla dessa bronsmän på en häst.Monumenten är något som ska vägleda våra minnen i en riktning, de är budbärare från det förflutna. Det har betydelse vem som är avsändaren, det påverkar vad vi gör med monumenten, om vi samlas kring dem, störtar dem eller bara vårdar dem. Det påverkar våra steg i staden.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Man kan tänka att monument i staden har funnit lika länge som staden självt. Till viss del är det sant. Men länge hade inte alla tillgång till minnets ikoner. I själva verket är monument i offentligheten en ganska ny företeelse, först i slutet av 1500-talet restes monument på platser dit allmänheten hade tillträde. Den framväxande borgarklassen i Italien o Tyskland ville att monumentet skulle bli en naturlig del av det offentliga rummet.Tidigare, under antiken, hade statyer och porträtt av viktiga personer och familjer snarare befunnits i hemmen, eller i särskilda minnestempel.Minnet var ett rum som hölls vid liv genom väggmålningar, mosaiker på golvet, skulpturer.Men misshagliga personer, ofta tidigare kejsare – kunde också bli straffade med att raderas från minnet, damnatio memoriae, då ordnades rummet om: namn ströks, ansikten försvann, statyer förlorade sina näsor eller huvuden. Men sedan klev Monumenten och minnesmärkena ut i stadsrummet, och har de haft en märklig urban attraktion: Stadsplaneringen har konstant använt existerande eller tilltänkta monument för att forma gator, torg och parker. Männniskor samlas kring monumenten – antingen för att hylla dem, eller förstöra och riva ned dem.Eller bara för att de just är, eller har blivit, naturliga samlingspunkter och centrala axlar.Som Vaclavplatsen i Prag var de där kvällarna 1990 när tusentals pragbor med skramlande nycklar störtade sina gamla makthavare – i skuggan av en av alla dessa bronsmän på en häst.Monumenten är något som ska vägleda våra minnen i en riktning, de är budbärare från det förflutna. Det har betydelse vem som är avsändaren, det påverkar vad vi gör med monumenten, om vi samlas kring dem, störtar dem eller bara vårdar dem. Det påverkar våra steg i staden.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#129 Falun – postmodern trästad</title>
			<itunes:title>#129 Falun – postmodern trästad</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 30 Sep 2021 22:53:35 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:18:00</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F1134019516/media.mp3" length="74709431" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/1134019516</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/129-falun-postmodern-trastad</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea836</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN7sut6lzJ+t9AFpeCnnmGIz]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>1975 räddades Faluns unika trähusbebyggelse. Stad…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea836.jpg"/>
			<description><![CDATA[1975 räddades Faluns unika trähusbebyggelse. Staden blev då ett pilotprojekt för det Europeiska byggnadsvårdsåret. Men när man går längs de långa raka gatorna i Falun idag ska man hitta spår av sjuttio- och åttiotalet som förvånar. Radhuslängor som tycks flyttat in från en förstad anno sjuttiotal, och längs affärsgatorna och på torgen, postmoderna byggnader från sent sjuttio- och åttiotal. Staden räddades – det är sant – men den upptäckte också konsten att anpassa, att använda historien för att bygga nytt.Det här avsnittet är ett detektivavsnitt. Vi söker spår från den mentalt närvarande men industriellt frånvarande bolaget som en gång hette Stora Kopparberg. Vi får besöka arkitekten Jack Hanssons egen villa, där det döljer sig något i källaren. Vi följer bergsmännen i spåren ut från staden, runt Varpan, sjön i norr. De en gång så mäktiga som tog strid för att Staden Falun aldrig skulle bli byggd och behöll sin landsortskatedral trots att staten byggde en ny åt de nya stadsborna.Falun klär sig i många dräkter, skickar ut många röksignaler från underjorden och de långa gatorna. Det är inte helt lätt att följa rök, men om man sticker näsan i vädret så ska man hitta en trästad, som drömde om att vara mycket ståtligare. Kanske ända in på 1980-talet.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[1975 räddades Faluns unika trähusbebyggelse. Staden blev då ett pilotprojekt för det Europeiska byggnadsvårdsåret. Men när man går längs de långa raka gatorna i Falun idag ska man hitta spår av sjuttio- och åttiotalet som förvånar. Radhuslängor som tycks flyttat in från en förstad anno sjuttiotal, och längs affärsgatorna och på torgen, postmoderna byggnader från sent sjuttio- och åttiotal. Staden räddades – det är sant – men den upptäckte också konsten att anpassa, att använda historien för att bygga nytt.Det här avsnittet är ett detektivavsnitt. Vi söker spår från den mentalt närvarande men industriellt frånvarande bolaget som en gång hette Stora Kopparberg. Vi får besöka arkitekten Jack Hanssons egen villa, där det döljer sig något i källaren. Vi följer bergsmännen i spåren ut från staden, runt Varpan, sjön i norr. De en gång så mäktiga som tog strid för att Staden Falun aldrig skulle bli byggd och behöll sin landsortskatedral trots att staten byggde en ny åt de nya stadsborna.Falun klär sig i många dräkter, skickar ut många röksignaler från underjorden och de långa gatorna. Det är inte helt lätt att följa rök, men om man sticker näsan i vädret så ska man hitta en trästad, som drömde om att vara mycket ståtligare. Kanske ända in på 1980-talet.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#128 Tåget lämnar perrongen – staden och järnvägen</title>
			<itunes:title>#128 Tåget lämnar perrongen – staden och järnvägen</itunes:title>
			<pubDate>Tue, 07 Sep 2021 22:19:16 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:19:01</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F1120678357/media.mp3" length="75683126" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/1120678357</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/128-taget-lamnar-perrongen-staden-och-jarnvagen</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea837</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN6ZQf6sadl7s5QrIyLXpCgf]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Järnvägen förändrade allt. Det finns nästan allti…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea837.jpg"/>
			<description><![CDATA[Järnvägen förändrade allt. Det finns nästan alltid ett före och ett efter järnvägen. Platser som inte fanns tidigare steg ur träsk och skogar, gamla städers centrum flyttades. Järnvägsstationerna blev fantasifulla drömmar om en större värld.Vi följer järnvägens historia in i städerna från sekelskiftet 1800 fram till idag. Tyska ingenjörer som bygger en järnväg som ett vapen in mot Osmanska riket, kupén som en "europeisk ångestupplevelse", Pär Lagerkvist i Växjö och resecentrumet, en av Sveriges vanligaste platser – som föddes 1982.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Järnvägen förändrade allt. Det finns nästan alltid ett före och ett efter järnvägen. Platser som inte fanns tidigare steg ur träsk och skogar, gamla städers centrum flyttades. Järnvägsstationerna blev fantasifulla drömmar om en större värld.Vi följer järnvägens historia in i städerna från sekelskiftet 1800 fram till idag. Tyska ingenjörer som bygger en järnväg som ett vapen in mot Osmanska riket, kupén som en "europeisk ångestupplevelse", Pär Lagerkvist i Växjö och resecentrumet, en av Sveriges vanligaste platser – som föddes 1982.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#127 Jorden vi ärvde – staden och marken</title>
			<itunes:title>#127 Jorden vi ärvde – staden och marken</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 17 Jun 2021 22:17:57 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:27:45</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F1070875459/media.mp3" length="84048563" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/1070875459</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/127-jorden-vi-arvde-staden-och-marken</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea838</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN7lmadRR1GhLTL9xjoueo46]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Livet börjar på marken. Staden börjar med marken.…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea838.jpg"/>
			<description><![CDATA[Livet börjar på marken. Staden börjar med marken. Det här avsnittet handlar om hur denna mark mätts upp, sålts, fördelats, hur man har förhandlat om den, vem som har sagt sig äga den, hur den använts som fördelningspolitik och maktinstrument.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Livet börjar på marken. Staden börjar med marken. Det här avsnittet handlar om hur denna mark mätts upp, sålts, fördelats, hur man har förhandlat om den, vem som har sagt sig äga den, hur den använts som fördelningspolitik och maktinstrument.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#126 Skaraborg – landskap med städer</title>
			<itunes:title>#126 Skaraborg – landskap med städer</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 20 May 2021 22:28:32 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:23:42</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F1052507053/media.mp3" length="80169629" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/1052507053</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/126-skaraborg-landskap-med-stader</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea839</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN41e10fURAPecEbqCETiX3i]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Vi står på toppen av platåberget Billingen i Väst…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea839.jpg"/>
			<description><![CDATA[Vi står på toppen av platåberget Billingen i Västergötland. Vi står med ryggen mot väster och blickar österut. Skövde breder ut sig nedanför. Vi ser ut mot Vättern. I den dal som är Skövde rinner en å, Ösan, en biflod till Tidan lite längre bort som rinner genom Tibro, upp mot Moholm, norrut mot Vänern Ullervad, och Mariestad. Bakom oss, nedanför bergets andra sluttning ligger låglandet, vattenmarkerna, Hornborgarsjön, Varnhem, Axvall, ett deltaliknande område som bildats efter istiden. Bortanför det Skara. Det är vårt landskap.Det här är en resa genom ett konkurrensen och det ömsesidiga beroendets urbana landskap. Det finns ingen given centralort, även om de alla tre under historiens gång  har tagit på sig den hatten.Här ligger, helt nära varandra: Skövde Mariestad, Skara.Centralorten, militärens, högskolans  och inte minst västra stambanans Skövde nedanför oss, där alla bussar och tåg tvinnas samman kring ett resecentrum.Industristaden och historiskt länets administrativa makt i Mariestad, vid Vänern, dit Tidan rinner Den religiösa och skolmässiga magister Skara, med biskoparna, lärarna och den långa medeltida historien.Det är ett dramatiskt landskap och ett drama städerna emellan. De ligger där som isolerade karaktärer om man ser det så men också som ett landskap av möjligheter om man väljer att betrakta dem utifrån, från det som omger dem.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Vi står på toppen av platåberget Billingen i Västergötland. Vi står med ryggen mot väster och blickar österut. Skövde breder ut sig nedanför. Vi ser ut mot Vättern. I den dal som är Skövde rinner en å, Ösan, en biflod till Tidan lite längre bort som rinner genom Tibro, upp mot Moholm, norrut mot Vänern Ullervad, och Mariestad. Bakom oss, nedanför bergets andra sluttning ligger låglandet, vattenmarkerna, Hornborgarsjön, Varnhem, Axvall, ett deltaliknande område som bildats efter istiden. Bortanför det Skara. Det är vårt landskap.Det här är en resa genom ett konkurrensen och det ömsesidiga beroendets urbana landskap. Det finns ingen given centralort, även om de alla tre under historiens gång  har tagit på sig den hatten.Här ligger, helt nära varandra: Skövde Mariestad, Skara.Centralorten, militärens, högskolans  och inte minst västra stambanans Skövde nedanför oss, där alla bussar och tåg tvinnas samman kring ett resecentrum.Industristaden och historiskt länets administrativa makt i Mariestad, vid Vänern, dit Tidan rinner Den religiösa och skolmässiga magister Skara, med biskoparna, lärarna och den långa medeltida historien.Det är ett dramatiskt landskap och ett drama städerna emellan. De ligger där som isolerade karaktärer om man ser det så men också som ett landskap av möjligheter om man väljer att betrakta dem utifrån, från det som omger dem.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#125 Staden – den stora informationsfabriken</title>
			<itunes:title>#125 Staden – den stora informationsfabriken</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 29 Apr 2021 22:00:05 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:12:09</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F1039479097/media.mp3" length="69110789" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/1039479097</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/125-staden-den-stora-informationsfabriken</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea83a</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN5gkOH4ZVUE5S8p21Q85rAq]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>”Det gamla vill inte dö – det nya kan inte födas”…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea83a.jpg"/>
			<description><![CDATA[”Det gamla vill inte dö – det nya kan inte födas”, skrev den italienske filosofen Antonio Gramsci en gång under mellankrigstiden om sin epoks slitningar.Vi befinner vi oss likaledes i en mellanperiod. Där inte minst staden har hamnat i kläm. Mellan det levda och det optimerade, mellan det unika och det generiska, mellan det analoga och det digitala. Konflikten blev helt akut med pandemin. Vad ska vi ha staden till? Som kommunikationsverktyg? Som platsen där vi meddelar oss med varandra? Vilka kanaler kommer att överleva när stadsrummet eventuellt kan bli bebott igen?I detta avsnittet om kommunikation, information och språk gör vi en resa, en stor fundering, kring staden som plats för meddelanden, samtal och meningsskapande genom byggd miljö, skyltar, pappersrullar, tecken och dialekter. Från graffitti och boktryckarkonst, via typografiska koder, till barns och ungdomars sökande efter tilltal och mening i stadslandskapets utkanter.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[”Det gamla vill inte dö – det nya kan inte födas”, skrev den italienske filosofen Antonio Gramsci en gång under mellankrigstiden om sin epoks slitningar.Vi befinner vi oss likaledes i en mellanperiod. Där inte minst staden har hamnat i kläm. Mellan det levda och det optimerade, mellan det unika och det generiska, mellan det analoga och det digitala. Konflikten blev helt akut med pandemin. Vad ska vi ha staden till? Som kommunikationsverktyg? Som platsen där vi meddelar oss med varandra? Vilka kanaler kommer att överleva när stadsrummet eventuellt kan bli bebott igen?I detta avsnittet om kommunikation, information och språk gör vi en resa, en stor fundering, kring staden som plats för meddelanden, samtal och meningsskapande genom byggd miljö, skyltar, pappersrullar, tecken och dialekter. Från graffitti och boktryckarkonst, via typografiska koder, till barns och ungdomars sökande efter tilltal och mening i stadslandskapets utkanter.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#124 Eskilstuna</title>
			<itunes:title>#124 Eskilstuna</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 18 Mar 2021 23:14:11 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:18:40</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F1010799556/media.mp3" length="75347024" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/1010799556</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/staden-124-eskilstuna</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea83b</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN78uNZMoRxnZoqU8jjGTsF7]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>I Eskilstuna tycks varje nytt lager försöka glömm…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea83b.jpg"/>
			<description><![CDATA[I Eskilstuna tycks varje nytt lager försöka glömma det som kom innan. Som om man aldrig kan kliva ner i samma fors två gånger. Den hantverksstad som ligger längst inne i staden har under 1900-talet höljts i muskler och sot från idén om arbetarstaden. Den stolta fristadens mästare slipade knivar, skalpeller, spik, åderlåtningsjärn, nålar, filar, rakknivar, klensmide, måttsatser och urverk.Omsorgsfullt formade ting, lagda i askar. Men på torget i Eskilstuna restes vid 300 års jubileet 1959 en staty över två smeder mes vällande muskler och stora släggor. Idag flyr man på samma vis arbetarstaden, men man vände inte åter till det där klena, sirliga, vassa, utan söker åter göra något som skymmer historien, skuggar den med nya stora hus.Eskilstuna är en tillflyktens stad. Arkitekten Sigurd Lewerentz lämnade funktionalismens strider i Stockholm och köpte sig en fabrik här, började göra spagnoletter och lås, granne med en urmakare. Under fristadsåren på 1700-talet kom de gesällbrevslösa entreprenörerna och startade sina verksamheter. Så efter kriget kom de finska medborgarna, på flykt från fattigdomen, till arbetet och sinande vatten inomhus i Torshälla. Som Erkki, som tog oss runt i den gamla medeltida stad som blev hans hemort när han var 16. 42 år som svetsare på Nyby Bruk. Vi Man trillar ner från den medeltida kyrkbacken på Storgatan med dess unkarlslängor, där en sextonårig Erkki flyttade in. En enkel gata som leder ut ur staden mot bruket, en biograf på hörnet innan staden slutar. Den som rör sig  i Eskilstuna ska blir rikligt belönad, men man behöver skrapa bort det nya för att få syn på det som glimmar som knivsegg där under.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[I Eskilstuna tycks varje nytt lager försöka glömma det som kom innan. Som om man aldrig kan kliva ner i samma fors två gånger. Den hantverksstad som ligger längst inne i staden har under 1900-talet höljts i muskler och sot från idén om arbetarstaden. Den stolta fristadens mästare slipade knivar, skalpeller, spik, åderlåtningsjärn, nålar, filar, rakknivar, klensmide, måttsatser och urverk.Omsorgsfullt formade ting, lagda i askar. Men på torget i Eskilstuna restes vid 300 års jubileet 1959 en staty över två smeder mes vällande muskler och stora släggor. Idag flyr man på samma vis arbetarstaden, men man vände inte åter till det där klena, sirliga, vassa, utan söker åter göra något som skymmer historien, skuggar den med nya stora hus.Eskilstuna är en tillflyktens stad. Arkitekten Sigurd Lewerentz lämnade funktionalismens strider i Stockholm och köpte sig en fabrik här, började göra spagnoletter och lås, granne med en urmakare. Under fristadsåren på 1700-talet kom de gesällbrevslösa entreprenörerna och startade sina verksamheter. Så efter kriget kom de finska medborgarna, på flykt från fattigdomen, till arbetet och sinande vatten inomhus i Torshälla. Som Erkki, som tog oss runt i den gamla medeltida stad som blev hans hemort när han var 16. 42 år som svetsare på Nyby Bruk. Vi Man trillar ner från den medeltida kyrkbacken på Storgatan med dess unkarlslängor, där en sextonårig Erkki flyttade in. En enkel gata som leder ut ur staden mot bruket, en biograf på hörnet innan staden slutar. Den som rör sig  i Eskilstuna ska blir rikligt belönad, men man behöver skrapa bort det nya för att få syn på det som glimmar som knivsegg där under.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#123 Staden – här kommer natten!</title>
			<itunes:title>#123 Staden – här kommer natten!</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 18 Feb 2021 21:59:06 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:07:01</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F988402606/media.mp3" length="64192274" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/988402606</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/123-staden-har-kommer-natten</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea83c</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN4yEMu2Hj6tcShR4OWk/YfX]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Vi upplever sällan rent mörker i staden. Det vi s…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea83c.jpg"/>
			<description><![CDATA[Vi upplever sällan rent mörker i staden. Det vi ser är skuggor, strålkastare, upplysta kvällshimlar. Natten i den moderna staden är olika schatteringar av mörker. Natten är kanske mer en känsla, det kan vara rädsla, lockelse, något man måste gå ut i, för att arbeta, för att man är hemlös, något man vill gå ut i för att upptäcka, för att roa sig. Det finns mycket forskning om den urbana natten och det som de flesta konstaterar är en kontinuerlig expansion av dagen in i natten.Men trots att vi inte ser mörker längre, inte kan uppleva stjärnhimlen, så behöver vi betrakta natten som en egen biotop, en egen atmosfär, en nödvändigt, levande mörker.För det ”ohållbara” i vår situation gäller inte bara klimatet, naturen,  geologin – vi har även förstört mörkret och natten. Och gällande natten är det kanske även svårare att veta hur vi ska agera, för därinne gömmer sig krafter vi har tappat språket och förmågan att leva med utan att ständigt ”belysa”.Det är därför vi ännu inte kunnat utforskat natten i egen rätt.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Vi upplever sällan rent mörker i staden. Det vi ser är skuggor, strålkastare, upplysta kvällshimlar. Natten i den moderna staden är olika schatteringar av mörker. Natten är kanske mer en känsla, det kan vara rädsla, lockelse, något man måste gå ut i, för att arbeta, för att man är hemlös, något man vill gå ut i för att upptäcka, för att roa sig. Det finns mycket forskning om den urbana natten och det som de flesta konstaterar är en kontinuerlig expansion av dagen in i natten.Men trots att vi inte ser mörker längre, inte kan uppleva stjärnhimlen, så behöver vi betrakta natten som en egen biotop, en egen atmosfär, en nödvändigt, levande mörker.För det ”ohållbara” i vår situation gäller inte bara klimatet, naturen,  geologin – vi har även förstört mörkret och natten. Och gällande natten är det kanske även svårare att veta hur vi ska agera, för därinne gömmer sig krafter vi har tappat språket och förmågan att leva med utan att ständigt ”belysa”.Det är därför vi ännu inte kunnat utforskat natten i egen rätt.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#122 Den inramade staden</title>
			<itunes:title>#122 Den inramade staden</itunes:title>
			<pubDate>Sun, 27 Dec 2020 23:07:33 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:16:12</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F955092559/media.mp3" length="72988055" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/955092559</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/122-den-inramade-staden</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea83d</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN5CjSL6hPim02k+aK7h+4dh]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Ett konstverk kan vara ett fönster ut från den tr…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea83d.jpg"/>
			<description><![CDATA[Ett konstverk kan vara ett fönster ut från den trånga kammaren, till andra tider, andra städer och nya tankar. I det här avsnittet går vi in genom fyra konstverk, till de tider, de platser, de städer, de människor, de sätten att se världen som finns där:Rörstrand av Erik Hallström, målad 1918, som visar Rörstrands porslinsfabrik i Stockholm i mörker, sot, arbete, porslinsskärvor, eld och med lager av historia sedan 1726. Hänger på Stockholms stadsmuseum.Mitt i Sverige av Peter Tillberg, målad i början av 1970-talet, en stilla förstadsgata med egnahemshus från 1920-talet, där ett hål har slagit upp i gatans mitt. Hänger på Länsmuseet i Gävle.Citta Ideale – tre målningar av den ideala staden med utgångspunkt i staden Urbino, Italien, målade på 1480-talet. Målningen finns i tre olika utföranden och har sett som ett slags intellektuella kulisser, tankeverktyg för att söka en bättre stad. Hänger på Walters Art Museum i Baltimore, på Galleria Nazionale delle Marche i Urbino och på Gemäldegalerie i Berlin.Vy över Delft av Johannes Vermeer, en stadsvy från 1660, i guldålderns Nederländerna, en bild av stadens olika lager men också av tidens rörelse och med en särskild gul fläck. Hänger på Mauritishuis i Haag.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Ett konstverk kan vara ett fönster ut från den trånga kammaren, till andra tider, andra städer och nya tankar. I det här avsnittet går vi in genom fyra konstverk, till de tider, de platser, de städer, de människor, de sätten att se världen som finns där:Rörstrand av Erik Hallström, målad 1918, som visar Rörstrands porslinsfabrik i Stockholm i mörker, sot, arbete, porslinsskärvor, eld och med lager av historia sedan 1726. Hänger på Stockholms stadsmuseum.Mitt i Sverige av Peter Tillberg, målad i början av 1970-talet, en stilla förstadsgata med egnahemshus från 1920-talet, där ett hål har slagit upp i gatans mitt. Hänger på Länsmuseet i Gävle.Citta Ideale – tre målningar av den ideala staden med utgångspunkt i staden Urbino, Italien, målade på 1480-talet. Målningen finns i tre olika utföranden och har sett som ett slags intellektuella kulisser, tankeverktyg för att söka en bättre stad. Hänger på Walters Art Museum i Baltimore, på Galleria Nazionale delle Marche i Urbino och på Gemäldegalerie i Berlin.Vy över Delft av Johannes Vermeer, en stadsvy från 1660, i guldålderns Nederländerna, en bild av stadens olika lager men också av tidens rörelse och med en särskild gul fläck. Hänger på Mauritishuis i Haag.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#121 Gävle – etablerad outsider</title>
			<itunes:title>#121 Gävle – etablerad outsider</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 03 Dec 2020 22:38:51 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:27:04</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F940987969/media.mp3" length="83406800" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/940987969</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/121-gavle-etablerad-outsider</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea83e</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN7ffQ1iSTmKrhIS2ezhjYWM]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Många mellanstora svenska städer har gjort sig be…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea83e.jpg"/>
			<description><![CDATA[Många mellanstora svenska städer har gjort sig bekanta för EN sak, en industri, ett idrottslag, ett vackert byggnadsarv, en brutal rivningsvåg och modernisering. Med Gävle gäller det omvända. Staden kan visa upp allt detta! Och har många olika ansikten som visar sig när man borrar i dess förflutna och rör sig i dess stadsdelar. Samtidigt är Gävle på flera sätt en delad stad: stadsdelarna är distinkta, den borgerliga rutnätsstaden från tidigmodern tid har varit en annan verklighet än arbetarhusen på Brynäs och bruksmiljöerna i Strömsbro.Hamnen har varit riktad utåt mot världen, men de rika köpmannafamiljerna har stängt om sig och bevakat sina maktpositioner. Gävle, den enda medeltida staden norr om Dalälven, har varit bondehamn, handelscentrum, residens och skolcentrum – och kanske den industristad som tydligast tog steget in i eran för en ny kulturekonomi – när en experimentell musikscen och Folkteater mötte etablerade borgerliga institutioner i behov av förnyelse på 1980- och 1990-talen och fyllde de gamla industrilokalerna med en utforskande, folkbildande, storslagen teater.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Många mellanstora svenska städer har gjort sig bekanta för EN sak, en industri, ett idrottslag, ett vackert byggnadsarv, en brutal rivningsvåg och modernisering. Med Gävle gäller det omvända. Staden kan visa upp allt detta! Och har många olika ansikten som visar sig när man borrar i dess förflutna och rör sig i dess stadsdelar. Samtidigt är Gävle på flera sätt en delad stad: stadsdelarna är distinkta, den borgerliga rutnätsstaden från tidigmodern tid har varit en annan verklighet än arbetarhusen på Brynäs och bruksmiljöerna i Strömsbro.Hamnen har varit riktad utåt mot världen, men de rika köpmannafamiljerna har stängt om sig och bevakat sina maktpositioner. Gävle, den enda medeltida staden norr om Dalälven, har varit bondehamn, handelscentrum, residens och skolcentrum – och kanske den industristad som tydligast tog steget in i eran för en ny kulturekonomi – när en experimentell musikscen och Folkteater mötte etablerade borgerliga institutioner i behov av förnyelse på 1980- och 1990-talen och fyllde de gamla industrilokalerna med en utforskande, folkbildande, storslagen teater.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title># 120 Staden och folksamlingen</title>
			<itunes:title># 120 Staden och folksamlingen</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 05 Nov 2020 22:08:43 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:16:44</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F924087187/media.mp3" length="73497212" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/924087187</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/120-staden-och-folksamlingen</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea83f</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN72ZvAORv+Yq3W5WlAyLUMy]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Det mest dystopiska med vår coronaperiod är kansk…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea83f.jpg"/>
			<description><![CDATA[Det mest dystopiska med vår coronaperiod är kanske att vi inte får komma samman, inte får samlas, inte använda våra gemensamma rum, gator, konsertsalar, fotbollsarenor, torg. Staden är ett kollektiv av rörelser. Staden talar med en kollektiv stämma, som sociologen Johan Asplund har uttryckt det. Det finns ett ”vi" och ett ”vår", som är stadens pronomen.På så sätt har tider av isolering, distansering, tagit ifrån staden mycket av det som präglar den. För folksamlingarna skapar mening – utspridda människor som får syn på varandra kan bli ett radikalt vi i protesternas eller strejkernas spår, eller en lokal berättelse om kvarteret och dess gator, eller som ett symboliskt medborgarskap kring ett fotbollslag.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Det mest dystopiska med vår coronaperiod är kanske att vi inte får komma samman, inte får samlas, inte använda våra gemensamma rum, gator, konsertsalar, fotbollsarenor, torg. Staden är ett kollektiv av rörelser. Staden talar med en kollektiv stämma, som sociologen Johan Asplund har uttryckt det. Det finns ett ”vi" och ett ”vår", som är stadens pronomen.På så sätt har tider av isolering, distansering, tagit ifrån staden mycket av det som präglar den. För folksamlingarna skapar mening – utspridda människor som får syn på varandra kan bli ett radikalt vi i protesternas eller strejkernas spår, eller en lokal berättelse om kvarteret och dess gator, eller som ett symboliskt medborgarskap kring ett fotbollslag.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#119 Motala – solfjädern och ångfartyget</title>
			<itunes:title>#119 Motala – solfjädern och ångfartyget</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 24 Sep 2020 21:31:59 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:18:40</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F899062456/media.mp3" length="75360785" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/899062456</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/119-motala-solfjadern-och-angfartyget</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea840</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN7PD+e2nWcqbUauVdWjAtBI]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Verkstadsön i Motala ligger mellan Göta kanal och…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea840.jpg"/>
			<description><![CDATA[Verkstadsön i Motala ligger mellan Göta kanal och Motala Ström. Kanalen som formade och anlade köpingen, strömmen som drev Motala Verkstad. När Motala köping med sin idealplan, den solfjädersformade ritad av Baltzar von Planen blev en avkrok, blev verkstaden, ett stenkast bort men inte en del av köpingen den snabbast växande industrin i landet och fröet till hela den industriella revolutionen. Joles Verne lät fören på Nautilus komma från Motala Verkstad i Sverige.Motala är rörelser. Rörelsen Mellan borgerlig besvikelse och tekniska framsteg mellan stilla bakvatten och forsande strömmar. Och frön till nya rörelser till industrialismens långa svepande rörelser under 1800-talet och till egnahemsrörelsen, den alltigenom omvälvande iden om arbetarnas egna hem Motala köping blir också en del av de rörelser som är arbetarrörelsen, folkrörelsen och idrottsrörelsen. En stad som växer ikapp sina egna ideal och bygger en ombonad plats i brunt tegel.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Verkstadsön i Motala ligger mellan Göta kanal och Motala Ström. Kanalen som formade och anlade köpingen, strömmen som drev Motala Verkstad. När Motala köping med sin idealplan, den solfjädersformade ritad av Baltzar von Planen blev en avkrok, blev verkstaden, ett stenkast bort men inte en del av köpingen den snabbast växande industrin i landet och fröet till hela den industriella revolutionen. Joles Verne lät fören på Nautilus komma från Motala Verkstad i Sverige.Motala är rörelser. Rörelsen Mellan borgerlig besvikelse och tekniska framsteg mellan stilla bakvatten och forsande strömmar. Och frön till nya rörelser till industrialismens långa svepande rörelser under 1800-talet och till egnahemsrörelsen, den alltigenom omvälvande iden om arbetarnas egna hem Motala köping blir också en del av de rörelser som är arbetarrörelsen, folkrörelsen och idrottsrörelsen. En stad som växer ikapp sina egna ideal och bygger en ombonad plats i brunt tegel.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#118 Staden och 1980-talet – tillbaka till framtiden</title>
			<itunes:title>#118 Staden och 1980-talet – tillbaka till framtiden</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 20 Aug 2020 22:01:52 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:22:47</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F879290455/media.mp3" length="79298099" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/879290455</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/118-staden-och-1980-talet-tillbaka-till-framtiden</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea841</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN6SiMxFxt/PWMjJOeyeBjfh]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Det finns en föreställning om vad 1980-talet är s…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea841.jpg"/>
			<description><![CDATA[Det finns en föreställning om vad 1980-talet är som bottnar i att decenniet i mångt och mycket inom all kultur – musik, konst, film – kommit att definieras utifrån det som hände efter 1985, i en tid av växande finansmarknad, stigande bostadspriser och börs, biltelefoner, utsvävningar och alla möjligheter med trummaskiner. Men när 1980-talet börjar hänger mörka skuggor över tiden. Slutet av 1970-talet var en tid som bar på många besvikelser i det till synes fullbordade folkhemmets spår.Ett välfärdsbygge tycktes stå klart men klasskillnaderna och segregationen ökade. Här finns också en värld som bär på ett hot om ett kärnvapenkrig, av upprustning och kamp mellan öst och väst. Tanken tycks uppstå, kanske är det här decenniet som kan fixa detta. Om efterkrigstidens modernism djärvt slungat sig ut i den internationella världen, i en nyvunnen frihet,  självsäkert hävdat gränsernas upplösning, samma överallt, den gemensamma utgångspunkten, den praktiska bostaden, det strama formspråket, det industriella byggandet, så blir 1980-talet när det börjar en vändning inåt, mot traditionerna, mot det lokala, mot gemenskapen, tryggheten, och med blicken vänd mot den gamla historien. Ett decennium som i en svart-vit värld sökte paradoxerna, som till en början med uppriktigt allvar vill ge plats för fler olikheter – en större mångfald, bostäder för alla – och som på vägen upptäckte valfriheten. Ett decennium som önskade det som var nära, och i skuggan av det moderna projekt började söka i historien. I Upplands Väsby söker man gemenskapen på små glasade gårdar. I Berlin flödar fantasin och flamboyansen när paret Baller börjar fylla i den gamla stadens luckor med PUNK SOLAR NYFUTURISTISK ART NOUVEAUX. Det är kritisk rekonstruktion, det är organisk brutalism, det är uppbruten vitalism, det är det postmoderna språkets sökande efter former. Det hände som en del av IBA 1979-1987, en bostadsutställning som var en forskning, en undersökning och ett byggande. IBA skulle ersätta 1970-talets stadsbyggnadspolitik, med motorvägsplaner, slumsanering, rivningar och istället använda den gamla staden som inspiration och byggmaterial. I Jönköping bygger man bensinmackar som vill vara flygplatser. Och överallt ligger innerstäderna och väntar på att återupptäckas. Och pionjärerna – förtrupperna – är husockupanter som bygger vardagliga utopier och fastighetsmagnater som nolltaxerar. Välkomna till 1980-talet.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Det finns en föreställning om vad 1980-talet är som bottnar i att decenniet i mångt och mycket inom all kultur – musik, konst, film – kommit att definieras utifrån det som hände efter 1985, i en tid av växande finansmarknad, stigande bostadspriser och börs, biltelefoner, utsvävningar och alla möjligheter med trummaskiner. Men när 1980-talet börjar hänger mörka skuggor över tiden. Slutet av 1970-talet var en tid som bar på många besvikelser i det till synes fullbordade folkhemmets spår.Ett välfärdsbygge tycktes stå klart men klasskillnaderna och segregationen ökade. Här finns också en värld som bär på ett hot om ett kärnvapenkrig, av upprustning och kamp mellan öst och väst. Tanken tycks uppstå, kanske är det här decenniet som kan fixa detta. Om efterkrigstidens modernism djärvt slungat sig ut i den internationella världen, i en nyvunnen frihet,  självsäkert hävdat gränsernas upplösning, samma överallt, den gemensamma utgångspunkten, den praktiska bostaden, det strama formspråket, det industriella byggandet, så blir 1980-talet när det börjar en vändning inåt, mot traditionerna, mot det lokala, mot gemenskapen, tryggheten, och med blicken vänd mot den gamla historien. Ett decennium som i en svart-vit värld sökte paradoxerna, som till en början med uppriktigt allvar vill ge plats för fler olikheter – en större mångfald, bostäder för alla – och som på vägen upptäckte valfriheten. Ett decennium som önskade det som var nära, och i skuggan av det moderna projekt började söka i historien. I Upplands Väsby söker man gemenskapen på små glasade gårdar. I Berlin flödar fantasin och flamboyansen när paret Baller börjar fylla i den gamla stadens luckor med PUNK SOLAR NYFUTURISTISK ART NOUVEAUX. Det är kritisk rekonstruktion, det är organisk brutalism, det är uppbruten vitalism, det är det postmoderna språkets sökande efter former. Det hände som en del av IBA 1979-1987, en bostadsutställning som var en forskning, en undersökning och ett byggande. IBA skulle ersätta 1970-talets stadsbyggnadspolitik, med motorvägsplaner, slumsanering, rivningar och istället använda den gamla staden som inspiration och byggmaterial. I Jönköping bygger man bensinmackar som vill vara flygplatser. Och överallt ligger innerstäderna och väntar på att återupptäckas. Och pionjärerna – förtrupperna – är husockupanter som bygger vardagliga utopier och fastighetsmagnater som nolltaxerar. Välkomna till 1980-talet.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#117 Sigtuna – andens ankomsthallar</title>
			<itunes:title>#117 Sigtuna – andens ankomsthallar</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 04 Jun 2020 22:41:20 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:27:04</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F834298285/media.mp3" length="83406800" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/834298285</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/117-sigtuna-andens-ankomsthallar</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea842</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN5zTPgdlWDugy4/tDPrRJ48]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Det andliga och det värdsliga möts sällan så rygg…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea842.jpg"/>
			<description><![CDATA[Det andliga och det värdsliga möts sällan så rygg mot rygg som i Sigtuna kommun. Det är svårt att veta om den storslagna himlen över det landskap som lämnar Stockholm och är på väg mot uppsalaslätten tillhör Gud eller infrastrukturen.  Det finns många himlar över Sigtuna.Den dag när vi är där lyfter nästan inga flygplan från Arlanda – det är öde på landningsbanor och i incheckningsdiskar, men grävskoporna och takläggarna har fullt arbete med att färdigställa de nya bostäderna som denna växande, en av Sveriges snabbast växande, kommun just nu bygger. Så inget står stilla i Sigtuna, eller förresten, en hel del står ändå stilla, eller vilar i stillhet. Det finns platser där den låga samtalstonen eller totala tystnaden råder – en lång andlig historia. Men det är också ett landskap av rörelser, av vrålande jetmotorer och tillväxt. Allt mot en bakgrund av ett uråldrigt mälar-landskap 3 mil från Uppsala och ca 3,5 mil från Stockholm.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Det andliga och det värdsliga möts sällan så rygg mot rygg som i Sigtuna kommun. Det är svårt att veta om den storslagna himlen över det landskap som lämnar Stockholm och är på väg mot uppsalaslätten tillhör Gud eller infrastrukturen.  Det finns många himlar över Sigtuna.Den dag när vi är där lyfter nästan inga flygplan från Arlanda – det är öde på landningsbanor och i incheckningsdiskar, men grävskoporna och takläggarna har fullt arbete med att färdigställa de nya bostäderna som denna växande, en av Sveriges snabbast växande, kommun just nu bygger. Så inget står stilla i Sigtuna, eller förresten, en hel del står ändå stilla, eller vilar i stillhet. Det finns platser där den låga samtalstonen eller totala tystnaden råder – en lång andlig historia. Men det är också ett landskap av rörelser, av vrålande jetmotorer och tillväxt. Allt mot en bakgrund av ett uråldrigt mälar-landskap 3 mil från Uppsala och ca 3,5 mil från Stockholm.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#116 Staden – Hemmets rum</title>
			<itunes:title>#116 Staden – Hemmets rum</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 30 Apr 2020 22:15:24 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:18:47</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F810870538/media.mp3" length="75470456" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/810870538</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/116-staden-hemmets-rum</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea843</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN7i7LzDd1K6C0DSuvZtjtgg]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Vi är många som under senare tid har blivit väldi…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea843.jpg"/>
			<description><![CDATA[Vi är många som under senare tid har blivit väldigt bekanta med våra hem. Vi har mer än någonsin kanske sett staden och samhället vi lever i innifrån de egna rummen. Där varje steg utanför måste motiveras åtminstone för sig själv: kan jag vara i det offentliga? I hemmet kan ingen döma mig om jag hostar … Staden utanför, gatorna, torgen, marknaderna, trafiken – har reducerats till en bakgrund, en väggtapet.Fångade, som många varit, mellan hemmets väggar. Vi minns också hem, lägenheter, vi kan gå genom rum och korridorer i våra minnen.Minns deras egenheter:Man går omkring med en mängd planlösningar i huvudet. Det går att kliva genom dörren på en älskad farmors hus, en besvärlig barndoms lägenhet, en lycklig första bostad. Där kom man in, till vänster låg köket, rakt fram en brors rum och vidare in i minnets korridorer.De lever vidare i en, dessa planer, som ramar, gränser, för liv, minnen. Oföränderliga, kanske till och med kvar där än, som ramar till andra, nya, okända liv. Kroppen memorerar dessa väggar, dessa öppningar i väggar, dessa korridorer och kök. I planlösningen nöter biografin mot arkitekturen, som ett ömsesidigt slitage.  Men alla de där rummen, deras organisation, bär också på en övertygelse om det liv som borde levas där samhällets föreställning om ditt liv, planerna läggs inte ut enbart i välvilja och omsorg utan också som imperativ och konventionerSå blir kökets historia, matsalens, korridorens, balkongens också dörrar ut ur biografin - till den omkringliggande stadens föreställningar om dig och ditt liv. Att vara i sitt hem, i vilkas historia är man då? Vem har planerat dessa rum, funktioner, gångar? Någon har kommit på och sågat till pusslet och andra lägger det – varje dag. Om och om igen.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Vi är många som under senare tid har blivit väldigt bekanta med våra hem. Vi har mer än någonsin kanske sett staden och samhället vi lever i innifrån de egna rummen. Där varje steg utanför måste motiveras åtminstone för sig själv: kan jag vara i det offentliga? I hemmet kan ingen döma mig om jag hostar … Staden utanför, gatorna, torgen, marknaderna, trafiken – har reducerats till en bakgrund, en väggtapet.Fångade, som många varit, mellan hemmets väggar. Vi minns också hem, lägenheter, vi kan gå genom rum och korridorer i våra minnen.Minns deras egenheter:Man går omkring med en mängd planlösningar i huvudet. Det går att kliva genom dörren på en älskad farmors hus, en besvärlig barndoms lägenhet, en lycklig första bostad. Där kom man in, till vänster låg köket, rakt fram en brors rum och vidare in i minnets korridorer.De lever vidare i en, dessa planer, som ramar, gränser, för liv, minnen. Oföränderliga, kanske till och med kvar där än, som ramar till andra, nya, okända liv. Kroppen memorerar dessa väggar, dessa öppningar i väggar, dessa korridorer och kök. I planlösningen nöter biografin mot arkitekturen, som ett ömsesidigt slitage.  Men alla de där rummen, deras organisation, bär också på en övertygelse om det liv som borde levas där samhällets föreställning om ditt liv, planerna läggs inte ut enbart i välvilja och omsorg utan också som imperativ och konventionerSå blir kökets historia, matsalens, korridorens, balkongens också dörrar ut ur biografin - till den omkringliggande stadens föreställningar om dig och ditt liv. Att vara i sitt hem, i vilkas historia är man då? Vem har planerat dessa rum, funktioner, gångar? Någon har kommit på och sågat till pusslet och andra lägger det – varje dag. Om och om igen.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#Extraavsnitt: Sju städer – en retrospektiv sverigeresa</title>
			<itunes:title>#Extraavsnitt: Sju städer – en retrospektiv sverigeresa</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 09 Apr 2020 09:30:32 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:26:24</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F794388025/media.mp3" length="82754195" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/794388025</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/extraavsnitt-sju-stader-en-retrospektiv-sverigeresa</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea844</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN6CPy3oEt8FbtoqedrDteuP]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Det här är ett extraavsnitt av podcasten Staden. …</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea844.jpg"/>
			<description><![CDATA[Det här är ett extraavsnitt av podcasten Staden. Vi har samlat några nedslag i svenska städer som vi gjort genom åren för att ni ska kunna få resa mellan dem i dessa nedstängningarnas tid. Här är de med tidskoder, om ni vill välja en särskild av dem:Skellefteå 1:53Växjö 19:09Hudiksvall 27:13Göteborg 37:38Malmö 44:35Landskrona 56:18Kalmar 71:25Svenska städer är alltid speciella för oss att komma till: språket, stilen, livet är helt bekant men ändå är varje stad helt sin egen. Det finns en särskild lockelse att berätta om just svenska städer eftersom de inte sällan betraktas som likadana, stöpta i en särskild svenskhet, en form och idé. Och det är klart att nationen är synlig i dessa städer. Men varje gång man kommer till en svensk stad och börjar gå dess gator och borra i den politiska, kulturella, mänskliga historien, så vecklar något helt säreget ut sig. Det finns en värld av unika städer att upptäcka i Sverige. Det här är en resa till några av dessa. Leta gärna upp städerna på staden.arkitekt.se där det finns bilder och extramaterial.Musik i avsnittet:27:05 ”Drömskogen” – Blända 38:36 ”The Game” – Barusta40:07 ”Return home” – Honey is cool44:00 ”Underground” – Broder Daniel1:11:07 ”Här är korsvägen” – Siw Malmkvist1:24:28 ”Du är min korvkiosk” – Kung Tung<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Det här är ett extraavsnitt av podcasten Staden. Vi har samlat några nedslag i svenska städer som vi gjort genom åren för att ni ska kunna få resa mellan dem i dessa nedstängningarnas tid. Här är de med tidskoder, om ni vill välja en särskild av dem:Skellefteå 1:53Växjö 19:09Hudiksvall 27:13Göteborg 37:38Malmö 44:35Landskrona 56:18Kalmar 71:25Svenska städer är alltid speciella för oss att komma till: språket, stilen, livet är helt bekant men ändå är varje stad helt sin egen. Det finns en särskild lockelse att berätta om just svenska städer eftersom de inte sällan betraktas som likadana, stöpta i en särskild svenskhet, en form och idé. Och det är klart att nationen är synlig i dessa städer. Men varje gång man kommer till en svensk stad och börjar gå dess gator och borra i den politiska, kulturella, mänskliga historien, så vecklar något helt säreget ut sig. Det finns en värld av unika städer att upptäcka i Sverige. Det här är en resa till några av dessa. Leta gärna upp städerna på staden.arkitekt.se där det finns bilder och extramaterial.Musik i avsnittet:27:05 ”Drömskogen” – Blända 38:36 ”The Game” – Barusta40:07 ”Return home” – Honey is cool44:00 ”Underground” – Broder Daniel1:11:07 ”Här är korsvägen” – Siw Malmkvist1:24:28 ”Du är min korvkiosk” – Kung Tung<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#115 Karlshamn – öppenhetens gränser</title>
			<itunes:title>#115 Karlshamn – öppenhetens gränser</itunes:title>
			<pubDate>Fri, 03 Apr 2020 06:55:01 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:10:28</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F789768271/media.mp3" length="67498250" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/789768271</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/115-karlshamn-oppenhetens-granser</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea845</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN6Yg1N7fNb/mojnlyMfangC]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>#115 Karlshamn – öppenhetens gränser by Staden po…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea845.jpg"/>
			<description><![CDATA[#115 Karlshamn – öppenhetens gränser by Staden podcast<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[#115 Karlshamn – öppenhetens gränser by Staden podcast<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>Stadens metod. Bakom kulisserna på podden. En intervju från tidskriftspooden.</title>
			<itunes:title>Stadens metod. Bakom kulisserna på podden. En intervju från tidskriftspooden.</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 19 Mar 2020 10:58:18 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>38:05</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F778831375/media.mp3" length="36490547" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/778831375</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/stadens-metod-bakom-kulisserna-pa-podden-en-intervju-med-tidskriftspooden</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea846</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN4ysxqSSkmJjqUs/9oPuRKU]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>I samband med att vi fick pris som årets digitala…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea846.jpg"/>
			<description><![CDATA[I samband med att vi fick pris som årets digitala tidskrift gjorde vi en intervju med Fredrik Wass på Tidskriftspodden. Det blev ett samtal om hur vi gör podden, om dialogen som metod och om hur två skrivande människor började göra fältarbeten och prata med varandra. En kik bakom kulisserna helt enkelt. Tack Tidskriftspodden och Sveriges Tidskrifter.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[I samband med att vi fick pris som årets digitala tidskrift gjorde vi en intervju med Fredrik Wass på Tidskriftspodden. Det blev ett samtal om hur vi gör podden, om dialogen som metod och om hur två skrivande människor började göra fältarbeten och prata med varandra. En kik bakom kulisserna helt enkelt. Tack Tidskriftspodden och Sveriges Tidskrifter.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#114 Staden och råvaran: frälsning och förbannelse.</title>
			<itunes:title>#114 Staden och råvaran: frälsning och förbannelse.</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 12 Mar 2020 23:03:17 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:11:35</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F775207753/media.mp3" length="68563268" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/775207753</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/114-staden-och-ravaran-fralsning-och-forbannelse</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea847</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN6QWu7VM5ovoplFJseYgqnC]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Råvaruutvinning och råvaruförädling, få saker har…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea847.jpg"/>
			<description><![CDATA[Råvaruutvinning och råvaruförädling, få saker har förändrat städer mer än detta. Det som skapas när en råvara börjar forma om en stad är inte sällan ett monodrama, en berättelse med en kärna, en rörelse framåt. Kolet, dolt i landskapet, som kan användas för att driva maskinerna till exempel. Så som det gjorde i århundraden i Leeds och den tyska textilstaden Forst.Det finns en frälsning i att hitta råvaran, en rikedom och tillväxt, men kanske också en förbannelse den dagen då den är föråldrad eller när förutsättningarna för produktionen förändras. Inte sällan står staden kvar, som Forst, utan väg framåt.Vi rör oss från Forst, en av textilindustrins främsta städer, idag en plats av tomrum, utan kraft, till Leeds, den stora textilstaden som överlevde, undkom bombningar och hade en blandad ekonomi som gjorde den mindre sårbar. Här hittar vi spår från råvaruförädlingens storhetstid, skorstenar formade som norditalienska klocktorn, textilfabriker byggda som egyptiska tempel.Den här råvarans urbanitet tycks bära på en idé om oändligheten, det är den man ser här, vid templet. För även om man byggde krematorier för människorna som skulle vandra genom denna stad så bär produktionens arkitektoniska spår inte sällan på en känsla av evighet.Vi tar oss också till Oxelösund. En stad som förändrades fullständigt på bara fem år i skiftet 1950- 60-tal. Stålverket växte och staden byggdes som en bruksort, ett noggrant formgivet klassamhälle.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Råvaruutvinning och råvaruförädling, få saker har förändrat städer mer än detta. Det som skapas när en råvara börjar forma om en stad är inte sällan ett monodrama, en berättelse med en kärna, en rörelse framåt. Kolet, dolt i landskapet, som kan användas för att driva maskinerna till exempel. Så som det gjorde i århundraden i Leeds och den tyska textilstaden Forst.Det finns en frälsning i att hitta råvaran, en rikedom och tillväxt, men kanske också en förbannelse den dagen då den är föråldrad eller när förutsättningarna för produktionen förändras. Inte sällan står staden kvar, som Forst, utan väg framåt.Vi rör oss från Forst, en av textilindustrins främsta städer, idag en plats av tomrum, utan kraft, till Leeds, den stora textilstaden som överlevde, undkom bombningar och hade en blandad ekonomi som gjorde den mindre sårbar. Här hittar vi spår från råvaruförädlingens storhetstid, skorstenar formade som norditalienska klocktorn, textilfabriker byggda som egyptiska tempel.Den här råvarans urbanitet tycks bära på en idé om oändligheten, det är den man ser här, vid templet. För även om man byggde krematorier för människorna som skulle vandra genom denna stad så bär produktionens arkitektoniska spår inte sällan på en känsla av evighet.Vi tar oss också till Oxelösund. En stad som förändrades fullständigt på bara fem år i skiftet 1950- 60-tal. Stålverket växte och staden byggdes som en bruksort, ett noggrant formgivet klassamhälle.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#113 Staden och kollektivtrafiken</title>
			<itunes:title>#113 Staden och kollektivtrafiken</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 06 Feb 2020 21:42:13 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:22:47</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F756307792/media.mp3" length="79293512" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/756307792</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/113-staden-och-kollektivtrafiken</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea848</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN58oiAc0+jW4JTjQ+0ekEK0]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Ingenstans sitter staden ihop som i kollektivtraf…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea848.jpg"/>
			<description><![CDATA[Ingenstans sitter staden ihop som i kollektivtrafiken. Den samlar in staden. Dörrar öppnas och släpper på. Här finns en rörelsefrihet – ett stadens blodomlopp – som har långa historiska rötter.Den är både en funktion och en stads biografi, en plats med många lager, ett lite skitigt blodomlopp. Det är en social plats som i varje generation får nya berättelser är vad som gör den så lockande och fascinerande som en plats för den gemensamma stadskulturen.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Ingenstans sitter staden ihop som i kollektivtrafiken. Den samlar in staden. Dörrar öppnas och släpper på. Här finns en rörelsefrihet – ett stadens blodomlopp – som har långa historiska rötter.Den är både en funktion och en stads biografi, en plats med många lager, ett lite skitigt blodomlopp. Det är en social plats som i varje generation får nya berättelser är vad som gör den så lockande och fascinerande som en plats för den gemensamma stadskulturen.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#112 Karlstad – berättelser i gränslandet</title>
			<itunes:title>#112 Karlstad – berättelser i gränslandet</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 02 Jan 2020 23:10:12 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:16:16</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F737585092/media.mp3" length="73056860" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/737585092</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/112-karlstad-berattelser-i-granslandet</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea849</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN4DQYVQKZRkYj1uqS9LGPTM]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>#112 Karlstad – berättelser i gränslandet by Stad…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea849.jpg"/>
			<description><![CDATA[#112 Karlstad – berättelser i gränslandet by Staden podcast<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[#112 Karlstad – berättelser i gränslandet by Staden podcast<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#111 Staden och hälsan – kroppens vågor och spår</title>
			<itunes:title>#111 Staden och hälsan – kroppens vågor och spår</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 28 Nov 2019 22:48:59 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:09:11</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F720028837/media.mp3" length="66271436" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/720028837</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/111-staden-och-halsan-kroppens-vagor-och-spar</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea84a</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN4Llq0owdqiJtOOjZ3qFFge]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Det finns en kroppens kultur i städer. Den här ku…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea84a.jpg"/>
			<description><![CDATA[Det finns en kroppens kultur i städer. Den här kulturen låter stadsbon kliva in i andra element än de givna och utföra andra rörelser än de vanliga. Möjligheten att kasta sig i vattnet, sänka ner sig i poolen eller löpa ut i skogen eller på trottoarerna.Här finns tvagningen och renheten, folkhälsan och prestationsrummen, men också längtan efter den egna erövringen av staden – staden som lekplats.Staden har byggts också för att ge kroppsliga upplevelser och kroppslig kunskap – att främja hälsa liksom simkunnighet.Det finns inte sällan en god vilja och idéer om ett gott liv i dessa fritidens anläggningar för stadens medborgare, men här finns också idéer om renhet och disciplinering och konflikter – för organiseringen av kroppskulturens stad kan vara ett mått på ett samhälles tolerans.Vi gör en resa genom kvartersbad, simhallar, joggingspår och maratonlopp. För att de hur våra städer har behandlat hälsa och sundhet som en ibland allmän och ibland privat uppgift.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Det finns en kroppens kultur i städer. Den här kulturen låter stadsbon kliva in i andra element än de givna och utföra andra rörelser än de vanliga. Möjligheten att kasta sig i vattnet, sänka ner sig i poolen eller löpa ut i skogen eller på trottoarerna.Här finns tvagningen och renheten, folkhälsan och prestationsrummen, men också längtan efter den egna erövringen av staden – staden som lekplats.Staden har byggts också för att ge kroppsliga upplevelser och kroppslig kunskap – att främja hälsa liksom simkunnighet.Det finns inte sällan en god vilja och idéer om ett gott liv i dessa fritidens anläggningar för stadens medborgare, men här finns också idéer om renhet och disciplinering och konflikter – för organiseringen av kroppskulturens stad kan vara ett mått på ett samhälles tolerans.Vi gör en resa genom kvartersbad, simhallar, joggingspår och maratonlopp. För att de hur våra städer har behandlat hälsa och sundhet som en ibland allmän och ibland privat uppgift.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#110 Minsk – i skuggan av solen</title>
			<itunes:title>#110 Minsk – i skuggan av solen</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 24 Oct 2019 22:41:38 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:16:28</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F701297071/media.mp3" length="73241591" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/701297071</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/110-minsk-i-skuggan-av-solen</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea84b</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN6ClrMPEjAQyGOjOfxO7/QG]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Staden som kommer oss till mötes är en berättelse…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea84b.jpg"/>
			<description><![CDATA[Staden som kommer oss till mötes är en berättelse, en saga. En gest som vill säga oss något: Vi ska förstå att det är en berättelse om en seger, men också om makt och om att ge de som har förlorat allt något att tro på. En portal leder in till Solstaden - segerstaden.Staden bombades helt under andra världskrigets första år. Och byggdes i stort sett upp i sin helhet. Var sjätte dog i det kriget, var fjärde hade dött i Napoleonkriget. Det är en plats där folk har förlorat mycket.Den stora gatan Prospektet är orienterad från väst till öst mot soluppgången. Den som snart ska komma. En 18 kilometer lång gata, nästan fram till flygplatsen. Makten är överallt! Arkitekturspråket är entydigt ett maktspråk. De sexfiliga gatorna skapade för parader och uppvisning.Vi inser att vi måste tränga igenom detta rum om vi ska kunna förstå staden vi kommit till. Hur man tolkar det man ser blir svårare här för den givna tolkningen är för enkel, den är där Solstaden, men man måste ta sig förbi den för den är också en kliché, eller den är ett språk om en framtid utan lidande, utan slaveri, utan offer, utan skuggor.Våra vandringar i Minsk blir ett sökande efter andra spår, de som finns på gårdarna, längs protestdiagonalerna, de som finns i viljan att skapa en ny offentlighet i micro-rayonerna – stadsdelarna byggda på efter 1960, i muralerna och monumentalkonsten så som den formulerades, en kosmopolitisk konst, i minnet av den Magdeburgska rätten och längs den pastorala brutalismens skuggade flodbankar.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Staden som kommer oss till mötes är en berättelse, en saga. En gest som vill säga oss något: Vi ska förstå att det är en berättelse om en seger, men också om makt och om att ge de som har förlorat allt något att tro på. En portal leder in till Solstaden - segerstaden.Staden bombades helt under andra världskrigets första år. Och byggdes i stort sett upp i sin helhet. Var sjätte dog i det kriget, var fjärde hade dött i Napoleonkriget. Det är en plats där folk har förlorat mycket.Den stora gatan Prospektet är orienterad från väst till öst mot soluppgången. Den som snart ska komma. En 18 kilometer lång gata, nästan fram till flygplatsen. Makten är överallt! Arkitekturspråket är entydigt ett maktspråk. De sexfiliga gatorna skapade för parader och uppvisning.Vi inser att vi måste tränga igenom detta rum om vi ska kunna förstå staden vi kommit till. Hur man tolkar det man ser blir svårare här för den givna tolkningen är för enkel, den är där Solstaden, men man måste ta sig förbi den för den är också en kliché, eller den är ett språk om en framtid utan lidande, utan slaveri, utan offer, utan skuggor.Våra vandringar i Minsk blir ett sökande efter andra spår, de som finns på gårdarna, längs protestdiagonalerna, de som finns i viljan att skapa en ny offentlighet i micro-rayonerna – stadsdelarna byggda på efter 1960, i muralerna och monumentalkonsten så som den formulerades, en kosmopolitisk konst, i minnet av den Magdeburgska rätten och längs den pastorala brutalismens skuggade flodbankar.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#109 Riga – framtiden kan vänta</title>
			<itunes:title>#109 Riga – framtiden kan vänta</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 26 Sep 2019 22:03:31 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:12:17</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F687332644/media.mp3" length="69239642" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/687332644</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/109-riga-framtiden-kan-vanta</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea84c</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN6gNHsrQ5CW8CtjqnboUjjM]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>På andras sidan Östersjön ligger Riga. Stora dela…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea84c.jpg"/>
			<description><![CDATA[På andras sidan Östersjön ligger Riga. Stora delar av Sverige delar samma hav. Efter att de baltiska staterna fick sin frihet på 1990-talet var den där gemenskapen något många talade om. Svenska banker grävde guld i Riga. Men det känns länge sedan nu. Den första personen vi möter i Riga, Arnis Ritups, chefredaktör för tidskriften Rigas Laiks, frågar om vi kommer för att kolonisera oss igen. Han talar inte om stormaktstidens 1600-tal utan om bankerna som skapade en bubbla på 1990- och 200-talet, som kastade Riga ner i en ekonomisk avgrund, 2008 föll BNPm med 18 procent. Sedan 1990 har Riga förlorat var tredje invånare och var femte hus i staden står tomt. ”Riga har mycket tomhet, platser att andas. En stad av möjligheter”, säger Arnis.Riga är en krympande stad i en stor kostym, alla parker, jugendhusen, boulevarderna och spårvagnssystemet berättar o men stad som varit viktig, först i det ryska imperiet, sedan i den sovjetiska staten. Riga är en stad som byggts av andra, av tyska korsfarare som blev balt-tysk mobilitet, av ryska aristokrater och sovjetiska politruker. Men nu är staden delvis övergiven och en ny lettisk generation återupptäcker den, och börjar göra den till sin. I skuggan av de UNESCO-märkta jugendhusen ,byggda under tillväxtåren i början av 1900-talet, hukar ett trähusarv som förbisetts och lämnats att förfalla, men som samtidigt som konjunkturerna dykt nedåt har återupptäckts och börjat renoveras och bebos igen. Hela kvarter återuppväcks, som det stora trähus och industrikvarteret vid Tallinas street, men de nya populära barerna ligger vägg i vägg med bilverkstäderna och på väggen inne på baren har någon skrivit med stora bokstäver: Framtiden kan vänta.Rigaborna ville till slut inte se fler Sovjetiska projekt på 1980-talet, man började dansa till västtyska techno som mixades med lettisk elektronmusik och man protesterade mot den planerade tunnelbanan, men dold i både musiken och protesterna vilade en dröm om frihet från förtrycket.Det fanns något revolutionärt i vilja att stoppa utvecklingen – ja att framtiden kan vänta, och den här långsamheten trycktes växa ur landskapet, ur naturen, deltat, floden, skogarna, träden.Den krympande staden, i den stora kostymen, som alltid varit en växelstation mellan Ryssland och Europa kan nu bit för bit få bli en plats där saker kan ta tid – och där de som väljer att återvända eller stanna kan få bygga sin stad.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[På andras sidan Östersjön ligger Riga. Stora delar av Sverige delar samma hav. Efter att de baltiska staterna fick sin frihet på 1990-talet var den där gemenskapen något många talade om. Svenska banker grävde guld i Riga. Men det känns länge sedan nu. Den första personen vi möter i Riga, Arnis Ritups, chefredaktör för tidskriften Rigas Laiks, frågar om vi kommer för att kolonisera oss igen. Han talar inte om stormaktstidens 1600-tal utan om bankerna som skapade en bubbla på 1990- och 200-talet, som kastade Riga ner i en ekonomisk avgrund, 2008 föll BNPm med 18 procent. Sedan 1990 har Riga förlorat var tredje invånare och var femte hus i staden står tomt. ”Riga har mycket tomhet, platser att andas. En stad av möjligheter”, säger Arnis.Riga är en krympande stad i en stor kostym, alla parker, jugendhusen, boulevarderna och spårvagnssystemet berättar o men stad som varit viktig, först i det ryska imperiet, sedan i den sovjetiska staten. Riga är en stad som byggts av andra, av tyska korsfarare som blev balt-tysk mobilitet, av ryska aristokrater och sovjetiska politruker. Men nu är staden delvis övergiven och en ny lettisk generation återupptäcker den, och börjar göra den till sin. I skuggan av de UNESCO-märkta jugendhusen ,byggda under tillväxtåren i början av 1900-talet, hukar ett trähusarv som förbisetts och lämnats att förfalla, men som samtidigt som konjunkturerna dykt nedåt har återupptäckts och börjat renoveras och bebos igen. Hela kvarter återuppväcks, som det stora trähus och industrikvarteret vid Tallinas street, men de nya populära barerna ligger vägg i vägg med bilverkstäderna och på väggen inne på baren har någon skrivit med stora bokstäver: Framtiden kan vänta.Rigaborna ville till slut inte se fler Sovjetiska projekt på 1980-talet, man började dansa till västtyska techno som mixades med lettisk elektronmusik och man protesterade mot den planerade tunnelbanan, men dold i både musiken och protesterna vilade en dröm om frihet från förtrycket.Det fanns något revolutionärt i vilja att stoppa utvecklingen – ja att framtiden kan vänta, och den här långsamheten trycktes växa ur landskapet, ur naturen, deltat, floden, skogarna, träden.Den krympande staden, i den stora kostymen, som alltid varit en växelstation mellan Ryssland och Europa kan nu bit för bit få bli en plats där saker kan ta tid – och där de som väljer att återvända eller stanna kan få bygga sin stad.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#108 Staden, arkiven och biblioteken</title>
			<itunes:title>#108 Staden, arkiven och biblioteken</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 29 Aug 2019 22:04:14 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:10:12</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F672973559/media.mp3" length="67252220" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/672973559</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/108-staden-arkiven-och-biblioteken</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea84d</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN4/589tdd63m6J9X7hbh14c]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>#108 Staden, arkiven och biblioteken by Staden po…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea84d.jpg"/>
			<description><![CDATA[#108 Staden, arkiven och biblioteken by Staden podcast<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[#108 Staden, arkiven och biblioteken by Staden podcast<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#107 Hamburg – tegel, tidvatten och trycksvärta</title>
			<itunes:title>#107 Hamburg – tegel, tidvatten och trycksvärta</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 06 Jun 2019 22:13:22 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:13:41</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F632876055/media.mp3" length="70586135" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/632876055</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/107-hamburg-tegel</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea84e</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN4Su/0XrdCdo1axhuMqmYek]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Hamburg. En upplysningens uppstudsiga stad, friha…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea84e.jpg"/>
			<description><![CDATA[Hamburg. En upplysningens uppstudsiga stad, frihandelns våghalsiga och naturens allvarliga. En stad formad av tegel, tidvatten och trycksvärta.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Hamburg. En upplysningens uppstudsiga stad, frihandelns våghalsiga och naturens allvarliga. En stad formad av tegel, tidvatten och trycksvärta.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#106 Zürich – bankiren och bläckfisken</title>
			<itunes:title>#106 Zürich – bankiren och bläckfisken</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 02 May 2019 22:00:30 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:15:59</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F614859849/media.mp3" length="72779972" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/614859849</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/106-zurich-bankiren-och-blackfisken</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea84f</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN4H5ufDstJWjL/XeUSPQDpy]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>#106 Zürich – bankiren och bläckfisken by Staden …</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea84f.jpg"/>
			<description><![CDATA[#106 Zürich – bankiren och bläckfisken by Staden podcast<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[#106 Zürich – bankiren och bläckfisken by Staden podcast<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#105 Staden och musiken, feat. DJ 50 Spänn</title>
			<itunes:title>#105 Staden och musiken, feat. DJ 50 Spänn</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 04 Apr 2019 22:03:32 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:16:33</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F601096440/media.mp3" length="73322072" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/601096440</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/105-staden-och-musiken-feat-dj-50-spann</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea850</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN6KSMj/0exasm/bW4R2AtEk]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>#105 Staden och musiken, feat. DJ 50 Spänn by Sta…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea850.jpg"/>
			<description><![CDATA[#105 Staden och musiken, feat. DJ 50 Spänn by Staden podcast<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[#105 Staden och musiken, feat. DJ 50 Spänn by Staden podcast<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#104 Östersund – lokalsinne i rutnät</title>
			<itunes:title>#104 Östersund – lokalsinne i rutnät</itunes:title>
			<pubDate>Fri, 08 Mar 2019 05:48:34 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:17:58</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F586754103/media.mp3" length="74678156" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/586754103</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/104-ostersund-lokalsinne-i-rutnat</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea851</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN5oh6qIBtreJYKF1qzYur71]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Östersund anlades av Gustav III år 1786 som en ci…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea851.jpg"/>
			<description><![CDATA[Östersund anlades av Gustav III år 1786 som en civilisatorisk ö i fjällvärlden för att tämja den bondska handeln med Norge och den anarkistiska mentaliteten i Jämtland, ett landskap vars nationella tillhörighet var allt annat än självklar. Länge var stadens rutnät, som hade huggits ut kring ett hemman i skogen, sparsmakat bebott och bestod till lika delar krydd- och kålgårdar. Borgarna kom utifrån.Byarna fanns långt före staden och denna relation har präglat regionen. Östersund erbjuder en samlingsplats, men hantverket och den lokala byggnadskulturen har starkare fästen i omlandets byar.Under efterkrigstiden fick arkitekter som Cyrillus Johansson och Lars Israel Wahlman möjligheten att arbeta i Östersund. Även här visade sig stadens relativa isolation och eljesthet som en fördel. Johansson och Wahlman hörde inte riktigt hemma i den svenska modernismen och funktionalismen såsom den hade utvecklats efter 1930-talet, utan odlade äldre rötter, lokalkolorit och ett estetiskt språk som stod närmare de klassiska formidealen. En modernism som vilade i sina egna traditioner.I dag är Östersund den tongivande vinterstaden i Sverige, inte minst när det gäller skidsport. Det har fått andra verksamheter, och de hus som hör till dem, att vanvårdas och glömmas bort, som just Cyrillus Johanssons inomhustennishall från 1937, som kommunen låtit förfalla till ett erbarmligt skick. Den framgångssaga som en ny producerande medelklass, värdskap av prestigeevents och inte minst ett fotbollslag som segrar på Europanivå är tydliga tecken på, har också sin baksida i starka män som sitter på flera stolar, en trång demokrati där ingen vågar inta en objektiv position och säga att något är fel, för beroendena till varandra är för starka och komplexa.När vi åker omkring i Östersund omland och besöker byarna och läser den nu nästan bortglömde hembygdsförfattaren Per Nilson-Tannér får vi även en uppfattning om att även hembygdsrörelsen bar på en alternativ modernitet. Att kampen mot utflyttandet av ungdomen och arbetsplatserna under 1900-talet inte handlade om ett entydigt tillbakablickande, utan om att aktivt arbeta för att orterna skulle leva och ha en framtid: med kraftverksutveckling, vägbyggande och skolor. Det är inställning som verkar ha smittat av sig på landskapet och staden Östersund i samma mått: en egensinnig vilja att vara modern och i sin samtid, men med det goda lokalsinnet intakt.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Östersund anlades av Gustav III år 1786 som en civilisatorisk ö i fjällvärlden för att tämja den bondska handeln med Norge och den anarkistiska mentaliteten i Jämtland, ett landskap vars nationella tillhörighet var allt annat än självklar. Länge var stadens rutnät, som hade huggits ut kring ett hemman i skogen, sparsmakat bebott och bestod till lika delar krydd- och kålgårdar. Borgarna kom utifrån.Byarna fanns långt före staden och denna relation har präglat regionen. Östersund erbjuder en samlingsplats, men hantverket och den lokala byggnadskulturen har starkare fästen i omlandets byar.Under efterkrigstiden fick arkitekter som Cyrillus Johansson och Lars Israel Wahlman möjligheten att arbeta i Östersund. Även här visade sig stadens relativa isolation och eljesthet som en fördel. Johansson och Wahlman hörde inte riktigt hemma i den svenska modernismen och funktionalismen såsom den hade utvecklats efter 1930-talet, utan odlade äldre rötter, lokalkolorit och ett estetiskt språk som stod närmare de klassiska formidealen. En modernism som vilade i sina egna traditioner.I dag är Östersund den tongivande vinterstaden i Sverige, inte minst när det gäller skidsport. Det har fått andra verksamheter, och de hus som hör till dem, att vanvårdas och glömmas bort, som just Cyrillus Johanssons inomhustennishall från 1937, som kommunen låtit förfalla till ett erbarmligt skick. Den framgångssaga som en ny producerande medelklass, värdskap av prestigeevents och inte minst ett fotbollslag som segrar på Europanivå är tydliga tecken på, har också sin baksida i starka män som sitter på flera stolar, en trång demokrati där ingen vågar inta en objektiv position och säga att något är fel, för beroendena till varandra är för starka och komplexa.När vi åker omkring i Östersund omland och besöker byarna och läser den nu nästan bortglömde hembygdsförfattaren Per Nilson-Tannér får vi även en uppfattning om att även hembygdsrörelsen bar på en alternativ modernitet. Att kampen mot utflyttandet av ungdomen och arbetsplatserna under 1900-talet inte handlade om ett entydigt tillbakablickande, utan om att aktivt arbeta för att orterna skulle leva och ha en framtid: med kraftverksutveckling, vägbyggande och skolor. Det är inställning som verkar ha smittat av sig på landskapet och staden Östersund i samma mått: en egensinnig vilja att vara modern och i sin samtid, men med det goda lokalsinnet intakt.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#103 Staden och katastrofen</title>
			<itunes:title>#103 Staden och katastrofen</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 07 Feb 2019 23:24:07 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:13:23</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F571867536/media.mp3" length="70290065" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/571867536</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/103-staden-och-katastrofen</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea852</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN5bS5BYRhxFnEoZNVlo+R6R]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>#103 Staden och katastrofen by Staden podcast</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea852.jpg"/>
			<description><![CDATA[<p><p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[<p><p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#102 Städer i norra England – en epilog</title>
			<itunes:title>#102 Städer i norra England – en epilog</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 03 Jan 2019 23:01:21 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>27:23</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F553739487/media.mp3" length="26229011" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/553739487</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/102-stader-i-norra-england-en-epilog</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea853</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN4yQFbduKghzOaCnEHDZI5C]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>En kort sammanfattning och reflektion kring vår r…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea853.jpg"/>
			<description><![CDATA[En kort sammanfattning och reflektion kring vår resa i städer i norra England. Lyssna också på de tre fullängdsavsnitten om Sheffield, Blackpool och Liverpool.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[En kort sammanfattning och reflektion kring vår resa i städer i norra England. Lyssna också på de tre fullängdsavsnitten om Sheffield, Blackpool och Liverpool.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#101 Norra England 3: Big in Liverpool</title>
			<itunes:title>#101 Norra England 3: Big in Liverpool</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 20 Dec 2018 23:01:03 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:17:11</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F547969704/media.mp3" length="73939649" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/547969704</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/101-norra-england-3-big-in-liverpool</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea854</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN62blMwMuPmTu5JtKZAW8LT]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>1927 drömde den Schweiziske psykoanalytikern Carl…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea854.jpg"/>
			<description><![CDATA[1927 drömde den Schweiziske psykoanalytikern Carl Jung om Liverpool. I en smutsig, dimmig, mörk stad såg han en ö av ljus i vattnet, "the pool of life".Musikjournalisten Paul Morley skriver om Liverpool att ”dess händer är smutsiga men dess sinne är öppet”. Liverpool är en stad av motsägelser. En stad som haft större rikedomar än de flesta och varit fattigare än de flesta, som alltid vänt ryggen mot England och skött sig själv, skapat sina egna sagor, ibland helt skilda från verkligheten, en världsstad som med sina övertygade och monumentala anspråk från det förra sekelskiftet vände sig – och kanske fortfarande vänder sig – mot Belfast, Dublin, New York. En ö i ett hav mer än en stad med ett fastland.Högst uppe på The Liver Building sitter de två fantasifåglarna vända åt varsitt håll, en mot staden och en mot havet. Nere i de stora hamnområdet som väntar på nya fastighetsinvesteringar kryper vi intill det drygt hundraåriga tobaksmagasinet som under stadens storhetstid gick under smeknamnet ”King Kong of Dockland”. Vi stryker längs muren som skiljer Regent Road från de stora mer än sekelgamla hamnbassängerna, vi kikar ut mot Merseyfloden, ser magiska klocktorn och anar sjöfararromantiken: möjligheten att ge sig av och återvända och alla som anlänt.I en stad präglad av rotlösa arbetare, en svag arbetarrörelse, styrd av en ekonomisk elit som manifesterade sitt välstånd i allt från skyskrapor som Liver Building och urinoarer för gudar på puben The Philarmonic, men mindre av offentliga investeringar.I Toxteth står radhusen som går mot horisonten fortfarande kvar, vi hittar en subtil hierarki i denna arbetarstadsdel präglad av sjömän från hela världen och av ständigt nya slum-clearences ända fram till vår tid. En stadsdel där det Mersey Beat som alla känner genom John, Paul, Ringo och George föddes, en musik präglad av den svarta befolkningen, som bott här sedan 1700-galet och omhuldats i tider av kulturell rebranding och kosmopolitism men föraktats och jagats i tider av arbetslöshet och ekonomisk nedgång.En ö präglad av sin ebb och sin flod, av det dubbla ansiktet.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[1927 drömde den Schweiziske psykoanalytikern Carl Jung om Liverpool. I en smutsig, dimmig, mörk stad såg han en ö av ljus i vattnet, "the pool of life".Musikjournalisten Paul Morley skriver om Liverpool att ”dess händer är smutsiga men dess sinne är öppet”. Liverpool är en stad av motsägelser. En stad som haft större rikedomar än de flesta och varit fattigare än de flesta, som alltid vänt ryggen mot England och skött sig själv, skapat sina egna sagor, ibland helt skilda från verkligheten, en världsstad som med sina övertygade och monumentala anspråk från det förra sekelskiftet vände sig – och kanske fortfarande vänder sig – mot Belfast, Dublin, New York. En ö i ett hav mer än en stad med ett fastland.Högst uppe på The Liver Building sitter de två fantasifåglarna vända åt varsitt håll, en mot staden och en mot havet. Nere i de stora hamnområdet som väntar på nya fastighetsinvesteringar kryper vi intill det drygt hundraåriga tobaksmagasinet som under stadens storhetstid gick under smeknamnet ”King Kong of Dockland”. Vi stryker längs muren som skiljer Regent Road från de stora mer än sekelgamla hamnbassängerna, vi kikar ut mot Merseyfloden, ser magiska klocktorn och anar sjöfararromantiken: möjligheten att ge sig av och återvända och alla som anlänt.I en stad präglad av rotlösa arbetare, en svag arbetarrörelse, styrd av en ekonomisk elit som manifesterade sitt välstånd i allt från skyskrapor som Liver Building och urinoarer för gudar på puben The Philarmonic, men mindre av offentliga investeringar.I Toxteth står radhusen som går mot horisonten fortfarande kvar, vi hittar en subtil hierarki i denna arbetarstadsdel präglad av sjömän från hela världen och av ständigt nya slum-clearences ända fram till vår tid. En stadsdel där det Mersey Beat som alla känner genom John, Paul, Ringo och George föddes, en musik präglad av den svarta befolkningen, som bott här sedan 1700-galet och omhuldats i tider av kulturell rebranding och kosmopolitism men föraktats och jagats i tider av arbetslöshet och ekonomisk nedgång.En ö präglad av sin ebb och sin flod, av det dubbla ansiktet.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#100 Norra England 2: Fun in Blackpool</title>
			<itunes:title>#100 Norra England 2: Fun in Blackpool</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 13 Dec 2018 22:21:55 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:13:11</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F544571238/media.mp3" length="70096994" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/544571238</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/100-norra-england-2-fun-in-blackpool</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea855</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN7ioePzuQRCYZtcFwqYppid]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Förväntningarna ligger i luften ovanför de laga r…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea855.jpg"/>
			<description><![CDATA[Förväntningarna ligger i luften ovanför de laga radhusen när man reser in i Blackpool. det första löftet är det höga Blackpool Tower, Eiffeltornetkopian byggt några år efter originalet, som vaktar över staden och blickar ut över havet. Blackpool blev under andra hälften av 1800-talet Norra Englands, ja ett tag kanske hela Englands, nöjes- och semesterstad nummer ett.Här samsades den nya teknikens fantasier på nöjesfältet med filmindustrins kulisser i Winter Gardens och de tre pirerna med sina teatrar, restauranger och arkadspel vilade över vattnet som hägringar om livet bortanför det dagliga arbetet. Miljoner och åter miljoner kom från kolfälten och fabrikerna. Det var arbetarklassens nöjesliv som utspelade sig här. En masskultur.Det kan tyckas länge sedan nu. Strömmarna av människor avtog efter 1970-talet. Kanske drog Benidorm och Cypern mer än den nordengelska kusten. Kanske var det teven. Idag är Blackpool en stad som försöker återupptäcka sitt populära förflutna. Man renoverar sitt ärevördiga Winter Gardens och satsar mer och mer på de årliga Illuminationerna och sägs ha varit i Las Vegas för att hotat förebilder till en uppväxling av nöjeslivet.Samtidigt har staden sedan en längre tid blivit en spelplats för den ökande fattigdomen i England. Det är hit man kommer om man har förlorat allt, säger socialarbetarna i staden. Här är fastigheterna billiga och de oseriösa fastighetsägarna är villiga att hyra ut undermåliga rum i gamla pensionatshus där ingen längre bor. Ett mörker rinner genom gatorna, samtidigt som man riggar för ännu en helg av Northern Soul-danser och Elvis Tributes. Billy Ocean var i stan också på ett utsålt Operahus. Nostalgin säljer i Blackpool, framtiden är ännu osäker.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Förväntningarna ligger i luften ovanför de laga radhusen när man reser in i Blackpool. det första löftet är det höga Blackpool Tower, Eiffeltornetkopian byggt några år efter originalet, som vaktar över staden och blickar ut över havet. Blackpool blev under andra hälften av 1800-talet Norra Englands, ja ett tag kanske hela Englands, nöjes- och semesterstad nummer ett.Här samsades den nya teknikens fantasier på nöjesfältet med filmindustrins kulisser i Winter Gardens och de tre pirerna med sina teatrar, restauranger och arkadspel vilade över vattnet som hägringar om livet bortanför det dagliga arbetet. Miljoner och åter miljoner kom från kolfälten och fabrikerna. Det var arbetarklassens nöjesliv som utspelade sig här. En masskultur.Det kan tyckas länge sedan nu. Strömmarna av människor avtog efter 1970-talet. Kanske drog Benidorm och Cypern mer än den nordengelska kusten. Kanske var det teven. Idag är Blackpool en stad som försöker återupptäcka sitt populära förflutna. Man renoverar sitt ärevördiga Winter Gardens och satsar mer och mer på de årliga Illuminationerna och sägs ha varit i Las Vegas för att hotat förebilder till en uppväxling av nöjeslivet.Samtidigt har staden sedan en längre tid blivit en spelplats för den ökande fattigdomen i England. Det är hit man kommer om man har förlorat allt, säger socialarbetarna i staden. Här är fastigheterna billiga och de oseriösa fastighetsägarna är villiga att hyra ut undermåliga rum i gamla pensionatshus där ingen längre bor. Ett mörker rinner genom gatorna, samtidigt som man riggar för ännu en helg av Northern Soul-danser och Elvis Tributes. Billy Ocean var i stan också på ett utsålt Operahus. Nostalgin säljer i Blackpool, framtiden är ännu osäker.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#99 Norra England 1: Made in Sheffield</title>
			<itunes:title>#99 Norra England 1: Made in Sheffield</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 06 Dec 2018 22:54:41 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:11:43</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F540891951/media.mp3" length="68701295" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/540891951</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/99-norra-england-1-made-in-sheffield</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea856</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN7wq+hLPf+wjtzTEwQQ5xJa]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>I norra England startade den moderna världen.Där …</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea856.jpg"/>
			<description><![CDATA[I norra England startade den moderna världen.Där låg industrialismens och klassamhällets vagga. En grön ö i Atlanten födde ett fram ett nytt samhälle över kolgruvor, kvarnar, vävstolar, ångmaskiner, fabrikshammare, brännugnar. England hade länge en särställning. En måttstock, en föregångare – för ekonomin, demokratin och välfärdsstaten, för det europeiska världsherraväldet. Men med tiden har särställningen försvunnit, landet verkar präglas av slitningar och ilska, populism och misstänksamhet.Idag är England på väg att lämna Europa – eller kanske ändå inte.I tidevarvet av Global Cities, sög London all åt uppmärksamhet. Men stora delar av England och landets mindre uppmärksammade industristäder, hamnstäder, nöjesstäd, har närmast blivit osynliga.Samma fråga som hade tagit oss till Balkan för drygt ett år sedan väckte vår nyfikenhet inför norra England: Vad har hänt med samhällena? Vilka stigar från det förflutna leder fram till städerna i dag? Vad har skapats? Vad har förstörts? Vilka bor i husen? Hur låter musiken?Det här är en resa till städer i norra England, och vi startar i Sheffield.I det dramatiska landskapet som formas av floderna och bergen, med Jane Austens pastoraler åt ena hållet och Ken Loachs gruvstäder åt det andra. Stålstaden som vid en snabb anblick kan tyckas vara platsen för industrisamhällets urbild, en ansiktslös massa arbetare och flytande stål från ugnar, men som visar sig vara en stad präglad av detta dramatiska landskap. Samt en närmast envis individualism som tar plats i byarna som bygger upp staden.Staden som efter andra världskrigets Blitz skapade en helt egen variant av mångbottnad modernitet formad av landskapet och i folkets tjänst. Här lever ännu i konflikterna  mellan det starka kollektivet i Sheffield och dess omgivande kol-städer och påbudet om en ny en ny medelklassindividualism från London och Margret Thatcher.  Och hela tiden i sällskap med den musik som i Sheffield är både ett motstånd mot den bleka vardagen och en hyllning till dess rytmer.- - -Tack till / Thanks to:Adrian Jones, http://www.jonestheplanner.co.ukAndy Jackson, https://heeleypeoplespark.co.ukCathy Burke<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[I norra England startade den moderna världen.Där låg industrialismens och klassamhällets vagga. En grön ö i Atlanten födde ett fram ett nytt samhälle över kolgruvor, kvarnar, vävstolar, ångmaskiner, fabrikshammare, brännugnar. England hade länge en särställning. En måttstock, en föregångare – för ekonomin, demokratin och välfärdsstaten, för det europeiska världsherraväldet. Men med tiden har särställningen försvunnit, landet verkar präglas av slitningar och ilska, populism och misstänksamhet.Idag är England på väg att lämna Europa – eller kanske ändå inte.I tidevarvet av Global Cities, sög London all åt uppmärksamhet. Men stora delar av England och landets mindre uppmärksammade industristäder, hamnstäder, nöjesstäd, har närmast blivit osynliga.Samma fråga som hade tagit oss till Balkan för drygt ett år sedan väckte vår nyfikenhet inför norra England: Vad har hänt med samhällena? Vilka stigar från det förflutna leder fram till städerna i dag? Vad har skapats? Vad har förstörts? Vilka bor i husen? Hur låter musiken?Det här är en resa till städer i norra England, och vi startar i Sheffield.I det dramatiska landskapet som formas av floderna och bergen, med Jane Austens pastoraler åt ena hållet och Ken Loachs gruvstäder åt det andra. Stålstaden som vid en snabb anblick kan tyckas vara platsen för industrisamhällets urbild, en ansiktslös massa arbetare och flytande stål från ugnar, men som visar sig vara en stad präglad av detta dramatiska landskap. Samt en närmast envis individualism som tar plats i byarna som bygger upp staden.Staden som efter andra världskrigets Blitz skapade en helt egen variant av mångbottnad modernitet formad av landskapet och i folkets tjänst. Här lever ännu i konflikterna  mellan det starka kollektivet i Sheffield och dess omgivande kol-städer och påbudet om en ny en ny medelklassindividualism från London och Margret Thatcher.  Och hela tiden i sällskap med den musik som i Sheffield är både ett motstånd mot den bleka vardagen och en hyllning till dess rytmer.- - -Tack till / Thanks to:Adrian Jones, http://www.jonestheplanner.co.ukAndy Jackson, https://heeleypeoplespark.co.ukCathy Burke<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#98 Huskvarna – Fabriken och tingens ordning</title>
			<itunes:title>#98 Huskvarna – Fabriken och tingens ordning</itunes:title>
			<pubDate>Sun, 04 Nov 2018 22:00:09 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:07:09</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F524803518/media.mp3" length="64318208" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/524803518</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/98-huskvarna-fabriken-och-tingens-ordning</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea857</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN4LBiTuZoXweG9KIjK3MpRu]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Huskvarna ligger kilad mot den skogklädda förkast…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea857.jpg"/>
			<description><![CDATA[Huskvarna ligger kilad mot den skogklädda förkastningsbranten som störtar ner mot Vättern. En bit bortanför och nedanför ligger Jönköping vid vattennivån. 1689 flyttade den vapentillverkningen för den svenska armén man under en tid drivit i Jönköping – Jönköpings faktori –  till en ny plats.  Kraften i vattnet i Dunkehallaravinen i Jönköping räckte inte till för att borra piporna. Man sökte och hittade en större höjdskillnad. Där uppe invid förkastningsbranten, vid fallen vid Huskvarnaån. Där hamnade den vapenfabrik som blev början på Huskvarna.I Jönköping hade holländska ingenjörer vid den här tiden upp 1600-talet under en tid ritat på stadsplaner som skulle vara försvarsanläggningar, taggiga vassa bastioner och kanaler mellan Munksjön och Vättern.Vi åkte upp från Vättern, upp för branten till det Huskvarna som började där i stormaktstiden. Men som sedan dess varit en nästan obruten historia av att göra saker, saker man använder, i ett företag i centrum som är källan, källan som var vattenfallen.En plats definierad av det den gör.En typ av samhälle som finns överallt i Sverige och i världen, en urbanitet präglad av produktion. Kanske har vi börjat glömma den här typen av platser i tjänste- och finanssamhället. Men i Huskvarna är det en produktion som egentligen aldrig har försvunnit och som kommit att prägla närmast all förändring i samhället. Produkter som vi alla har köpt.Vi åkte upp för branten till det Huskvarna vars historia började där med vapentillverkningen i slutet av 1600-talet.En plats till stora delar definierad av det den tillverkat. Saker som de flesta av oss någon gång har köpt eller använt. Huskvarna har blivit hela Sveriges maskinpark. Deras tillverkningskatalog är en berättelse om Sverige från 1689 och framåt: Hagelvapen, revolvern, den dubbelpipiga jaktbössan, automatkarbinen modell 4, symaskiner, spisar, kaminer, kafferostare, mandelkvarnar, fotogenkök, våffeljärn, cyklar motorcyklar, mopeder, gräsklippare, värmepannor, tvättmaskiner, diskmaskiner, utombordsmotorer, mikrovågsugnar, motorsågar, röjsågar, kapare, häcksaxar, lövblåsare, snöslungor, robotgräsklippare ,<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Huskvarna ligger kilad mot den skogklädda förkastningsbranten som störtar ner mot Vättern. En bit bortanför och nedanför ligger Jönköping vid vattennivån. 1689 flyttade den vapentillverkningen för den svenska armén man under en tid drivit i Jönköping – Jönköpings faktori –  till en ny plats.  Kraften i vattnet i Dunkehallaravinen i Jönköping räckte inte till för att borra piporna. Man sökte och hittade en större höjdskillnad. Där uppe invid förkastningsbranten, vid fallen vid Huskvarnaån. Där hamnade den vapenfabrik som blev början på Huskvarna.I Jönköping hade holländska ingenjörer vid den här tiden upp 1600-talet under en tid ritat på stadsplaner som skulle vara försvarsanläggningar, taggiga vassa bastioner och kanaler mellan Munksjön och Vättern.Vi åkte upp från Vättern, upp för branten till det Huskvarna som började där i stormaktstiden. Men som sedan dess varit en nästan obruten historia av att göra saker, saker man använder, i ett företag i centrum som är källan, källan som var vattenfallen.En plats definierad av det den gör.En typ av samhälle som finns överallt i Sverige och i världen, en urbanitet präglad av produktion. Kanske har vi börjat glömma den här typen av platser i tjänste- och finanssamhället. Men i Huskvarna är det en produktion som egentligen aldrig har försvunnit och som kommit att prägla närmast all förändring i samhället. Produkter som vi alla har köpt.Vi åkte upp för branten till det Huskvarna vars historia började där med vapentillverkningen i slutet av 1600-talet.En plats till stora delar definierad av det den tillverkat. Saker som de flesta av oss någon gång har köpt eller använt. Huskvarna har blivit hela Sveriges maskinpark. Deras tillverkningskatalog är en berättelse om Sverige från 1689 och framåt: Hagelvapen, revolvern, den dubbelpipiga jaktbössan, automatkarbinen modell 4, symaskiner, spisar, kaminer, kafferostare, mandelkvarnar, fotogenkök, våffeljärn, cyklar motorcyklar, mopeder, gräsklippare, värmepannor, tvättmaskiner, diskmaskiner, utombordsmotorer, mikrovågsugnar, motorsågar, röjsågar, kapare, häcksaxar, lövblåsare, snöslungor, robotgräsklippare ,<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#97 Staden och tiden</title>
			<itunes:title>#97 Staden och tiden</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 04 Oct 2018 22:02:17 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>56:36</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F509659332/media.mp3" length="54224723" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/509659332</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/97-staden-och-tiden</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea858</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN5u6+nh3T8C7G84nNLdrZJp]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Staden kan, förutom att betraktas som en byggd st…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea858.jpg"/>
			<description><![CDATA[Staden kan, förutom att betraktas som en byggd storskalig struktur, också betraktas som bestående av små handlingar och vardagliga rörelser – som en tidsgeografi. I varje nu händer tre ting: något nyskapas, något förstörs, och något överlever, skriver tidsgeografen Torsten Hägerstrand.Så byggs staden också av livsbanor som korsas – eller inte korsas. När den moderna staden föds på 1800-talet mångdubblas de möjliga tillfällen där livsbanor möts. Vem du möter kan avgöra ditt öde. I byarna hade var hållplatserna på livets bussresa fastställda, flytten till den nya staden ändrade på detta. Under mellankrigstiden skapas en ny människa, den som CG Ljung kallar den omogna människan, tiden är en ”högkonjunktur för den eviga omognaden”. Den nya staden skapar idén om Tillfället, det som ska förändra allt, och bilden av att den belönar människor som inte binder sig utan väntar på Tillfället.I ett avsnitt om staden och tiden ser vi hur vår relation till plats har förändrats av vår relation till tiden. Järnvägen och telegrafen skapar hastigheten och frigör människan från det lokala. Fotografiet gör det möjligt att återvända till samma ögonblick – och att resta i tid och rum – om och om igen.Fotografen Edward Muybridge fotograferar en hästs rörelse med 24 kameror. Vi kunde nu styra hästens rörelser. Skulptören Auguste Rodin protesterar: "It is the artist who is truthful and it is photography which lies, for in reality time does not stop.”Teknologin omformar människors medvetande. Rebecka Solnit beskriver det som att de kliver ur den givna rörelsens flod – naturen, musklerna, vinden – upp i den fria rörelsens tunna atmosfär där inget stoppar dem men inget heter håller dem uppe. Det lokala ersättas av rörelsen.Tidtabeller, cigaretter, flasköl och espressokaffe är alla delar i den nya tidens högre hastigheter. Idag kan vi sitta i denna tunna atmosfär, på en snabbmatsrestaurang i stadens periferi omgivna av hastighet och känna både tomhet och lugn i alltings utbytbarhet. Vi kan göra uppror mot stämpelklockan med flextid och slowfood. Men är vi våra egna tidsstudiemän i en stadsmiljö som trimmats till perfektion som en klocka?RÄTTELSER: I avsnittet omnämns Amelia Earhart, den första kvinnan att flyga över Atlanten, med fel namn och hästen som Muybridge fotograferade tog sig fram i galopp inget annat.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Staden kan, förutom att betraktas som en byggd storskalig struktur, också betraktas som bestående av små handlingar och vardagliga rörelser – som en tidsgeografi. I varje nu händer tre ting: något nyskapas, något förstörs, och något överlever, skriver tidsgeografen Torsten Hägerstrand.Så byggs staden också av livsbanor som korsas – eller inte korsas. När den moderna staden föds på 1800-talet mångdubblas de möjliga tillfällen där livsbanor möts. Vem du möter kan avgöra ditt öde. I byarna hade var hållplatserna på livets bussresa fastställda, flytten till den nya staden ändrade på detta. Under mellankrigstiden skapas en ny människa, den som CG Ljung kallar den omogna människan, tiden är en ”högkonjunktur för den eviga omognaden”. Den nya staden skapar idén om Tillfället, det som ska förändra allt, och bilden av att den belönar människor som inte binder sig utan väntar på Tillfället.I ett avsnitt om staden och tiden ser vi hur vår relation till plats har förändrats av vår relation till tiden. Järnvägen och telegrafen skapar hastigheten och frigör människan från det lokala. Fotografiet gör det möjligt att återvända till samma ögonblick – och att resta i tid och rum – om och om igen.Fotografen Edward Muybridge fotograferar en hästs rörelse med 24 kameror. Vi kunde nu styra hästens rörelser. Skulptören Auguste Rodin protesterar: "It is the artist who is truthful and it is photography which lies, for in reality time does not stop.”Teknologin omformar människors medvetande. Rebecka Solnit beskriver det som att de kliver ur den givna rörelsens flod – naturen, musklerna, vinden – upp i den fria rörelsens tunna atmosfär där inget stoppar dem men inget heter håller dem uppe. Det lokala ersättas av rörelsen.Tidtabeller, cigaretter, flasköl och espressokaffe är alla delar i den nya tidens högre hastigheter. Idag kan vi sitta i denna tunna atmosfär, på en snabbmatsrestaurang i stadens periferi omgivna av hastighet och känna både tomhet och lugn i alltings utbytbarhet. Vi kan göra uppror mot stämpelklockan med flextid och slowfood. Men är vi våra egna tidsstudiemän i en stadsmiljö som trimmats till perfektion som en klocka?RÄTTELSER: I avsnittet omnämns Amelia Earhart, den första kvinnan att flyga över Atlanten, med fel namn och hästen som Muybridge fotograferade tog sig fram i galopp inget annat.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#95 Den politiska vandringen – Liljeholmen till Årsta</title>
			<itunes:title>#95 Den politiska vandringen – Liljeholmen till Årsta</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 06 Sep 2018 22:00:18 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:05:03</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F496268499/media.mp3" length="62317859" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/496268499</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/96-den-politiska-vandringen-liljeholmen-till-arsta</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea859</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN4KlJqNJ4Xsd6TrCyOVkkNy]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Vi ville bjuda in lyssnaren till en politisk vand…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea859.jpg"/>
			<description><![CDATA[Vi ville bjuda in lyssnaren till en politisk vandring, och på så sätt också till det som är vår metod, det vi försöker att göra. Den politiska vandringen är en övning i närvaro och detaljer. Stadsmiljön är en ”kollektiv bildningsbank” – som ett folkbibliotek, tillgänglig för alla. Vi bär alla på en naturlig ”normativ impuls” som styr hur vi förhåller oss till byggd miljö, vi ser med preferenser och gör sociala omdömen: vackert, fult, bra kvarter, dåligt område – “där skulle man inte vilja bo!” I ett större perspektiv är den normativa impulsen ett uttryck för den grundläggande politiska naturen i att skapa och förändra den byggda miljön. Vi använder den normativas impulsen för att kartlägga och göra staden begriplig. Men den står också i vägen för blicken, den behöver saktas ned, för att man ska få syn på det som egentligen finns där, och varför stadslandskapet ser ut som det gör. Det är det som är den politiska vandringens yttersta syfte, att sakta ner, att skärpa blicken, att se.Just den här politiska vandringen vi ska göra går mellan två stadsdelar i södra Stockholm, Liljeholmen och Årsta, de ligger tre kilometer ifrån varandra men det är svårt att hitta två områden som är så pass extrema och samtidigt ligger så nära varandra att man kan vandra mellan dem. Det finns i varje tid stadsbyggnadsprojekt som blir tydliga exponenter för tidens anda. Ibland är de kanske mer extrema än det som kommer efter, men deras roll som referenser lever vidare. Liljeholmen som ett marknadsliberalt projekt i vår samtid och Årsta som en prototyp för efterkrigstidens sociala grannskapsplanering.När vi vandrar in i Årsta kommer vi ha Liljeholmen i fötterna, och när vi sedan tar bussen tillbaka mot Liljeholmen är det med minnet av Årsta.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Vi ville bjuda in lyssnaren till en politisk vandring, och på så sätt också till det som är vår metod, det vi försöker att göra. Den politiska vandringen är en övning i närvaro och detaljer. Stadsmiljön är en ”kollektiv bildningsbank” – som ett folkbibliotek, tillgänglig för alla. Vi bär alla på en naturlig ”normativ impuls” som styr hur vi förhåller oss till byggd miljö, vi ser med preferenser och gör sociala omdömen: vackert, fult, bra kvarter, dåligt område – “där skulle man inte vilja bo!” I ett större perspektiv är den normativa impulsen ett uttryck för den grundläggande politiska naturen i att skapa och förändra den byggda miljön. Vi använder den normativas impulsen för att kartlägga och göra staden begriplig. Men den står också i vägen för blicken, den behöver saktas ned, för att man ska få syn på det som egentligen finns där, och varför stadslandskapet ser ut som det gör. Det är det som är den politiska vandringens yttersta syfte, att sakta ner, att skärpa blicken, att se.Just den här politiska vandringen vi ska göra går mellan två stadsdelar i södra Stockholm, Liljeholmen och Årsta, de ligger tre kilometer ifrån varandra men det är svårt att hitta två områden som är så pass extrema och samtidigt ligger så nära varandra att man kan vandra mellan dem. Det finns i varje tid stadsbyggnadsprojekt som blir tydliga exponenter för tidens anda. Ibland är de kanske mer extrema än det som kommer efter, men deras roll som referenser lever vidare. Liljeholmen som ett marknadsliberalt projekt i vår samtid och Årsta som en prototyp för efterkrigstidens sociala grannskapsplanering.När vi vandrar in i Årsta kommer vi ha Liljeholmen i fötterna, och när vi sedan tar bussen tillbaka mot Liljeholmen är det med minnet av Årsta.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#94 Islamsk stad – lagen, teglet och tyget</title>
			<itunes:title>#94 Islamsk stad – lagen, teglet och tyget</itunes:title>
			<pubDate>Sun, 17 Jun 2018 22:21:06 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:18:24</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F459719769/media.mp3" length="75102245" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/459719769</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/94-islamsk-stad-lagen-teglet-och-tyget</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea85a</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN7aDq6mqpm0iSHE5luGsotC]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Vi kommer till Tunis med en taxi till medinan – d…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea85a.jpg"/>
			<description><![CDATA[Vi kommer till Tunis med en taxi till medinan – den gamla islamska staden – från flygplatsen.  Vi är väntade. Isabel och Selim öppnar sin dörr för oss. Vi kliver in i vardagen. In i bostadshuset.  Vi tänkte i de avslutande delarna av vår serie från Maghreb dyka djupare in i de traditionella formerna för städer i Nordafrika och Mellanöstern, vilket också blir ett försök att förstå islams etiska principer. Islam är ”grannskaplig” när Koranens text läggs ut i förklaringar om hur man faktiskt ska agera i den fysiska världen när det gäller stadsbyggande.Bostadshuset är den viktigaste formen för islamska och arabiska städer. Husen har sammanfogats som tält, de gamla städerna har växt fram ur en nomadisk kultur. Teglet bär på ett minne av tyg. Tältduken blev tegelväggen, den vita. Väggarna som sammanfogar bostadshusen med varandra, den fjärde väggen ska skänkas till din nya granne. Väggen och muren i bostäderna är sammanlänkande, inte åtskiljande. Men vänder man sig ut mot gatan blir väggen, muren, en gräns. Som skiljer utsidan från insidan så klart. Men också det heliga från det världsliga. Muslimer från icke muslimer, nästa värld från den här här världen, och kvinnor från män. Huset och familjerna är patriarkala ”utåt” och matriarkala ”inåt”.Men nu är det 2000-tal. ”En besökare i Fés kommer", skriver sociologen Rachel Newcomb "att se fler kvinnor än någonsin i det offentliga rummet, på väg från hemmet till arbetet, från skolan till marknaden, alltid aktiva, i rörelse”. Men, skriver hon också, ”hur kvinnor upplever det offentliga rummet är kulturellt distinkt, skammens och gästfrihetens etik guidar dem medan de argumenterar över hur de ska röra sig i världen”.Vår resa i Maghreb har velat ta sig in på insidan. Vi har velat vara väntade. Vi har inte velat bli en av dessa priviligierade, figurerna från utsidan, som upplever staden och dess byggandet självmedvetet, som från ett socialt avstånd, eller ett estetiskt avstånd. Eller båda. Orientalismen har följt oss, eller kanske snarare gått framför oss. Vad säger oss litteraturen om alla önskningar, rädslor, fantasier – som under lång tid har förknippats med ”ORIENTEN” och inte sällan förvrängt blicken hos den utifrånkommande?TACK:Emin TurkiLina Lagerström, Memia Belkaid, Sami Aloulou, Emilia Jansson på arkitektkonotet septembreSelim och Isabelle väntade oss i sitt hem i TunisYlva FridAbedellah HandaAziza ChaouniMarinella Gisotti<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Vi kommer till Tunis med en taxi till medinan – den gamla islamska staden – från flygplatsen.  Vi är väntade. Isabel och Selim öppnar sin dörr för oss. Vi kliver in i vardagen. In i bostadshuset.  Vi tänkte i de avslutande delarna av vår serie från Maghreb dyka djupare in i de traditionella formerna för städer i Nordafrika och Mellanöstern, vilket också blir ett försök att förstå islams etiska principer. Islam är ”grannskaplig” när Koranens text läggs ut i förklaringar om hur man faktiskt ska agera i den fysiska världen när det gäller stadsbyggande.Bostadshuset är den viktigaste formen för islamska och arabiska städer. Husen har sammanfogats som tält, de gamla städerna har växt fram ur en nomadisk kultur. Teglet bär på ett minne av tyg. Tältduken blev tegelväggen, den vita. Väggarna som sammanfogar bostadshusen med varandra, den fjärde väggen ska skänkas till din nya granne. Väggen och muren i bostäderna är sammanlänkande, inte åtskiljande. Men vänder man sig ut mot gatan blir väggen, muren, en gräns. Som skiljer utsidan från insidan så klart. Men också det heliga från det världsliga. Muslimer från icke muslimer, nästa värld från den här här världen, och kvinnor från män. Huset och familjerna är patriarkala ”utåt” och matriarkala ”inåt”.Men nu är det 2000-tal. ”En besökare i Fés kommer", skriver sociologen Rachel Newcomb "att se fler kvinnor än någonsin i det offentliga rummet, på väg från hemmet till arbetet, från skolan till marknaden, alltid aktiva, i rörelse”. Men, skriver hon också, ”hur kvinnor upplever det offentliga rummet är kulturellt distinkt, skammens och gästfrihetens etik guidar dem medan de argumenterar över hur de ska röra sig i världen”.Vår resa i Maghreb har velat ta sig in på insidan. Vi har velat vara väntade. Vi har inte velat bli en av dessa priviligierade, figurerna från utsidan, som upplever staden och dess byggandet självmedvetet, som från ett socialt avstånd, eller ett estetiskt avstånd. Eller båda. Orientalismen har följt oss, eller kanske snarare gått framför oss. Vad säger oss litteraturen om alla önskningar, rädslor, fantasier – som under lång tid har förknippats med ”ORIENTEN” och inte sällan förvrängt blicken hos den utifrånkommande?TACK:Emin TurkiLina Lagerström, Memia Belkaid, Sami Aloulou, Emilia Jansson på arkitektkonotet septembreSelim och Isabelle väntade oss i sitt hem i TunisYlva FridAbedellah HandaAziza ChaouniMarinella Gisotti<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title># 93 Fès – floden och muren</title>
			<itunes:title># 93 Fès – floden och muren</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 17 May 2018 22:38:58 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:02:29</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F445561884/media.mp3" length="59854640" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/445561884</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/93-fes-floden-och-muren</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea85b</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN70dqVOeRd9v6/KbqihvmGs]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle># 93 Fès – floden och muren by Staden podcast</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea85b.jpg"/>
			<description><![CDATA[<p><p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[<p><p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#92 Tunis – porten mot våren</title>
			<itunes:title>#92 Tunis – porten mot våren</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 03 May 2018 22:00:46 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:09:20</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F439014039/media.mp3" length="66417803" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/439014039</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/92-tunis-porten-mot-varen</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea85c</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN4ANk+nsMYWJR2Qa2FZCt4o]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Med Tunis inleder vi en tredelad serie om städer,…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea85c.jpg"/>
			<description><![CDATA[Med Tunis inleder vi en tredelad serie om städer, politik och gestaltning i Maghreb, den delen i den arabisk-islamska världen som i sedan expansionen påå 700-talet är ”väst” – där solen går ned. Det är ett område med uråldriga handels- och karavanvägar från Nordafrika till Mellanöstern; med marknader som har bundit Medelhavet med Sahara och södra delarna av Afrika.Tunisien var ett franskt protektorat mellan 1882 och 1956, men landet och staden Tunis, har alltid sökt sina egna vägar mot progressivitet och reformer. Ännu i dag är Tunisien det enda landet som lyckades genomföra och behålla en demokrati efter den arabiska våren 2011.Tunis bär på många ansikten: den äldsta delen – Medinan – var länge en eftersatt och ohälsosam slum dit människor endast begav sig, av gammal sedvänja, under Ramadan. Idag är den ett världskulturarv med häpnadsväckande skönhetsvärden och spirande nya investeringar. Den franska staden – Downtown – som de nya makthavarna byggde efter 1880-talet står i stark kontrast: boulevarder och promnadstråk, trädalleer och monumentalbyggnader.När man korsat Tunisbukten fortsätter staden dessutom med de ursprunligen äldsta delarna: Karthago, La Marsa – mytologiska platser som pekar mot stadsregionen som maktcentra under antiken och ärkefiende till Romarriket – som i dag är välmående villaförstäder med en ambient av arkeologiska parker.Tunis är de starka kontrasternas stad, där de till synes oförenliga miljöerna och politiska viljorna söker förening. En stad där tradition och modernism sökt gå armkrok i vardagen.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Med Tunis inleder vi en tredelad serie om städer, politik och gestaltning i Maghreb, den delen i den arabisk-islamska världen som i sedan expansionen påå 700-talet är ”väst” – där solen går ned. Det är ett område med uråldriga handels- och karavanvägar från Nordafrika till Mellanöstern; med marknader som har bundit Medelhavet med Sahara och södra delarna av Afrika.Tunisien var ett franskt protektorat mellan 1882 och 1956, men landet och staden Tunis, har alltid sökt sina egna vägar mot progressivitet och reformer. Ännu i dag är Tunisien det enda landet som lyckades genomföra och behålla en demokrati efter den arabiska våren 2011.Tunis bär på många ansikten: den äldsta delen – Medinan – var länge en eftersatt och ohälsosam slum dit människor endast begav sig, av gammal sedvänja, under Ramadan. Idag är den ett världskulturarv med häpnadsväckande skönhetsvärden och spirande nya investeringar. Den franska staden – Downtown – som de nya makthavarna byggde efter 1880-talet står i stark kontrast: boulevarder och promnadstråk, trädalleer och monumentalbyggnader.När man korsat Tunisbukten fortsätter staden dessutom med de ursprunligen äldsta delarna: Karthago, La Marsa – mytologiska platser som pekar mot stadsregionen som maktcentra under antiken och ärkefiende till Romarriket – som i dag är välmående villaförstäder med en ambient av arkeologiska parker.Tunis är de starka kontrasternas stad, där de till synes oförenliga miljöerna och politiska viljorna söker förening. En stad där tradition och modernism sökt gå armkrok i vardagen.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#91 Staden och känslorna</title>
			<itunes:title>#91 Staden och känslorna</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 05 Apr 2018 23:00:34 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:00:48</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F425433279/media.mp3" length="58235429" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/425433279</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/91-staden-och-kanslorna</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea85d</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN5gdIj9Zdmtk/FQE/DzR1Z+]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Äckel. Nervositet. Melankoli. Passion. När städer…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea85d.jpg"/>
			<description><![CDATA[Äckel. Nervositet. Melankoli. Passion. När städer förändras kopplas känslor till dessa förändringar. Om man då gör en karta över staden där man ritar ut dessa enskilda känslor, kan man i vissa tider ana trådar som löper samman, tvinnas till känslovävar. En stadens underliggande temperament, en färgskala, från dystert blått till nervöst rött, mellan kväljande svart och flegmatiskt gult.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Äckel. Nervositet. Melankoli. Passion. När städer förändras kopplas känslor till dessa förändringar. Om man då gör en karta över staden där man ritar ut dessa enskilda känslor, kan man i vissa tider ana trådar som löper samman, tvinnas till känslovävar. En stadens underliggande temperament, en färgskala, från dystert blått till nervöst rött, mellan kväljande svart och flegmatiskt gult.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#90 Landskrona – en andra chans</title>
			<itunes:title>#90 Landskrona – en andra chans</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 08 Mar 2018 23:00:28 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:07:09</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F410784576/media.mp3" length="64331552" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/410784576</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/90-landskrona-en-andra-chans</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea85e</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN5ke6SyYZm0JRsULktASt19]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Det är ingen hemlighet att Landskrona har mått vä…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea85e.jpg"/>
			<description><![CDATA[Det är ingen hemlighet att Landskrona har mått väldigt dåligt under en tid. Arbetslösheten har varit hög, skattekraften låg och de sociala bekymren överhängande. För vår del drog Landskrona vår nyfikenhet till sig därför att det berättades om den som en stad med en närmast amerikansk typ av segregation: fattiga, arbetslösa minoritetsgrupper i centrum och mer etablerad och medelklassig befolkning i villaområden och stadsdelar runt stadskärnan.Men staden arbetar nu intensivt för att komma tillrätta med sitt prekära läge, för att få bort fattigdomen och kriminaliteten, gängen, i centrum och på Öster. Man kan visa upp lyckade satsningar på kultur och framför allt fotografi – och man har salufört sig till nya invånare med pengar och ambitioner med nybyggda bostadsområden vid havet.Det paradoxala är dock att den slitna och otrygga stad som Landskronas politiker och företagare har bestämt sig för att mota bort – också hade gett en del människor en andra chans, människor som kanske var uträknade på andra håll – just för att tröskeln i Landskrona hade varit så låg, att det fanns en bostad, och en stad, som släppt in en.Landskrona skulle kunna vara den perfekta berättelsen om förfall och revansch.Men egentligen är berättelsen om Landskrona mycket mer komplex än så. En stad som ofta varit i osynk med sina egna ambitioner. En stad som vill känna sina invånare men som ständigt huserat främlingar. En stad som återkommande fått sin rock lagad, för att sedan slita sönder den igen.Tack tillMåns Back Nilsson, lärare på Studiemotiverande folkhögskolekurs, Albins folkhögskola i LandskronaSvend Dahl, skribentKenneth Håkansson, ordförande Landskronahem<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Det är ingen hemlighet att Landskrona har mått väldigt dåligt under en tid. Arbetslösheten har varit hög, skattekraften låg och de sociala bekymren överhängande. För vår del drog Landskrona vår nyfikenhet till sig därför att det berättades om den som en stad med en närmast amerikansk typ av segregation: fattiga, arbetslösa minoritetsgrupper i centrum och mer etablerad och medelklassig befolkning i villaområden och stadsdelar runt stadskärnan.Men staden arbetar nu intensivt för att komma tillrätta med sitt prekära läge, för att få bort fattigdomen och kriminaliteten, gängen, i centrum och på Öster. Man kan visa upp lyckade satsningar på kultur och framför allt fotografi – och man har salufört sig till nya invånare med pengar och ambitioner med nybyggda bostadsområden vid havet.Det paradoxala är dock att den slitna och otrygga stad som Landskronas politiker och företagare har bestämt sig för att mota bort – också hade gett en del människor en andra chans, människor som kanske var uträknade på andra håll – just för att tröskeln i Landskrona hade varit så låg, att det fanns en bostad, och en stad, som släppt in en.Landskrona skulle kunna vara den perfekta berättelsen om förfall och revansch.Men egentligen är berättelsen om Landskrona mycket mer komplex än så. En stad som ofta varit i osynk med sina egna ambitioner. En stad som vill känna sina invånare men som ständigt huserat främlingar. En stad som återkommande fått sin rock lagad, för att sedan slita sönder den igen.Tack tillMåns Back Nilsson, lärare på Studiemotiverande folkhögskolekurs, Albins folkhögskola i LandskronaSvend Dahl, skribentKenneth Håkansson, ordförande Landskronahem<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#89 Fruängen – Tomas Andersson Wij och vägen genom skogarna</title>
			<itunes:title>#89 Fruängen – Tomas Andersson Wij och vägen genom skogarna</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 08 Feb 2018 23:01:17 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:16:48</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F396601947/media.mp3" length="73561847" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/396601947</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/89-fruangen-tomas-andersson-wij-och-vagen-genom-skogarna</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea85f</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN6ujxA4Mbxek3naxlp5ipHL]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Ett nytt avsnitt av podcasten Stadens syskonserie…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea85f.jpg"/>
			<description><![CDATA[Ett nytt avsnitt av podcasten Stadens syskonserie Var kommer du ifrån? En intervjupodd där vi träffar människor som vi är nyfikna på och pratar om deras hemorter. I det här avsnittet träffar vi musikern och låtskrivaren Tomas Andersson Wij, från Fruängen, slutstationen på tunnelbanans röde linje 14. Förorten som ritades upp på tre nätter av stadsbyggarna. Det blir en resa längs folkhemsförortens bläckfiskarmar, in i dess dunkla träddungar, öppna allmänningar och smala gångtunnlar, vidare till Hälsinglands fria stora skogar och sedan med de gröna tunnelbanevagnarna, med linje 14 in till storstadens lockande centrum – tidigt 1990-talet just när en stad i norra Europas utkanter börjar bli upptagen med sig själv på ett helt nytt sätt. Till The Capital of Scandinavia "bland de tvångsmässigt skämtande / bland ironiker och hämnare".<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Ett nytt avsnitt av podcasten Stadens syskonserie Var kommer du ifrån? En intervjupodd där vi träffar människor som vi är nyfikna på och pratar om deras hemorter. I det här avsnittet träffar vi musikern och låtskrivaren Tomas Andersson Wij, från Fruängen, slutstationen på tunnelbanans röde linje 14. Förorten som ritades upp på tre nätter av stadsbyggarna. Det blir en resa längs folkhemsförortens bläckfiskarmar, in i dess dunkla träddungar, öppna allmänningar och smala gångtunnlar, vidare till Hälsinglands fria stora skogar och sedan med de gröna tunnelbanevagnarna, med linje 14 in till storstadens lockande centrum – tidigt 1990-talet just när en stad i norra Europas utkanter börjar bli upptagen med sig själv på ett helt nytt sätt. Till The Capital of Scandinavia "bland de tvångsmässigt skämtande / bland ironiker och hämnare".<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title># 88 Staden – tro och religion</title>
			<itunes:title># 88 Staden – tro och religion</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 14 Dec 2017 23:04:37 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>55:04</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F369674144/media.mp3" length="52752713" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/369674144</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/88-staden-tro-och-religion</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea860</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN6pZ2F9jQultIKKddjX0a6C]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle># 88 Staden – tro och religion by Staden podcast</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea860.jpg"/>
			<description><![CDATA[<p><p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[<p><p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#87 Staden och eliten</title>
			<itunes:title>#87 Staden och eliten</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 02 Nov 2017 23:32:34 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>59:23</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F350384251/media.mp3" length="56892689" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/350384251</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/87-staden-och-eliten</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea861</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN6/aSNbsY8QwMuvVm/doWbC]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Vi gav oss ut i den stad som formas av stadens el…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea861.jpg"/>
			<description><![CDATA[Vi gav oss ut i den stad som formas av stadens elit, den grupp vars beslut – eller avsaknad av beslut – påverkar många och kanske också den riktning som samhället tar. När det nya industriborgarskapet började formas i städerna på 17- och 1800-talet var det med en helt ny distinkt kultur och i deras spår också en ny stad. Vi tar oss till Villastaden på Östermalm i Stockholm där denna nya borgerligheten var både isolerad och progressiv. Staden var inte något de vände ryggen till, de ville och trodde att de kunde förändra den. Med filantropi och salonger.Stadens elit har alltid vandrat mellan isolering – i såväl villastäder mitt i staden som i de nya villaförstäder som skulle följa på dem när stadens tryck och oro blev för stor – och delaktighet. Men alltid på elitens villkor. När fabrikörerna, vetenskapsmännen och det kulturella etablissemanget i slutet av 1800-talet lämnade staden för platser som Wansee i Berlin eller Djursholm i Stockholm byggde de egna tågförbindelser, egna korridorer, för att kunna upprätthålla avståndet till staden och de andra.Så var det redan när samhällets högsta, prästerskapet befordrade varandra i det inre citadellet med de heliga templen i städerna i Mesopotamien för sju tusen år sedan. Utanför citadellets murar stampades husen ner var sextionde år, men innanför skulle allt vara som det alltid varit. Det var så ledarsamhället manifesterade och befordrade sig självt.Så är det, om än på ett annat sätt idag, i New York, i Milano, Barcelona och andra växande städer. I dag är den elit som formar städerna de som äger och hanterar globalt kapital. De verkar i en värld där rörlighet, nätverk och teknologi kommer före den lokala agendan, det som rör det som bor någonstans. Och det som nu händer är att städerna vill förhindra att just det sker, att eliten ger sig av med sina intressen, sina pengar och sina investeringar och försvinner från just den här staden. För att stoppa denna elitens flykt måste de blunda för de politiska konflikter som finns mellan elitens intressen och de andras, mellan de innanför citadellets murar och de utanför.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Vi gav oss ut i den stad som formas av stadens elit, den grupp vars beslut – eller avsaknad av beslut – påverkar många och kanske också den riktning som samhället tar. När det nya industriborgarskapet började formas i städerna på 17- och 1800-talet var det med en helt ny distinkt kultur och i deras spår också en ny stad. Vi tar oss till Villastaden på Östermalm i Stockholm där denna nya borgerligheten var både isolerad och progressiv. Staden var inte något de vände ryggen till, de ville och trodde att de kunde förändra den. Med filantropi och salonger.Stadens elit har alltid vandrat mellan isolering – i såväl villastäder mitt i staden som i de nya villaförstäder som skulle följa på dem när stadens tryck och oro blev för stor – och delaktighet. Men alltid på elitens villkor. När fabrikörerna, vetenskapsmännen och det kulturella etablissemanget i slutet av 1800-talet lämnade staden för platser som Wansee i Berlin eller Djursholm i Stockholm byggde de egna tågförbindelser, egna korridorer, för att kunna upprätthålla avståndet till staden och de andra.Så var det redan när samhällets högsta, prästerskapet befordrade varandra i det inre citadellet med de heliga templen i städerna i Mesopotamien för sju tusen år sedan. Utanför citadellets murar stampades husen ner var sextionde år, men innanför skulle allt vara som det alltid varit. Det var så ledarsamhället manifesterade och befordrade sig självt.Så är det, om än på ett annat sätt idag, i New York, i Milano, Barcelona och andra växande städer. I dag är den elit som formar städerna de som äger och hanterar globalt kapital. De verkar i en värld där rörlighet, nätverk och teknologi kommer före den lokala agendan, det som rör det som bor någonstans. Och det som nu händer är att städerna vill förhindra att just det sker, att eliten ger sig av med sina intressen, sina pengar och sina investeringar och försvinner från just den här staden. För att stoppa denna elitens flykt måste de blunda för de politiska konflikter som finns mellan elitens intressen och de andras, mellan de innanför citadellets murar och de utanför.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title># 86 Växjö – utmanad ordning</title>
			<itunes:title># 86 Växjö – utmanad ordning</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 05 Oct 2017 22:03:07 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>55:46</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F345543828/media.mp3" length="53423666" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/345543828</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/86-vaxjo-utmanad-ordning</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea862</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN4faXsmw2WTqTHbz5il1TwU]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Växjö växte ur en vägkorsning och en marknadsplat…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea862.jpg"/>
			<description><![CDATA[Växjö växte ur en vägkorsning och en marknadsplats. Skogarna och sjöarna omger staden. Dess rutnät har täppts till med fondbyggnader i slutet av de raka gatorna. En stad som ett dockhus i vildmarken. Staden Växjö har sedan 1100-talet varit en viktig stad på det Småländska höglandets sydsluttning, en ämbetsmannastad, med residens och en kyrka som  var biskopskyrka redan på 1100-talet.Det är en stad som balanserat mellan ordning och oordning –mellan ämbetsmannahögfärd och enkel öppenhet.Idag vlll Växjö vara en liten metropol – men kanske man återfinner de mest egensinniga urbana strukturerna i byarna. I Grönskåra, Sälgeryd, Uråsa, Berg, Lägan, Tolg, Fröseke, Tävlesås. I byarna slog den gröna vågen rot på 1970-talet och fortsätter att växa – bönderna har högt i tak i lantköken och har läst alla böckerna på sockenbiblioteken. Ibland reser de med de nya idéerna in till staden och utmanar ordningen.I Smålands mörker, i den isolering som präglat stadens historia, lever en stark anda av gör-det-själv. Den hörs hos Valter i Vilhelm Moders Soldat med brutet gevär och ekar i 1980- och 90-talets ungdomskultur liksom i 2000-talets matkultur. Den märks hos de sociala entreprenörer som startat i de delar av staden där de minst inkluderade bor och som odlar upp marken kring Biskopsgården. Men den gamla staden – dockhuset, ämbetsmännen – förstår inte alltid dessa rörelser och stöter ibland bort dem. Och vänder sig inåt – in i dockhuset igen.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Växjö växte ur en vägkorsning och en marknadsplats. Skogarna och sjöarna omger staden. Dess rutnät har täppts till med fondbyggnader i slutet av de raka gatorna. En stad som ett dockhus i vildmarken. Staden Växjö har sedan 1100-talet varit en viktig stad på det Småländska höglandets sydsluttning, en ämbetsmannastad, med residens och en kyrka som  var biskopskyrka redan på 1100-talet.Det är en stad som balanserat mellan ordning och oordning –mellan ämbetsmannahögfärd och enkel öppenhet.Idag vlll Växjö vara en liten metropol – men kanske man återfinner de mest egensinniga urbana strukturerna i byarna. I Grönskåra, Sälgeryd, Uråsa, Berg, Lägan, Tolg, Fröseke, Tävlesås. I byarna slog den gröna vågen rot på 1970-talet och fortsätter att växa – bönderna har högt i tak i lantköken och har läst alla böckerna på sockenbiblioteken. Ibland reser de med de nya idéerna in till staden och utmanar ordningen.I Smålands mörker, i den isolering som präglat stadens historia, lever en stark anda av gör-det-själv. Den hörs hos Valter i Vilhelm Moders Soldat med brutet gevär och ekar i 1980- och 90-talets ungdomskultur liksom i 2000-talets matkultur. Den märks hos de sociala entreprenörer som startat i de delar av staden där de minst inkluderade bor och som odlar upp marken kring Biskopsgården. Men den gamla staden – dockhuset, ämbetsmännen – förstår inte alltid dessa rörelser och stöter ibland bort dem. Och vänder sig inåt – in i dockhuset igen.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#85 Split – Mellanrummets mening</title>
			<itunes:title>#85 Split – Mellanrummets mening</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 07 Sep 2017 22:15:28 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>59:37</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F341383926/media.mp3" length="57105776" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/341383926</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/85-split-mellanrummets-mening</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea863</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN7cACklh6gjlZID6wCq2aUW]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Mellan de medeltida husen i centrala Split löper …</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea863.jpg"/>
			<description><![CDATA[Mellan de medeltida husen i centrala Split löper ett hus från 1960-talet. Det lägger sig över gatan som en stadsport bort mot Split 1, 2 och 3: Staden som växte under den socialistiska staten Jugoslaviens första årtionden. I Split följer vi ett modernistiskt mellanrum som bygger hus som aldrig lägger sig i vägen för historien eller försöker utplåna den utan som rotar sig i rutnät från ett tusenårigt jordbrukslandskap och ramar in det medeltida, förstärker och ger det en ny mening. Modernismen är ibland hemsnickrad och utan manifest – pragmatiskt småskalig – och ibland noggrant planerad – schematiskt storskalig – men aldrig utan den lokala färgen.Split är Balkans mest Jugoslaviska stad. Jugoslavien var en stat som sökte mellanrummet mellan det kapitalistiska och det socialistiska. Människor kunde ta jobb i Kalifornien, som vår vägvisare Mislavs familj gjorde på 1980-talet, eller jobba på arbetarägda plastfabriker som också hade egna bussar och basketlag. Split bär på den här idén om mellanrummet, det gemensamma både i det byggda och i medborgarnas syn på och idé om staden.Det är den moderna staden, men under det moderna låg, insåg vi, alltid det förflutna, i Split; aldrig stilla och avsomnat, –utan uppfordrande, upproriskt, – där blandades det antika arvet med det jugoslaviska, det kroatiskt nationalistiska med det venetianskt självständiga: det pågick en kamp mellan det gemensamma och det privata i Split.När man i Zagreb vill se en expansiv och aggressiv turistpolitik, med hotell och nöjesanläggningar på stadens stränder protesterar man. När stadens korrupta politiker – liksom en gång Tito och hans partibröder före dem – vill nagga den makalösa skogsparken Marjan organiserar man sig.I Stadsstaten i det azurblå havet. Stolt och kvick i tanken. Som alltid tyckte sig vara värd mer än vad man hittills fått sig till dels.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Mellan de medeltida husen i centrala Split löper ett hus från 1960-talet. Det lägger sig över gatan som en stadsport bort mot Split 1, 2 och 3: Staden som växte under den socialistiska staten Jugoslaviens första årtionden. I Split följer vi ett modernistiskt mellanrum som bygger hus som aldrig lägger sig i vägen för historien eller försöker utplåna den utan som rotar sig i rutnät från ett tusenårigt jordbrukslandskap och ramar in det medeltida, förstärker och ger det en ny mening. Modernismen är ibland hemsnickrad och utan manifest – pragmatiskt småskalig – och ibland noggrant planerad – schematiskt storskalig – men aldrig utan den lokala färgen.Split är Balkans mest Jugoslaviska stad. Jugoslavien var en stat som sökte mellanrummet mellan det kapitalistiska och det socialistiska. Människor kunde ta jobb i Kalifornien, som vår vägvisare Mislavs familj gjorde på 1980-talet, eller jobba på arbetarägda plastfabriker som också hade egna bussar och basketlag. Split bär på den här idén om mellanrummet, det gemensamma både i det byggda och i medborgarnas syn på och idé om staden.Det är den moderna staden, men under det moderna låg, insåg vi, alltid det förflutna, i Split; aldrig stilla och avsomnat, –utan uppfordrande, upproriskt, – där blandades det antika arvet med det jugoslaviska, det kroatiskt nationalistiska med det venetianskt självständiga: det pågick en kamp mellan det gemensamma och det privata i Split.När man i Zagreb vill se en expansiv och aggressiv turistpolitik, med hotell och nöjesanläggningar på stadens stränder protesterar man. När stadens korrupta politiker – liksom en gång Tito och hans partibröder före dem – vill nagga den makalösa skogsparken Marjan organiserar man sig.I Stadsstaten i det azurblå havet. Stolt och kvick i tanken. Som alltid tyckte sig vara värd mer än vad man hittills fått sig till dels.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#84 Sarajevo – balanskonstnärerna</title>
			<itunes:title>#84 Sarajevo – balanskonstnärerna</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 31 Aug 2017 22:25:58 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>54:42</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F340372124/media.mp3" length="52398263" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/340372124</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/84-sarajevo-balanskonstnarerna</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea864</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN5AUqrR5C1j9xqxb5Ni+MrL]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>På kullarna runt om i Sarajevo växer de illegalt …</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea864.jpg"/>
			<description><![CDATA[På kullarna runt om i Sarajevo växer de illegalt byggda husen fram. De legaliseras efter hand av politiker som förväntar sig röster från de som byggt dem. Lojalitetsband binds i osäkerhetens spår. När vintern kommer eldar man med allt man kommer åt i husen, dimman som driver in över staden tvingar medborgarna i staden nedanför bergen att bära ansiktsmask.”Vi kallar staden Mordor på vintern”, säger arkitekten Hanna Cevilj. Vi träffar henne och hennes unga kollegor och vänner. Med ett hänsynslös uppriktighet tecknar de en mörk bild av sin stad. Men under denna uppriktighet växer tron på förändring. De har börjat organisera sig. Vi kallar dem balanskonstnärerna – de balanserar mellan sin egen autonomi, makten över sin egen framtid, men gör det inuti en korrupt administration och en rutten politisk kultur.Det är den här dubbla staden vi reser i. En stad som balanserar mellan nyfallen nysnö under de olympiska spelen 1984 och snövita gravar från inbördeskriget – även om de vill att vi kallar det vad det var: en aggression – i kanten av längdåkningsspåren. En stad som balanserar mellan arkitekter och politiker som Nashiha Pozder som välter gamla strukturer över ända och varma handslag bakom slutna dörrar mellan investerare från Mellanöstern och politiker med stora intressen i fastighetsbranschen.Det är en stad som balanserar mellan olika möjliga framtider. I en av dem väller den gamla mångkulturen fram och staden blir hel igen. Vedad, en av balanskonstnärerna förklarar: ”Generation av improvisationer har skapat oss! Det var vår kultur, det är det fortfarande, att vi intuitivt måste förstå vad andra menar – endast så kunde vi leva och verka tillsammans, trots våra olikheter”.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[På kullarna runt om i Sarajevo växer de illegalt byggda husen fram. De legaliseras efter hand av politiker som förväntar sig röster från de som byggt dem. Lojalitetsband binds i osäkerhetens spår. När vintern kommer eldar man med allt man kommer åt i husen, dimman som driver in över staden tvingar medborgarna i staden nedanför bergen att bära ansiktsmask.”Vi kallar staden Mordor på vintern”, säger arkitekten Hanna Cevilj. Vi träffar henne och hennes unga kollegor och vänner. Med ett hänsynslös uppriktighet tecknar de en mörk bild av sin stad. Men under denna uppriktighet växer tron på förändring. De har börjat organisera sig. Vi kallar dem balanskonstnärerna – de balanserar mellan sin egen autonomi, makten över sin egen framtid, men gör det inuti en korrupt administration och en rutten politisk kultur.Det är den här dubbla staden vi reser i. En stad som balanserar mellan nyfallen nysnö under de olympiska spelen 1984 och snövita gravar från inbördeskriget – även om de vill att vi kallar det vad det var: en aggression – i kanten av längdåkningsspåren. En stad som balanserar mellan arkitekter och politiker som Nashiha Pozder som välter gamla strukturer över ända och varma handslag bakom slutna dörrar mellan investerare från Mellanöstern och politiker med stora intressen i fastighetsbranschen.Det är en stad som balanserar mellan olika möjliga framtider. I en av dem väller den gamla mångkulturen fram och staden blir hel igen. Vedad, en av balanskonstnärerna förklarar: ”Generation av improvisationer har skapat oss! Det var vår kultur, det är det fortfarande, att vi intuitivt måste förstå vad andra menar – endast så kunde vi leva och verka tillsammans, trots våra olikheter”.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#83 Tuzla – förnuft och sönderfall</title>
			<itunes:title>#83 Tuzla – förnuft och sönderfall</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 24 Aug 2017 22:51:12 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>51:34</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F339369646/media.mp3" length="49391693" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/339369646</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/83-tuzla-fornuft-och-sonderfall</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea865</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN6JKGWtrWhAQJS/hYWgwXMT]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Marken rämnar under Tuzla. Saltet som har utvunni…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea865.jpg"/>
			<description><![CDATA[Marken rämnar under Tuzla. Saltet som har utvunnits under staden i hundratals år har gjort att husen och gatorna spricker sönder och sjunker. Det är stad av skuggor, närvarande genom att inte längre vara där. Den gamla gruvstaden söker fotfäste i turism, kultur och attraktioner, i de nya artificiella Panoniska sjöarna, som erbjuder saltvattendopp och solbad trots att Tuzla ligger sex timmars resa från havet. Gruvindustrin är till stora delar såld, privatiserad och uppstyckad och försörjer inte flertalet invånare längre.Men det finns ett allvar och en stolthet som aldrig lämnar staden. Under kriget på 1990-talet var Tuzla ”förnuftets röst”, den enda staden i det forna Jugoslavien där man inte valde en nationalistisk regim. Istället satte man heder i en bred legitimering av makten - muslimer, judar, katoliker, ortodoxa och andra grupperingar var med och fattade beslut. Man skulle inte vända sig mot varandra med våld. Vi träffar den gamle borgmästaren i Tuzla, Selim Beslagic, som gjorde kampen mot orimligheten i att man plötsligt skulle vara fiender till sitt främsta politiska vapen. Vi möter krigets barn, som drömmer om att lämna en fattig och korrupt stad men som vet att det egna värdet bara finns där. Och vi lyssnar på geologens förutsägelser om hur Tuzla ska räddas från att slutligen falla ned i mystikens brunn.Följ vår tredelade resa genom Balkan, med start i Tuzla.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Marken rämnar under Tuzla. Saltet som har utvunnits under staden i hundratals år har gjort att husen och gatorna spricker sönder och sjunker. Det är stad av skuggor, närvarande genom att inte längre vara där. Den gamla gruvstaden söker fotfäste i turism, kultur och attraktioner, i de nya artificiella Panoniska sjöarna, som erbjuder saltvattendopp och solbad trots att Tuzla ligger sex timmars resa från havet. Gruvindustrin är till stora delar såld, privatiserad och uppstyckad och försörjer inte flertalet invånare längre.Men det finns ett allvar och en stolthet som aldrig lämnar staden. Under kriget på 1990-talet var Tuzla ”förnuftets röst”, den enda staden i det forna Jugoslavien där man inte valde en nationalistisk regim. Istället satte man heder i en bred legitimering av makten - muslimer, judar, katoliker, ortodoxa och andra grupperingar var med och fattade beslut. Man skulle inte vända sig mot varandra med våld. Vi träffar den gamle borgmästaren i Tuzla, Selim Beslagic, som gjorde kampen mot orimligheten i att man plötsligt skulle vara fiender till sitt främsta politiska vapen. Vi möter krigets barn, som drömmer om att lämna en fattig och korrupt stad men som vet att det egna värdet bara finns där. Och vi lyssnar på geologens förutsägelser om hur Tuzla ska räddas från att slutligen falla ned i mystikens brunn.Följ vår tredelade resa genom Balkan, med start i Tuzla.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#82 Luleå – Mattias Alkberg i stadens utkanter</title>
			<itunes:title>#82 Luleå – Mattias Alkberg i stadens utkanter</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 08 Jun 2017 22:01:18 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:08:45</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F327195688/media.mp3" length="65859023" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/327195688</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/82-lulea-mattias-alkberg-i-stadens-utkanter</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea866</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN5KBegz3bQUQyel8Z+YtfgX]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Musikern och poeten Mattias Alkberg tar oss med f…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea866.jpg"/>
			<description><![CDATA[Musikern och poeten Mattias Alkberg tar oss med från Tunastigen – en liten stadsdel byggd från slutet av 1960-talet och framår – till Svartöstan, en gång en kåkstad byggd från slutet av 1800-talet i skuggan av malmhögarna vid havet. Ett program om att skriva sin egen historia på en plats utan historia i Tuna, om att frysa och värma sig på elementen inne på Konsum, om att fortfarande drömma om skolans korridorer och vända blicken bort från de tennisbollsgula väggarna. Om att hitta en plats man inte trodde fanns, en gammal kåkstad, byggd illegalt av arbetare, Svartöstan. Att förändras helt av den platsen som tillät allt, en fristad. Och att med sorgsen blick se allt detta förändras utan att kunna göra något. Och om en gräsrotsrörelse längs norrlandskusten som borde begripas också av de som styr och pratar om Luleås framtid. Om det nu är en gemensam framtid för alla som man är intresserad av och inte bara mer av ordning och mer av dyrare.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Musikern och poeten Mattias Alkberg tar oss med från Tunastigen – en liten stadsdel byggd från slutet av 1960-talet och framår – till Svartöstan, en gång en kåkstad byggd från slutet av 1800-talet i skuggan av malmhögarna vid havet. Ett program om att skriva sin egen historia på en plats utan historia i Tuna, om att frysa och värma sig på elementen inne på Konsum, om att fortfarande drömma om skolans korridorer och vända blicken bort från de tennisbollsgula väggarna. Om att hitta en plats man inte trodde fanns, en gammal kåkstad, byggd illegalt av arbetare, Svartöstan. Att förändras helt av den platsen som tillät allt, en fristad. Och att med sorgsen blick se allt detta förändras utan att kunna göra något. Och om en gräsrotsrörelse längs norrlandskusten som borde begripas också av de som styr och pratar om Luleås framtid. Om det nu är en gemensam framtid för alla som man är intresserad av och inte bara mer av ordning och mer av dyrare.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#81 Göteborg – staden och arbetet</title>
			<itunes:title>#81 Göteborg – staden och arbetet</itunes:title>
			<pubDate>Tue, 30 May 2017 22:03:20 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:04:23</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F325260886/media.mp3" length="61676513" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/325260886</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/81-goteborg-staden-och-arbetet</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea867</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN4JgXNTUspQSiOV1oafUdml]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Det är den första maj i Göteborg. Vi står på Mast…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea867.jpg"/>
			<description><![CDATA[Det är den första maj i Göteborg. Vi står på Masthuggstorget och hör partisansånger och Internationalen. Hela staden tycks klädd till fest. Alla verkar ha ett torg, eller ett tåg, att gå till. Men vad är en arbetarstad 2017?  Vilka är arbetarna? Vem omfamnar solidariteten?Vi rör oss från de papperslösa migranternas osynliga arbete och rörelser genom centrala Göteborg, vi ser hur Göteborgsandan lagt grunden för en stad i tillväxt helt beroende av illegal arbetskraft, ser Göteborgsandan födas när pengarna från kolonialhandeln och den norrländska skogen kom till Göteborg för 300 år sedan, vi reser åter till borgerlighetens filantropiska förnekande av arbetarklassens existens, hittar årtalet när Göteborg börjar bygga bilden av sig själv som arbetarstad. Besöker Lilla Milano där SKF huserade gästarbetare  efter andra världskriget och tar oss genom det heltigenom kontrollerade flödet på Torslandaverken på 1960-talet och ser stora bostadsområden växa upp för att förse den med arbetare. Arbete har alltid suttit ihop med bostäder.Från Landshövdingehusen vid SKF-fabriken till Lilla Milano och Angered. Arbetet formar staden, kanske ingenstans tydligare än i Göteborg. Idag tycks det bara som om demonstrationstågen inte vill se det arbete som bygger vidare på den välfärd – och den konsumtionskraft – som arbetarrörelsen kämpade för att ge till arbetarna.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Det är den första maj i Göteborg. Vi står på Masthuggstorget och hör partisansånger och Internationalen. Hela staden tycks klädd till fest. Alla verkar ha ett torg, eller ett tåg, att gå till. Men vad är en arbetarstad 2017?  Vilka är arbetarna? Vem omfamnar solidariteten?Vi rör oss från de papperslösa migranternas osynliga arbete och rörelser genom centrala Göteborg, vi ser hur Göteborgsandan lagt grunden för en stad i tillväxt helt beroende av illegal arbetskraft, ser Göteborgsandan födas när pengarna från kolonialhandeln och den norrländska skogen kom till Göteborg för 300 år sedan, vi reser åter till borgerlighetens filantropiska förnekande av arbetarklassens existens, hittar årtalet när Göteborg börjar bygga bilden av sig själv som arbetarstad. Besöker Lilla Milano där SKF huserade gästarbetare  efter andra världskriget och tar oss genom det heltigenom kontrollerade flödet på Torslandaverken på 1960-talet och ser stora bostadsområden växa upp för att förse den med arbetare. Arbete har alltid suttit ihop med bostäder.Från Landshövdingehusen vid SKF-fabriken till Lilla Milano och Angered. Arbetet formar staden, kanske ingenstans tydligare än i Göteborg. Idag tycks det bara som om demonstrationstågen inte vill se det arbete som bygger vidare på den välfärd – och den konsumtionskraft – som arbetarrörelsen kämpade för att ge till arbetarna.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#80 Bredäng – Lilla Namo och slottet vid vägskälet</title>
			<itunes:title>#80 Bredäng – Lilla Namo och slottet vid vägskälet</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 11 May 2017 22:42:41 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:02:49</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F322182845/media.mp3" length="60174896" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/322182845</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/80-bredang-lilla-namo-och-slottet-vid-vagskalet</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea868</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN6azCAg8Y7nZ4e4onTkrfd0]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Alldeles intill E4:an, vid avfarten Bredäng, ligg…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea868.jpg"/>
			<description><![CDATA[Alldeles intill E4:an, vid avfarten Bredäng, ligger bostadsområdet Gulddragaren, som byggdes 1989. Det brukar kallas Guldish av de som bott där. I alla fall de som bodde där innan hyresrätterna såldes och blev bostadsrätter 2009. Namo Marouf, eller Lilla Namo, kallar det Guldish. Hon flyttade hit 1998, från Akalla. Gulddragaren ligger mitt emellan Mälarhöjden och Bredäng. "Jag var kluven", säger hon. Åt ena hållet låg Västertorp och Mälarhöjden, svenskt folkhem och uppvuxen villaförort, åt andra Bredäng, Skärholmen, Svenskt 1960-tal. Namo valde Bredäng och Skärholmen. Det som påminde henne om Akalla, om de öppna gårdarna där alla kände alla.Ungdomsgården i Skärholmen blev hennes tröskel bort från hemmet, tunnelbanan hennes frihetsväg genom staden.Vi pratar om att vara kluven mellan ett och ett annat, om gränser man inte själv styr över, om språket som man bär med sig och som reser längs tunnelbanans linjer och om orten, ordet som gör periferi till centrum, och om det där slottet i vägskälet vid motorvägen som var hennes föräldrars slutstation på klassresan genom Stockholms orter.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Alldeles intill E4:an, vid avfarten Bredäng, ligger bostadsområdet Gulddragaren, som byggdes 1989. Det brukar kallas Guldish av de som bott där. I alla fall de som bodde där innan hyresrätterna såldes och blev bostadsrätter 2009. Namo Marouf, eller Lilla Namo, kallar det Guldish. Hon flyttade hit 1998, från Akalla. Gulddragaren ligger mitt emellan Mälarhöjden och Bredäng. "Jag var kluven", säger hon. Åt ena hållet låg Västertorp och Mälarhöjden, svenskt folkhem och uppvuxen villaförort, åt andra Bredäng, Skärholmen, Svenskt 1960-tal. Namo valde Bredäng och Skärholmen. Det som påminde henne om Akalla, om de öppna gårdarna där alla kände alla.Ungdomsgården i Skärholmen blev hennes tröskel bort från hemmet, tunnelbanan hennes frihetsväg genom staden.Vi pratar om att vara kluven mellan ett och ett annat, om gränser man inte själv styr över, om språket som man bär med sig och som reser längs tunnelbanans linjer och om orten, ordet som gör periferi till centrum, och om det där slottet i vägskälet vid motorvägen som var hennes föräldrars slutstation på klassresan genom Stockholms orter.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#79 Staden och ensamheten</title>
			<itunes:title>#79 Staden och ensamheten</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 27 Apr 2017 21:21:08 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>51:36</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F319799408/media.mp3" length="49424347" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/319799408</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/79-staden-och-ensamheten</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea869</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN5igw2iJpdzyfg2j+bAbTZX]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Om demografi och städer. Ensamhet som den kollekt…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea869.jpg"/>
			<description><![CDATA[Om demografi och städer. Ensamhet som den kollektiva stadens gåva till individen? Ensamhet som stadens förbannelse?<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Om demografi och städer. Ensamhet som den kollektiva stadens gåva till individen? Ensamhet som stadens förbannelse?<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#78 Malung – Aino Trosell och gathörnet i skogen</title>
			<itunes:title>#78 Malung – Aino Trosell och gathörnet i skogen</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 13 Apr 2017 22:18:36 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>53:06</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F317577512/media.mp3" length="50865788" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/317577512</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/78-malung-aino-trosell-och-gathornet-i-skogen</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea86a</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN4olQavxStOCcC5qNyuunHp]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle><![CDATA[I vår serie "Var kommer du ifrån?" träffar vi arb…]]></itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea86a.jpg"/>
			<description><![CDATA[I vår serie "Var kommer du ifrån?" träffar vi arbetarförfattaren Aino Trosell. Hon kommer från Malung, från en funkiskåk byggd av restvirket från den rivna sjukstugan. Hennes mamma drev resanderum i Malung på 1950- och 60-talet. Deras hem var ett gathörn där resande krämare tog in i veckorna och supande skogsarbetare landade på tältsängarna på helgerna med sprit från Mora, åtta mil bort.Malung var skinnar- och vandringsbygd. Jofa var den stora fabriken – sex våningar hög – men trakten hade alltid varit fattig. Kvinnorna hade i generationer givit sig av på vandringar söderut vid Mikaeli i slutet av september för att söka arbete och inkomst. Många kom till Stockholm där de murade upp den nya staden, skurade öltunnorna på bryggerierna och arbetade hos herrfolket. Men de bar alltid med sig sin starka identitet som Malungsbor, i klädedräkt, seder och språk.Malung ville bli en stor stad. Det blev en rik plats efter kriget. Allt pekade uppåt. I skuggan av den turist- och nationsskapade Siljansbygden växte man. Men sedan dog allt, på bara några år på 1960-talet. Framstegståget stannade. Persiennerna drogs ned på fabrikerna. Malung blev inte en stor stad, och Aino flyttade till Göteborg. Men återvände när hon fick barn eftersom hon – författaren – saknade språket. Identiteten höll på att försvinna. Malung på 1990-talet var en helt annan plats. Men vandringarna till jobben fanns kvar – även om de kallade det veckopendling.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[I vår serie "Var kommer du ifrån?" träffar vi arbetarförfattaren Aino Trosell. Hon kommer från Malung, från en funkiskåk byggd av restvirket från den rivna sjukstugan. Hennes mamma drev resanderum i Malung på 1950- och 60-talet. Deras hem var ett gathörn där resande krämare tog in i veckorna och supande skogsarbetare landade på tältsängarna på helgerna med sprit från Mora, åtta mil bort.Malung var skinnar- och vandringsbygd. Jofa var den stora fabriken – sex våningar hög – men trakten hade alltid varit fattig. Kvinnorna hade i generationer givit sig av på vandringar söderut vid Mikaeli i slutet av september för att söka arbete och inkomst. Många kom till Stockholm där de murade upp den nya staden, skurade öltunnorna på bryggerierna och arbetade hos herrfolket. Men de bar alltid med sig sin starka identitet som Malungsbor, i klädedräkt, seder och språk.Malung ville bli en stor stad. Det blev en rik plats efter kriget. Allt pekade uppåt. I skuggan av den turist- och nationsskapade Siljansbygden växte man. Men sedan dog allt, på bara några år på 1960-talet. Framstegståget stannade. Persiennerna drogs ned på fabrikerna. Malung blev inte en stor stad, och Aino flyttade till Göteborg. Men återvände när hon fick barn eftersom hon – författaren – saknade språket. Identiteten höll på att försvinna. Malung på 1990-talet var en helt annan plats. Men vandringarna till jobben fanns kvar – även om de kallade det veckopendling.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#77 Antwerpen – bestialisk och kosmopolitisk</title>
			<itunes:title>#77 Antwerpen – bestialisk och kosmopolitisk</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 30 Mar 2017 22:42:30 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:01:48</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F315304160/media.mp3" length="59199116" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/315304160</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/77-antwerpen-bestialisk-och-kosmopolitisk</link>
			<acast:episodeId>636522d3509b7300125ea86b</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xhlVuRdvG/MEnJpmSXh1cN5eU7OJueoBVgcaK0FLTYNz]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Vi står i de förlorade stegens sal – vänthallen –…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d3509b7300125ea86b.jpg"/>
			<description><![CDATA[Vi står i de förlorade stegens sal – vänthallen – på Antwerpens centralstation, byggd under 1900-talets första år. Det är en plats som undandrar sig i stort sett all beskrivning. Den är för överlastad för att begripas, det enda man kan famla efter är metaforer för vad den ser ut och känns som. En stor bortglömd sal på havets botten? En möbel som samlar damm i ett hemsökt hus? En av guld och marmor formad sorgesång över en förlorad värld? Men platsen är också en rimlig väg in i en stad där maskspelet, det bisarra och den kolonial teatern är en del av stadens ansikte.Och intill, vägg i vägg ligger Antwerpens Zoo. En afrikansk pojke på en dromedar sitter högst upp på zoo-byggnaden.Kung Leopolds privata land Kongo plundrades på råvaror och djur – och 12 miljoner människor dog under samma tid som centralstationen byggdes. I stadsdelen Zurenborg, där husen byggdes för societeten under samma tid, är arkitekturen lika fabulerande, maskspelande och teatral som i väntsalen.Antwerpen är byggd av trådar spunna till hela världen.Det har givit staden två storhetstider.En under 14- och framför allt under början av 1500-talet, när staden att var centrum för hela den internationella ekonomin, tack vare den nya sjöfarten över världshaven.Och en från 1800-talet och famåt, med industrialismen och kolonialismen. Som samlade otroliga rikedomar i staden. stadens socitet låg och rullade i biljardbollar av elfenben från tusentals döda elefanter.Men under samma tid, detta märkliga sekelskifte i Antwerpen, strömmade migranterna från ett utfattigt Europa till Red Star Line-rederiets båtar som tog dem till Amerika. Staden – som hade drygt 300 000 invånare tog i perioder emot 4000 migranter i veckan till Antwerpens Centralstation.Trådarnas över världen spinns också av diamanthandeln. Koncentrerad till diamantkvarteren kring centralstationen och helt sammanbunden med den ortodoxa judiska folkgruppen. Runt de judiska kvarteren spinns en tråd, en Eruv, som gör kvarteren till ett hem och ger möjligheten att bära och arbeta i detta hem även på sabbaten. De judiska kvarteren lever i en självvald exil mitt i staden, innanför Eruven.Men i övrigt är Antwerpen en av de mest mångkulturella och minst segregerade städer vi mött. Antwerpen har inga etniska enklaver, inga ghetton.Det som karakteriserar staden är snarare Liberalismen. Liberalismen och katolicismen.Och småpratet på spårvagnen. Små samtal som påbörjas, samtal utan en början och till synes utan ett slut, och som avslutas stillsamt som för att påbörjas någon annanstans. En liberal lågmäld socialisering i en stad präglad av sin mångkulturella historia.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Vi står i de förlorade stegens sal – vänthallen – på Antwerpens centralstation, byggd under 1900-talets första år. Det är en plats som undandrar sig i stort sett all beskrivning. Den är för överlastad för att begripas, det enda man kan famla efter är metaforer för vad den ser ut och känns som. En stor bortglömd sal på havets botten? En möbel som samlar damm i ett hemsökt hus? En av guld och marmor formad sorgesång över en förlorad värld? Men platsen är också en rimlig väg in i en stad där maskspelet, det bisarra och den kolonial teatern är en del av stadens ansikte.Och intill, vägg i vägg ligger Antwerpens Zoo. En afrikansk pojke på en dromedar sitter högst upp på zoo-byggnaden.Kung Leopolds privata land Kongo plundrades på råvaror och djur – och 12 miljoner människor dog under samma tid som centralstationen byggdes. I stadsdelen Zurenborg, där husen byggdes för societeten under samma tid, är arkitekturen lika fabulerande, maskspelande och teatral som i väntsalen.Antwerpen är byggd av trådar spunna till hela världen.Det har givit staden två storhetstider.En under 14- och framför allt under början av 1500-talet, när staden att var centrum för hela den internationella ekonomin, tack vare den nya sjöfarten över världshaven.Och en från 1800-talet och famåt, med industrialismen och kolonialismen. Som samlade otroliga rikedomar i staden. stadens socitet låg och rullade i biljardbollar av elfenben från tusentals döda elefanter.Men under samma tid, detta märkliga sekelskifte i Antwerpen, strömmade migranterna från ett utfattigt Europa till Red Star Line-rederiets båtar som tog dem till Amerika. Staden – som hade drygt 300 000 invånare tog i perioder emot 4000 migranter i veckan till Antwerpens Centralstation.Trådarnas över världen spinns också av diamanthandeln. Koncentrerad till diamantkvarteren kring centralstationen och helt sammanbunden med den ortodoxa judiska folkgruppen. Runt de judiska kvarteren spinns en tråd, en Eruv, som gör kvarteren till ett hem och ger möjligheten att bära och arbeta i detta hem även på sabbaten. De judiska kvarteren lever i en självvald exil mitt i staden, innanför Eruven.Men i övrigt är Antwerpen en av de mest mångkulturella och minst segregerade städer vi mött. Antwerpen har inga etniska enklaver, inga ghetton.Det som karakteriserar staden är snarare Liberalismen. Liberalismen och katolicismen.Och småpratet på spårvagnen. Små samtal som påbörjas, samtal utan en början och till synes utan ett slut, och som avslutas stillsamt som för att påbörjas någon annanstans. En liberal lågmäld socialisering i en stad präglad av sin mångkulturella historia.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title># 76 Skärblacka/Norrköping – Jenny Jägerfeld och skuggan från fabrikerna</title>
			<itunes:title># 76 Skärblacka/Norrköping – Jenny Jägerfeld och skuggan från fabrikerna</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 16 Mar 2017 23:19:50 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:02:29</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F312833604/media.mp3" length="59854223" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/312833604</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/76-skarblackanorrkoping-jenny-jagerfeld-och-skuggan-fran-fabrikerna</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea86c</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VSjgYH6oCA1Eoaph5ySDBFZ]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Det här är andra delen i en ny serie samtal som v…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea86c.jpg"/>
			<description><![CDATA[Det här är andra delen i en ny serie samtal som vi har med personer som vi är nyfikna på om deras hemorter. De här hemorterna hamnar sedan, som allt i podcasten Staden, i politiken, samhällsbyggandet och arkitekturen. Den enskilda berättelsen får bli en del av en större. Vi möter författaren och psykologen Jenny Jägerfeld – som också kan höras i podcasten Superältarna tillsammans med författaren Johanna Thydell. Jenny Jägerfeld kommer från Skärblacka, sexton kilometer från Norrköping.Det blir ett samtal om Skärblacka, om bruket, den osannolikt stora reggae-kulturen som uppstod här på 1970-talet, som sagt sig använda bruket som sitt eget Babylon, den makt som man bekämpar med sin politiska musik. Och hur den här globala, toleranta, kulturen, plötsligt kring 1990 stod öga mot öga med en ny idé om svenskhet och nationalism när en flyktingförläggning bränns ner i trakten och en hatfull stämning mot det främmande börjar göra sig gällande. Men optikern och pizzerian fortsatte att flagga i röd gult och rött – rastafärgerna. Hundra meter från bruket ligger den stora skolan. Det gick aldrig att bortse från Bruket, säger Jenny Jägerfeld, men inte sällan skämtade man också om det.Det var möjligt för det var inget som hotade att försvinna. I Norrköping gav pappersbrukets ibland fräna doft upphov till uttrycket att något luktade "Blacka" när det luktade illa. I Skärblacka sa man att "det luktade pengar"Men vi gör också som Jenny, vi tar oss i tonåren till Norrköping. Då var det sent 1980-tal och tidigt 1990-tal. En stad som söker sin identitet, inte olikt en tonåring. En stad där det finns gott om plats för att gör saker, gott om hålrum och rivningstomter, en stad som är på väg att resa sig ur det mörka hål som var 1970-talet, men som inte riktigt hittat fram till vad den ska vara, fabrikerna vid Motala Ström står fortfarande övergivna. Allt är – kanske – möjligt. Om inte Jantelagen slår till.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Det här är andra delen i en ny serie samtal som vi har med personer som vi är nyfikna på om deras hemorter. De här hemorterna hamnar sedan, som allt i podcasten Staden, i politiken, samhällsbyggandet och arkitekturen. Den enskilda berättelsen får bli en del av en större. Vi möter författaren och psykologen Jenny Jägerfeld – som också kan höras i podcasten Superältarna tillsammans med författaren Johanna Thydell. Jenny Jägerfeld kommer från Skärblacka, sexton kilometer från Norrköping.Det blir ett samtal om Skärblacka, om bruket, den osannolikt stora reggae-kulturen som uppstod här på 1970-talet, som sagt sig använda bruket som sitt eget Babylon, den makt som man bekämpar med sin politiska musik. Och hur den här globala, toleranta, kulturen, plötsligt kring 1990 stod öga mot öga med en ny idé om svenskhet och nationalism när en flyktingförläggning bränns ner i trakten och en hatfull stämning mot det främmande börjar göra sig gällande. Men optikern och pizzerian fortsatte att flagga i röd gult och rött – rastafärgerna. Hundra meter från bruket ligger den stora skolan. Det gick aldrig att bortse från Bruket, säger Jenny Jägerfeld, men inte sällan skämtade man också om det.Det var möjligt för det var inget som hotade att försvinna. I Norrköping gav pappersbrukets ibland fräna doft upphov till uttrycket att något luktade "Blacka" när det luktade illa. I Skärblacka sa man att "det luktade pengar"Men vi gör också som Jenny, vi tar oss i tonåren till Norrköping. Då var det sent 1980-tal och tidigt 1990-tal. En stad som söker sin identitet, inte olikt en tonåring. En stad där det finns gott om plats för att gör saker, gott om hålrum och rivningstomter, en stad som är på väg att resa sig ur det mörka hål som var 1970-talet, men som inte riktigt hittat fram till vad den ska vara, fabrikerna vid Motala Ström står fortfarande övergivna. Allt är – kanske – möjligt. Om inte Jantelagen slår till.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#75 New Towns – löften och lögner</title>
			<itunes:title>#75 New Towns – löften och lögner</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 02 Mar 2017 23:20:41 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>56:14</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F310415396/media.mp3" length="53870818" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/310415396</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/75-new-towns-loften-och-logner</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea86d</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VQHMeAR6mjWp1lUpjrY1OHr]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>När Peter Eriksson, den svenska bostadsministern …</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea86d.jpg"/>
			<description><![CDATA[När Peter Eriksson, den svenska bostadsministern sa att man kunde bygga nya städer i Sverige reagerade en hel stadsbyggnadskår med reflexen att säga "Nej det kan man inte". Under åren 1945 till 1980 byggdes hundratals New Towns runt omkring i världen. Man kan tala om en rörelse. Nya städer anlagda på mer eller mindre jungfrulig mark, i tron och förhoppningen att skapa något som var bättre än det som fanns, eller åtminstone ett likvärdigt, ett nytt alternativ.Det finns en drivkraft att skapa det perfekta ögonblicket i New Towns-rörelsen när den uppstår 1945. Att lova harmoni och lycka. Det kan sett i från vår tid tyckas naiv, ibland nästan fåfängt. Men en sak som är nödvändig för att förstå den här drivkraften det är att man måste föreställa sig mörkret i Europa 1945.De första New Towns-städerna byggdes med en stark idé om det kollektiva, om det gemensamma, och det berodde på att man hade sett depressionen övergå i fascismen och resultera i andra världskriget. Man ville skapa antifascistiska krock-kuddar i form av nya städer. Man ville, som någon skrev skapa "en hoppets princip". För att ersätta hopplösheten och kaoset som man just genomlevt. Staden som motståndsrörelse. Alla ideologier hade en New Towns-rörelse. De byggdes mot och för fascism, mot och för kapitalism och av vanliga socialdemokrater i Årsta i Stockholm.Ibland förlorade drömmen allt fotfäste och New Towns rörelsen börjar reproducera storskaliga stadsprojekt, ritade av teknokrater och utan förankring i vare sig plats eller mänskliga behov.Idag tror inte så många på nya städer längre. Nyckeln till tvivlet på den nya staden är att det finns en idé om staden som något autentiskt, något på riktigt. Detta något, som förmodligen stavas tid, saknar den nya staden, dels för att den fortfarande i många fall är relativt ny men också för att den byggdes för att aldrig åldras.Men också nya städer åldras. Vi reser till Eisenhüttenstad som en gång byggdes som Stalinstadt, en perfekt teaterscen för ett socialistiskt liv, men också för en fredsträvan mellan tre länder som befunnit sig på olika sidor av det stora kriget: Polen, Östtyskland och Sovjetunionen. Kring ett stålverk byggdes en stad i relativt småskalig socialrealistisk stil, och på stålverket började man smida "fredstålet", med Polskt kol, Sovjetisk järnmalm, på Tysk mark. Nu har befolkningen i staden halverats, och åldrats. Det är ett stillsamt småstadsliv som levs här. Och ibland kommer filmteam på besök för att spela in filmer som utspelar sig i Östeuropa på den gamla tiden.I Nova Gorica i Slovenien hittar vi en New Town, byggd i Jugoslavien när gränsen mot Italien drogs och landsänden förlorade sin stad till Italienarna. Den storslagna idén om en ny stad för den nya nationen förvandlades långsamt under åren från 1970-talets mitt till ett paradis för casinokulturen, ett östeuropeiskt Monte Carlo där Västeuropeer kunde spela medan Jugoslaver delade ut korten.Verkligheten sipprar alltid in i drömmen. Hoppet grusas och reser sig igen.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[När Peter Eriksson, den svenska bostadsministern sa att man kunde bygga nya städer i Sverige reagerade en hel stadsbyggnadskår med reflexen att säga "Nej det kan man inte". Under åren 1945 till 1980 byggdes hundratals New Towns runt omkring i världen. Man kan tala om en rörelse. Nya städer anlagda på mer eller mindre jungfrulig mark, i tron och förhoppningen att skapa något som var bättre än det som fanns, eller åtminstone ett likvärdigt, ett nytt alternativ.Det finns en drivkraft att skapa det perfekta ögonblicket i New Towns-rörelsen när den uppstår 1945. Att lova harmoni och lycka. Det kan sett i från vår tid tyckas naiv, ibland nästan fåfängt. Men en sak som är nödvändig för att förstå den här drivkraften det är att man måste föreställa sig mörkret i Europa 1945.De första New Towns-städerna byggdes med en stark idé om det kollektiva, om det gemensamma, och det berodde på att man hade sett depressionen övergå i fascismen och resultera i andra världskriget. Man ville skapa antifascistiska krock-kuddar i form av nya städer. Man ville, som någon skrev skapa "en hoppets princip". För att ersätta hopplösheten och kaoset som man just genomlevt. Staden som motståndsrörelse. Alla ideologier hade en New Towns-rörelse. De byggdes mot och för fascism, mot och för kapitalism och av vanliga socialdemokrater i Årsta i Stockholm.Ibland förlorade drömmen allt fotfäste och New Towns rörelsen börjar reproducera storskaliga stadsprojekt, ritade av teknokrater och utan förankring i vare sig plats eller mänskliga behov.Idag tror inte så många på nya städer längre. Nyckeln till tvivlet på den nya staden är att det finns en idé om staden som något autentiskt, något på riktigt. Detta något, som förmodligen stavas tid, saknar den nya staden, dels för att den fortfarande i många fall är relativt ny men också för att den byggdes för att aldrig åldras.Men också nya städer åldras. Vi reser till Eisenhüttenstad som en gång byggdes som Stalinstadt, en perfekt teaterscen för ett socialistiskt liv, men också för en fredsträvan mellan tre länder som befunnit sig på olika sidor av det stora kriget: Polen, Östtyskland och Sovjetunionen. Kring ett stålverk byggdes en stad i relativt småskalig socialrealistisk stil, och på stålverket började man smida "fredstålet", med Polskt kol, Sovjetisk järnmalm, på Tysk mark. Nu har befolkningen i staden halverats, och åldrats. Det är ett stillsamt småstadsliv som levs här. Och ibland kommer filmteam på besök för att spela in filmer som utspelar sig i Östeuropa på den gamla tiden.I Nova Gorica i Slovenien hittar vi en New Town, byggd i Jugoslavien när gränsen mot Italien drogs och landsänden förlorade sin stad till Italienarna. Den storslagna idén om en ny stad för den nya nationen förvandlades långsamt under åren från 1970-talets mitt till ett paradis för casinokulturen, ett östeuropeiskt Monte Carlo där Västeuropeer kunde spela medan Jugoslaver delade ut korten.Verkligheten sipprar alltid in i drömmen. Hoppet grusas och reser sig igen.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title># 74 Örnsköldsvik – Kristina Sandberg och hemmafrun Maj</title>
			<itunes:title># 74 Örnsköldsvik – Kristina Sandberg och hemmafrun Maj</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 16 Feb 2017 23:00:59 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>42:19</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F308117481/media.mp3" length="40543370" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/308117481</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/74-ornskoldsvik-kristina-sandberg-och-hemmafrun-maj</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea86e</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VQcsh9tHxFKCPPm98+TfKST]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Vi kommer under våren att introducera en ny serie…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea86e.jpg"/>
			<description><![CDATA[Vi kommer under våren att introducera en ny serie samtal under rubriken ”Var kommer du ifrån?”. Det blir samtal med personer som vi är nyfikna på om deras hemorter.Det här är det första, om än kanske på ett halvt bakvänt sätt med en fiktiv person, hemmafrun Maj från Örnsköldsvik genom författaren och psykologen Kristina Sandberg.Vi träffade Kristna Sandberg för att prata om Maj, huvudpersonen i hennes boktrilogi från Örnsköldsvik: Att föda ett barn, Sörja för de sina och Liv till varje pris.Det finns en starkt kvinnlig erfarenhet av staden som inte alltid är synlig. Kristina Sandberg skriver fram den i bokserien som utspelar sig från slutet av 1930-talet till 1960-talet.Det är ett perspektiv som handlar om vem som definierar och vem som definieras, och det präglar Maj från första delen när hon känner att "stadens ögon vakar över henne" när hon ska lämna igen en fårskinnspäls om hon har fått låna. Maj benämner flera gånger sin torgskräck, vad är det för en skräck? "Varje dag måste Maj gå utanför dörren", kan man läsa i boken. Det är en dubbel känsla, både viljan att bli sedd och rädslan att bli dömd.På torget i verklighetens Örnsköldsvik ligger två stora bankpalats – ett ser ut som en borg – och vid havet ligger Stadshotellet där industrimännen – herrarna från Hägglunds mekaniska och MoDo – samlades för att dra upp linjerna, framtiden.Positionen som kvinna i staden präglas vid den här tiden av vem du är gift med – är du läkarfru eller portvakterska – eller till och med ensamstående mamma.Maj är en utpräglad stadsmänniska, hon identifierar sig med staden. När hon ska gifta sig i Att föda ett barn, säger hon till sig själv att "hon är verkligen ingen bonddotter". Ska man förstå Maj måste man förstå hennes relation till smuts. Och renligheten finns i staden, där människan inte delar liv med djuren. Hon är det i en stad som tydligt tycks stå för sig själv men samtidigt aldrig riktigt blivit det den var ämnad att bli. Det finns något storslaget som aldrig blivit av över platsen. Örnsköldsvik är en handelsstad i sin kärna lika mycket som en industristad. Industriernas rikedom finns inte nedlagda i stadens kärna på samma sätt som i till exempel Sundsvall. Kanske syns den på Statt. Det är en pragmatisk stad, dess urbanitet är pengar som byter ägare mer än hus som visar upp sig.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Vi kommer under våren att introducera en ny serie samtal under rubriken ”Var kommer du ifrån?”. Det blir samtal med personer som vi är nyfikna på om deras hemorter.Det här är det första, om än kanske på ett halvt bakvänt sätt med en fiktiv person, hemmafrun Maj från Örnsköldsvik genom författaren och psykologen Kristina Sandberg.Vi träffade Kristna Sandberg för att prata om Maj, huvudpersonen i hennes boktrilogi från Örnsköldsvik: Att föda ett barn, Sörja för de sina och Liv till varje pris.Det finns en starkt kvinnlig erfarenhet av staden som inte alltid är synlig. Kristina Sandberg skriver fram den i bokserien som utspelar sig från slutet av 1930-talet till 1960-talet.Det är ett perspektiv som handlar om vem som definierar och vem som definieras, och det präglar Maj från första delen när hon känner att "stadens ögon vakar över henne" när hon ska lämna igen en fårskinnspäls om hon har fått låna. Maj benämner flera gånger sin torgskräck, vad är det för en skräck? "Varje dag måste Maj gå utanför dörren", kan man läsa i boken. Det är en dubbel känsla, både viljan att bli sedd och rädslan att bli dömd.På torget i verklighetens Örnsköldsvik ligger två stora bankpalats – ett ser ut som en borg – och vid havet ligger Stadshotellet där industrimännen – herrarna från Hägglunds mekaniska och MoDo – samlades för att dra upp linjerna, framtiden.Positionen som kvinna i staden präglas vid den här tiden av vem du är gift med – är du läkarfru eller portvakterska – eller till och med ensamstående mamma.Maj är en utpräglad stadsmänniska, hon identifierar sig med staden. När hon ska gifta sig i Att föda ett barn, säger hon till sig själv att "hon är verkligen ingen bonddotter". Ska man förstå Maj måste man förstå hennes relation till smuts. Och renligheten finns i staden, där människan inte delar liv med djuren. Hon är det i en stad som tydligt tycks stå för sig själv men samtidigt aldrig riktigt blivit det den var ämnad att bli. Det finns något storslaget som aldrig blivit av över platsen. Örnsköldsvik är en handelsstad i sin kärna lika mycket som en industristad. Industriernas rikedom finns inte nedlagda i stadens kärna på samma sätt som i till exempel Sundsvall. Kanske syns den på Statt. Det är en pragmatisk stad, dess urbanitet är pengar som byter ägare mer än hus som visar upp sig.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#73 Örebro – extrema mönster</title>
			<itunes:title>#73 Örebro – extrema mönster</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 02 Feb 2017 23:03:14 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:00:15</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F305841789/media.mp3" length="57721685" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/305841789</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/73-orebro-extrema-monster</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea86f</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VRclvh+v0iq815UAB1hIs+R]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Mitt i Örebro ligger Krämaren –planerad 1954 klar…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea86f.jpg"/>
			<description><![CDATA[Mitt i Örebro ligger Krämaren –planerad 1954 klar 1963. Sverige har ingen tydligare avfyrningsramp för efterkrigstidens Saltsjöbadsavtal mellan konsumtion och välfärd, grosshandlarstaden kommer från ena hållet och folkhemmet från det andra,. Krämaren är ett litet Vällingby mitt i city. Grosshandlarna såg med förskräckelse hur de annekterade stadens kärna, men arkitekterna – bröderna Ahlsén – tog inspiration från Slottet och lade sig lika självklart på åsens högsta punkt. Byggt av Stiftelsen Hyresbostäder i Örebro, en stiftelse som från 1945 till 1975 byggde i stort sett allt i Örebro, besluten fattades i stiftelsens slutna rum. Örebro blev den stad som bäst uppfyllde statens förväntningar på välfärdens byggande. Man var klassens mönsterelev och trosviss som få.Men det fanns en tid innan mönstereleven. En stad av småfolk, skomakarstaden. En mångfacetterad migrantstad med Sveriges billigaste arbetskraft, präglad av frikyrkorörelsen, folkrörelserna och en alltigenom omhändertagande fabriksadel. Det var de som fyllde ut glappet mellan den hierarkiska fabriksstaden och idén om den klasslösa staden som skulle komma efter kriget. På skofabriken Oscaria ledde Oscarioterna med Eric Åqvist i spetsen, sina blåbyxade anställda med fast och vänlig hand. Stadshistorikern Gregor Paulsson skriver i sin bokserie Svensk Stad att det utåt inte syntes någon friktion i stadsrummet i Örebro, arbetarklassen och borgerligheten tycktes leva i frid. Det var till denna stad cirkuselefanten Bambina kom den heta sommaren 1927, hennes sista. Hon dog i Örebro, begravdes på Djurkyrkogården och huvudet hamnade på Biologiska museet. I Örebro möter trosvissheten, föreställningen om mönstret och skor och bostäder som passar alla verkligheten. Ibland tycks de leva fridfullt sida vid sida, men ibland vänds staden ut och in och det som ser ut som et mest normala är det mest extrema. I Vivalla – den framsynta småhusstaden – ansluter sig under kort tid tjugo unga män och kvinnor till IS. Vi reser genom mönsterstaden Örebro, och det mönster som långsamt avtecknar sig är långt mer komplicerat än vad staden själv tycks villig att erkänna. En stad där andra historier än den vanliga, det normala vill frigöra sig. De som lämnar mönstret.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Mitt i Örebro ligger Krämaren –planerad 1954 klar 1963. Sverige har ingen tydligare avfyrningsramp för efterkrigstidens Saltsjöbadsavtal mellan konsumtion och välfärd, grosshandlarstaden kommer från ena hållet och folkhemmet från det andra,. Krämaren är ett litet Vällingby mitt i city. Grosshandlarna såg med förskräckelse hur de annekterade stadens kärna, men arkitekterna – bröderna Ahlsén – tog inspiration från Slottet och lade sig lika självklart på åsens högsta punkt. Byggt av Stiftelsen Hyresbostäder i Örebro, en stiftelse som från 1945 till 1975 byggde i stort sett allt i Örebro, besluten fattades i stiftelsens slutna rum. Örebro blev den stad som bäst uppfyllde statens förväntningar på välfärdens byggande. Man var klassens mönsterelev och trosviss som få.Men det fanns en tid innan mönstereleven. En stad av småfolk, skomakarstaden. En mångfacetterad migrantstad med Sveriges billigaste arbetskraft, präglad av frikyrkorörelsen, folkrörelserna och en alltigenom omhändertagande fabriksadel. Det var de som fyllde ut glappet mellan den hierarkiska fabriksstaden och idén om den klasslösa staden som skulle komma efter kriget. På skofabriken Oscaria ledde Oscarioterna med Eric Åqvist i spetsen, sina blåbyxade anställda med fast och vänlig hand. Stadshistorikern Gregor Paulsson skriver i sin bokserie Svensk Stad att det utåt inte syntes någon friktion i stadsrummet i Örebro, arbetarklassen och borgerligheten tycktes leva i frid. Det var till denna stad cirkuselefanten Bambina kom den heta sommaren 1927, hennes sista. Hon dog i Örebro, begravdes på Djurkyrkogården och huvudet hamnade på Biologiska museet. I Örebro möter trosvissheten, föreställningen om mönstret och skor och bostäder som passar alla verkligheten. Ibland tycks de leva fridfullt sida vid sida, men ibland vänds staden ut och in och det som ser ut som et mest normala är det mest extrema. I Vivalla – den framsynta småhusstaden – ansluter sig under kort tid tjugo unga män och kvinnor till IS. Vi reser genom mönsterstaden Örebro, och det mönster som långsamt avtecknar sig är långt mer komplicerat än vad staden själv tycks villig att erkänna. En stad där andra historier än den vanliga, det normala vill frigöra sig. De som lämnar mönstret.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#72 Staden - kulturarvets teater</title>
			<itunes:title>#72 Staden - kulturarvets teater</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 22 Dec 2016 23:14:32 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>57:40</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F299216809/media.mp3" length="55246790" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/299216809</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/72-staden-kulturarvets-teater</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea870</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VRK89myOw5kQ/JUBRzAPVKV]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Det vilar alltid ett hot över det byggda. Arkitek…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea870.jpg"/>
			<description><![CDATA[Det vilar alltid ett hot över det byggda. Arkitekturen är alltid det enda exemplaret.Ingen river en bok eller en film, men byggnader försvinner. Därför blir alltid urvalet, prioriteringen, definitionen av vad som ska finnas kvar en helt central del av historien om städers kulturarv. Kulturarvet är viktigt och diffust samtidigt. Det är både kollektiv och individuellt. Kulturarvet säger något om livsvillkor genom historien, men är samtidigt något som definieras och skapas av samtiden. Inte heller modernismen var fri från det förflutna, utan delvis helt beroende av det. Under 1920- och 1930-talet började funktionalisterna dra upp linjerna för vad som skulle bli det svenska folkhemmet. De vände de sig mot lador och härbren för att förstå den ”orubbliga djärva konstruktiva vilja som är livsnerven och bärkraften i gamla svenska byggnadstraditioner”.Men kanske hamnade de ändå, eller de som följde efter, in i det hastiga 1940- 50- och 60-talet i en tidens provinsialism, där allt gammalt var sämre och världen bara till för de levande, som T. S. Eliot skrev 1944.I Fredric Bedoirs tvåbandsbok om Svensk arkitektur hittar vi bilder som visar att vi kan prata med de döda genom de platser som både de och vi har besökt.Det finns också ett kulturarv som är subjektivt, och som har svårt finna en plats i den stora berättelsen, eller på muséer och minnets institutioner. Hotellhemmet Maria Plaza i Stockholm från 1965 revs 2011 och ersattes med stadens dyraste hyresrätter. De människor som levt där minns platsen som säregen och värdefull, men då det är trångt i stadsrummet och en kamp om investeringarna, blir ofta de svagare och utan inflytande berövade sina materiella minnen. Kan ett kulturarvsbevarande alls förstå detta sublima, detta subjektiva arv, eller är man hänvisad bara till objektiva värderingar i sökandet efter den autentiska staden, den sanna byggda berättelsen om våra liv?<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Det vilar alltid ett hot över det byggda. Arkitekturen är alltid det enda exemplaret.Ingen river en bok eller en film, men byggnader försvinner. Därför blir alltid urvalet, prioriteringen, definitionen av vad som ska finnas kvar en helt central del av historien om städers kulturarv. Kulturarvet är viktigt och diffust samtidigt. Det är både kollektiv och individuellt. Kulturarvet säger något om livsvillkor genom historien, men är samtidigt något som definieras och skapas av samtiden. Inte heller modernismen var fri från det förflutna, utan delvis helt beroende av det. Under 1920- och 1930-talet började funktionalisterna dra upp linjerna för vad som skulle bli det svenska folkhemmet. De vände de sig mot lador och härbren för att förstå den ”orubbliga djärva konstruktiva vilja som är livsnerven och bärkraften i gamla svenska byggnadstraditioner”.Men kanske hamnade de ändå, eller de som följde efter, in i det hastiga 1940- 50- och 60-talet i en tidens provinsialism, där allt gammalt var sämre och världen bara till för de levande, som T. S. Eliot skrev 1944.I Fredric Bedoirs tvåbandsbok om Svensk arkitektur hittar vi bilder som visar att vi kan prata med de döda genom de platser som både de och vi har besökt.Det finns också ett kulturarv som är subjektivt, och som har svårt finna en plats i den stora berättelsen, eller på muséer och minnets institutioner. Hotellhemmet Maria Plaza i Stockholm från 1965 revs 2011 och ersattes med stadens dyraste hyresrätter. De människor som levt där minns platsen som säregen och värdefull, men då det är trångt i stadsrummet och en kamp om investeringarna, blir ofta de svagare och utan inflytande berövade sina materiella minnen. Kan ett kulturarvsbevarande alls förstå detta sublima, detta subjektiva arv, eller är man hänvisad bara till objektiva värderingar i sökandet efter den autentiska staden, den sanna byggda berättelsen om våra liv?<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#71 Staden -  tjuv och polis</title>
			<itunes:title>#71 Staden -  tjuv och polis</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 08 Dec 2016 23:06:56 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>54:17</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F296906068/media.mp3" length="52003913" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/296906068</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/71stadentjuvochpolis</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea871</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VTnz80U6X7jEemw7We9SpSJ]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Vi tar rygg på tjuvar och poliser i staden. Under…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea871.jpg"/>
			<description><![CDATA[Vi tar rygg på tjuvar och poliser i staden. Undersöker hur brott, brottssbekämpning, revolter och hotbilder förändrar städer. Vad händer med städer när undantagstillstånd inträder? Vi hittar arkitekten George Leonidas Leslie som bestämde sig för att bryta sig in i Manhattans banker, ta sig genom stadens stängda dörrar, lura de gyllene banklobbyernas solida arkitektur på den glittrande konfekten. Ser hur ställningskriget mellan maktens boulevarder och folkets barrikader i Paris 1871 ritar militärens och revoltörernas rörelser en karta över stadens maktförhållanden. De som var men kanske framför allt de som skulle komma att etableras under de följande decennierna. I Paris 2016 tycks undantagstillståndet blivit det nya normala. Vad gör det med en stad när dess poliser kan gå genom stängda dörrar utan att knacka? Vad som är undantag och vad som är regel är inte alltid uppenbart i städer präglade av hot. Vi vänder åter till mordet på Kitty Genovese, som blev en klassiker inom socialpsykologin. Fallet användes för att förstå människors likgiltighet och ovilja att hjälpa sin nästa. En nyckelhändelse tycktes det i rörelsen från byarnas gemeinschaft till storstadens gesellschaft. Man sökte syndabocken till mordets dödliga utgång hos staden själv och dess kultur. Men i Richmond, Kalifornien hittar vi nya metoder där den här motsättningen mellan gemeinschaft och gesellschaft kanske inte längre behöver vara giltig.I villornas och lägenheternas panikrum hittar vi den autonoma konsumentens rädsla i en tid som tycks i ständig förändring och bakom grindarna på ett instängslat bostadsområde i Warszawa breder ett trygghetens förlovade landskap ut sig.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Vi tar rygg på tjuvar och poliser i staden. Undersöker hur brott, brottssbekämpning, revolter och hotbilder förändrar städer. Vad händer med städer när undantagstillstånd inträder? Vi hittar arkitekten George Leonidas Leslie som bestämde sig för att bryta sig in i Manhattans banker, ta sig genom stadens stängda dörrar, lura de gyllene banklobbyernas solida arkitektur på den glittrande konfekten. Ser hur ställningskriget mellan maktens boulevarder och folkets barrikader i Paris 1871 ritar militärens och revoltörernas rörelser en karta över stadens maktförhållanden. De som var men kanske framför allt de som skulle komma att etableras under de följande decennierna. I Paris 2016 tycks undantagstillståndet blivit det nya normala. Vad gör det med en stad när dess poliser kan gå genom stängda dörrar utan att knacka? Vad som är undantag och vad som är regel är inte alltid uppenbart i städer präglade av hot. Vi vänder åter till mordet på Kitty Genovese, som blev en klassiker inom socialpsykologin. Fallet användes för att förstå människors likgiltighet och ovilja att hjälpa sin nästa. En nyckelhändelse tycktes det i rörelsen från byarnas gemeinschaft till storstadens gesellschaft. Man sökte syndabocken till mordets dödliga utgång hos staden själv och dess kultur. Men i Richmond, Kalifornien hittar vi nya metoder där den här motsättningen mellan gemeinschaft och gesellschaft kanske inte längre behöver vara giltig.I villornas och lägenheternas panikrum hittar vi den autonoma konsumentens rädsla i en tid som tycks i ständig förändring och bakom grindarna på ett instängslat bostadsområde i Warszawa breder ett trygghetens förlovade landskap ut sig.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title># 70 Wien – det bostadssociala skådespelet</title>
			<itunes:title># 70 Wien – det bostadssociala skådespelet</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 24 Nov 2016 23:14:40 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>54:06</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F294652969/media.mp3" length="51818341" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/294652969</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/70-wien-det-bostadssociala-skadespelet</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea872</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VQB0zY2WTzy8RX1YM1HNI6n]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Vi återvänder till Wien. Sist vi var här, för två…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea872.jpg"/>
			<description><![CDATA[Vi återvänder till Wien. Sist vi var här, för två och ett halvt år sedan (Staden #18) vandrade vi storögda genom det röda Wiens bostadsgårdar – den gemensamma staden kom oss till mötes med sin historia om goda bostäder för alla. Vi såg en öppen famn byggd i sten. Men just innan vi skulle åka, på Yppenplatz, fick vi höra om revorna i berättelsen om den goda staden. Globalt kapital och politiska kompromisser hade börjat bygga om det röda Wien till en berättelse bara för de redan invigda. De fattiga, de bostadslösa unga och alla andra med små medel hade börjat uteslutas. Vi återvänder för att få veta vad som hänt sedan dess. Men också för att vi i glappet mellan idén om det goda Wien och en annan – kallare – stad ser en spegelbild av vårt eget land. Två platser i världen som gjort idén om den goda bostaden för alla till en del av sin identitet, som något som en del gärna minns, kanske med sentimentalitet, och andra tar ut avstånd ifrån. Men en måttstock för vad det här samhället är. Vad händer med den där identiteten när idén o det goda bostaden för alla inte går att upprätthålla längre?<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Vi återvänder till Wien. Sist vi var här, för två och ett halvt år sedan (Staden #18) vandrade vi storögda genom det röda Wiens bostadsgårdar – den gemensamma staden kom oss till mötes med sin historia om goda bostäder för alla. Vi såg en öppen famn byggd i sten. Men just innan vi skulle åka, på Yppenplatz, fick vi höra om revorna i berättelsen om den goda staden. Globalt kapital och politiska kompromisser hade börjat bygga om det röda Wien till en berättelse bara för de redan invigda. De fattiga, de bostadslösa unga och alla andra med små medel hade börjat uteslutas. Vi återvänder för att få veta vad som hänt sedan dess. Men också för att vi i glappet mellan idén om det goda Wien och en annan – kallare – stad ser en spegelbild av vårt eget land. Två platser i världen som gjort idén om den goda bostaden för alla till en del av sin identitet, som något som en del gärna minns, kanske med sentimentalitet, och andra tar ut avstånd ifrån. Men en måttstock för vad det här samhället är. Vad händer med den där identiteten när idén o det goda bostaden för alla inte går att upprätthålla längre?<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#69 Hudiksvall – småstadens öde</title>
			<itunes:title>#69 Hudiksvall – småstadens öde</itunes:title>
			<pubDate>Fri, 11 Nov 2016 00:12:21 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>55:11</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F292472713/media.mp3" length="52862085" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/292472713</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/69-hudiksvall-smastadens-ode</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea873</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VTbeDz+6KWB5a+GJ1M+2S3r]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Det mullrar under småstaden Hudiksvall. Förändrin…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea873.jpg"/>
			<description><![CDATA[Det mullrar under småstaden Hudiksvall. Förändring är på väg. Järnvägsrälsen som går rakt under stadshotellet måste breddas. En ny möjlighet kanske att vinna framgång, investeringar och befolkning. Eller återigen en anledning till besvikelse? Bevikelsen hänger nämligen likt en blek lykta på Hudiksvalls gator alltsedan det Bottniska handelstvånget.Vi åkte till Hudiksvall för att få svar på vad en småstad egentligen är. Är det omsorgen om det lilla; familjen, individen, det igenkännbara och trygga? Eller är det en säljbar kuliss - den “trivsamma småstadskänslan” - som bara finns i storstadens villaannonser men som i verkligheten försvinner i köplador och halvtomma gallerior? Eller är det att få styra sig själv, bygga sin egen stad, få frihet att återuppväcka snickaren i sig?Hudiksvall, som en gång präglades av stadsfisket och jordbruket, har sett trämagnater bygga bankpalats i staden. För att därefter dra vidare. Skov av investeringar har lämnat sina spår, sina arv. Men inget lyser klarare, tronar högre än panelarkitekturen på Storgatan. De mjukt fordrade husen från tidigt 1800-tal som berättar om kontinental klassicism och precisionsstålets allt vassare klingor.Rygg mot rygg ligger Fiskarstaden. En gång rivningshotade trähus och en slum på 1960-talet, men nu stadens pärla. Här samlades en gång på 1860-talet det gamla Hudiksvalls invånare för att revoltera mot det nya. Klasskonflikter och profithunger som skördade liv, men som i småstadens namn tystades ned, sköts in i skuggorna. För endräktens skull, den infekterade.För Hudiksvall är en helhet i sig själv, som ej kan delas sönder. Under ostkupans glas utspelar sig stadens liv likt en Tjechov-pjäs. Det finns hammockar i trädgårdarna och en alltid stol ledig åt de utmejslade karaktärerna som dyker upp. Hudiksvall ryms på uppslaget i en Jan Lööf-bok. Begriplig och tydlig. Lite lat och nöjd med att upprepa sina redan kända repliker.Tack!Tony Björklund, arkitekt HudiksvallBengt Gill, fd PlaneringschefGunilla Kindstrand, journalist och tidigare kulturchef på Mittmedia och chefredaktör på Hälsingetidningarna.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Det mullrar under småstaden Hudiksvall. Förändring är på väg. Järnvägsrälsen som går rakt under stadshotellet måste breddas. En ny möjlighet kanske att vinna framgång, investeringar och befolkning. Eller återigen en anledning till besvikelse? Bevikelsen hänger nämligen likt en blek lykta på Hudiksvalls gator alltsedan det Bottniska handelstvånget.Vi åkte till Hudiksvall för att få svar på vad en småstad egentligen är. Är det omsorgen om det lilla; familjen, individen, det igenkännbara och trygga? Eller är det en säljbar kuliss - den “trivsamma småstadskänslan” - som bara finns i storstadens villaannonser men som i verkligheten försvinner i köplador och halvtomma gallerior? Eller är det att få styra sig själv, bygga sin egen stad, få frihet att återuppväcka snickaren i sig?Hudiksvall, som en gång präglades av stadsfisket och jordbruket, har sett trämagnater bygga bankpalats i staden. För att därefter dra vidare. Skov av investeringar har lämnat sina spår, sina arv. Men inget lyser klarare, tronar högre än panelarkitekturen på Storgatan. De mjukt fordrade husen från tidigt 1800-tal som berättar om kontinental klassicism och precisionsstålets allt vassare klingor.Rygg mot rygg ligger Fiskarstaden. En gång rivningshotade trähus och en slum på 1960-talet, men nu stadens pärla. Här samlades en gång på 1860-talet det gamla Hudiksvalls invånare för att revoltera mot det nya. Klasskonflikter och profithunger som skördade liv, men som i småstadens namn tystades ned, sköts in i skuggorna. För endräktens skull, den infekterade.För Hudiksvall är en helhet i sig själv, som ej kan delas sönder. Under ostkupans glas utspelar sig stadens liv likt en Tjechov-pjäs. Det finns hammockar i trädgårdarna och en alltid stol ledig åt de utmejslade karaktärerna som dyker upp. Hudiksvall ryms på uppslaget i en Jan Lööf-bok. Begriplig och tydlig. Lite lat och nöjd med att upprepa sina redan kända repliker.Tack!Tony Björklund, arkitekt HudiksvallBengt Gill, fd PlaneringschefGunilla Kindstrand, journalist och tidigare kulturchef på Mittmedia och chefredaktör på Hälsingetidningarna.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#68 Staden – dödens stad</title>
			<itunes:title>#68 Staden – dödens stad</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 27 Oct 2016 22:55:08 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>59:08</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F290309538/media.mp3" length="56650539" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/290309538</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/68-staden-dodens-stad</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea874</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VSRxfCmh34P8dEIkBxntCxY]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Innanför staket, stängsel och murar ligger den st…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea874.jpg"/>
			<description><![CDATA[Innanför staket, stängsel och murar ligger den stilla staden. Där ligger de döda. Begravningsplatsen skänker en känslomässig intelligens till staden. Vi vandrar på den Norra Begravningsplatsen i Stockholm, dit nybyggarna flyttade från 1827, till den nya förorten. Från Lindhagens kulle ringlar sig cigarröken från de borgerliga familjegravarna där man ställde ut julgranar till jul.Det är lockande att göra den stilla staden till en plats för stora ideal och storslagna tankar. Men verkligheten stannar inte vid kyrkogårdsmuren. Från medeltidens kyrkogårdar där kvinnor och svagsinta begravdes i norr och självmördare utanför muren till de amerikanska segregerade kyrkogårdarna är också den stilla staden en stad av hierarkier, klass och kapitalism.Dödens stad är en spegel av livets. I USA står stängsel mellan vita och svarta kvar på kyrkogårdarna. I reformationens London slår hertigar sönder de benhus som varit platser som de levande delade med de döda. Döden blir en väg till glömskan istället för att vara närvarande i stadens vardagsliv. I modernismens Sverige gömmer sig döden på sjukhus och i krematorium, men den moderna stadens arkitekter och ingenjörer hittar en tillflyktsort från den moderna projektet i avskalade och rena rum för avsked. På Skogskyrkogården förverkligas idén om en värdig död, för alla lika.Den stilla staden går vid vår sida. De döda är inte riktigt döda. Våra ideal kommer att prägla deras efterliv.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Innanför staket, stängsel och murar ligger den stilla staden. Där ligger de döda. Begravningsplatsen skänker en känslomässig intelligens till staden. Vi vandrar på den Norra Begravningsplatsen i Stockholm, dit nybyggarna flyttade från 1827, till den nya förorten. Från Lindhagens kulle ringlar sig cigarröken från de borgerliga familjegravarna där man ställde ut julgranar till jul.Det är lockande att göra den stilla staden till en plats för stora ideal och storslagna tankar. Men verkligheten stannar inte vid kyrkogårdsmuren. Från medeltidens kyrkogårdar där kvinnor och svagsinta begravdes i norr och självmördare utanför muren till de amerikanska segregerade kyrkogårdarna är också den stilla staden en stad av hierarkier, klass och kapitalism.Dödens stad är en spegel av livets. I USA står stängsel mellan vita och svarta kvar på kyrkogårdarna. I reformationens London slår hertigar sönder de benhus som varit platser som de levande delade med de döda. Döden blir en väg till glömskan istället för att vara närvarande i stadens vardagsliv. I modernismens Sverige gömmer sig döden på sjukhus och i krematorium, men den moderna stadens arkitekter och ingenjörer hittar en tillflyktsort från den moderna projektet i avskalade och rena rum för avsked. På Skogskyrkogården förverkligas idén om en värdig död, för alla lika.Den stilla staden går vid vår sida. De döda är inte riktigt döda. Våra ideal kommer att prägla deras efterliv.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#67 Staden – turistens blick</title>
			<itunes:title>#67 Staden – turistens blick</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 13 Oct 2016 22:04:18 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>56:14</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F287558482/media.mp3" length="53875277" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/287558482</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/67-staden-turistens-blick</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea875</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VS8lqayjgDl9bc+wILBv6eg]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Turism är en av världens största industrier. Men …</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea875.jpg"/>
			<description><![CDATA[Turism är en av världens största industrier. Men det är en industri med en mjuk kärna, turisten som vill bli förförd. Turistens sökande blick, efter det som förför, det som är exklusivt, det man kan skriva hem om förändrar städer. En del lever upp i blicken, som Luzern i Schweiz där de exklusiva armbandsuren – en i sig tynande industri – upptäckts av den allt mer ökande kinesiska Europa-turismen. En del går under i blicken, som Florens, en stad som bett om att få hamna på UNESCOs lista över hotade kulturarv, på grund av turismen och vad den gör med en plats. Vi har sökt i de många spåren av turistens blick. Längs den nutida kinesiska grand touren som ser Europa som en enda plats med starka varumärken som Luis Vitton, Paris, Hugo Boss och Florens. Tillbaka till den gamla Grand Touren, 1700-talets, när nordeuropéer återupptäckte och samlade in det klassiska Europas kulturkanon. Kom hem och byggde palats i nyklassicism. Vi har klivit genom de snurrande portarna till hotellen, turismens kanske tydligaste byggda objekt: En stor maskin – en boendemaskin – men en maskin som hela tiden ska leverera en atmosfär. Och vidare följt längs pilgrimsvandringen, en vandring bort från mass-turismen och lyxkonsumtionen, tillbaka mot den individuella resan. I turismen finns hela tiden en längtan tillbaka, till svunna tider och berättelser, men också men bild av hur framtidens städer kan komma att gestalta sig.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Turism är en av världens största industrier. Men det är en industri med en mjuk kärna, turisten som vill bli förförd. Turistens sökande blick, efter det som förför, det som är exklusivt, det man kan skriva hem om förändrar städer. En del lever upp i blicken, som Luzern i Schweiz där de exklusiva armbandsuren – en i sig tynande industri – upptäckts av den allt mer ökande kinesiska Europa-turismen. En del går under i blicken, som Florens, en stad som bett om att få hamna på UNESCOs lista över hotade kulturarv, på grund av turismen och vad den gör med en plats. Vi har sökt i de många spåren av turistens blick. Längs den nutida kinesiska grand touren som ser Europa som en enda plats med starka varumärken som Luis Vitton, Paris, Hugo Boss och Florens. Tillbaka till den gamla Grand Touren, 1700-talets, när nordeuropéer återupptäckte och samlade in det klassiska Europas kulturkanon. Kom hem och byggde palats i nyklassicism. Vi har klivit genom de snurrande portarna till hotellen, turismens kanske tydligaste byggda objekt: En stor maskin – en boendemaskin – men en maskin som hela tiden ska leverera en atmosfär. Och vidare följt längs pilgrimsvandringen, en vandring bort från mass-turismen och lyxkonsumtionen, tillbaka mot den individuella resan. I turismen finns hela tiden en längtan tillbaka, till svunna tider och berättelser, men också men bild av hur framtidens städer kan komma att gestalta sig.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#66 Moskva del 2 – massan och individen</title>
			<itunes:title>#66 Moskva del 2 – massan och individen</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 29 Sep 2016 22:00:44 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:06:42</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F285332807/media.mp3" length="63898289" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/285332807</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/66-moskva-del-2-massan-och-individen</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea876</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VQpYSF5fpx0cWxHedljTakB]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Michail Bulgakov skrev Moskvaromanen ”Mästaren oc…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea876.jpg"/>
			<description><![CDATA[Michail Bulgakov skrev Moskvaromanen ”Mästaren och Margarita” under åren av Stalins terror och utrensningar på 1930-talet. Samtidigt startade stadens största monumentalbygge under marken: Moskvas metro. Iscensatta rättegångar och fängslanden pågick parallellt med att den moderna storstaden växte fram. Bulgakov tog namnen på sina huvudpersoner, Margarita och Woland, djävulen, från tunnelbanans M-skylt. Djävulen finns inskriven i det moderna projekt som är Moskva. Metronskyltens upplysta ”M” kan när som helst bli sin demoniska motsats ”W” som i Woland.I avsnitt två om Moskva följer vi individer som blir en massa och individer som frigör sig ur samma massa och blir solitärer. Det finns en återkommande historia i Moskva om massans kultur och individens upplösning. Metron är dess tydligaste uttryck. En parallell stad med gator och mötesplatser. En blandning av egyptiska gravkammare och fickor för folklig frigörelse. Ska du träffa någon i Moskva kommer mötet ofta att ske under jorden, vid någon av perrongerna.Vi besöker bristens Moskva där människor bor inneboende med sina döda släktingars möbler och böcker. Boendets historia i 1900-talets Moskva är en berättelse om tvångsgemenskap och snäva privata rum. I kommunikalkorna formades en bostadsmodell där det privata och individuella utplånades, och boendet blev en offentlig plats. Vi reser till datjorna, fritidsstugor utanför Moskva formade för urban tillflykt och självförverkligande. Platser där roller kan upplösas och ett visst mått av frihet – och individualitet – kan uppnås.Och vi kliver in i solitären Konstantin Melnikovs hus, byggt med sparsamheten som ideal av en arkitekt som kom från landsbygden och vägrade bli del i någon kollektiv rörelse. En soloartist i ett massamhälle. Vi hittar oppositionen hos individer som vågar bryta sig loss från folkmassan och välja en egen väg genom Moskvas gator.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Michail Bulgakov skrev Moskvaromanen ”Mästaren och Margarita” under åren av Stalins terror och utrensningar på 1930-talet. Samtidigt startade stadens största monumentalbygge under marken: Moskvas metro. Iscensatta rättegångar och fängslanden pågick parallellt med att den moderna storstaden växte fram. Bulgakov tog namnen på sina huvudpersoner, Margarita och Woland, djävulen, från tunnelbanans M-skylt. Djävulen finns inskriven i det moderna projekt som är Moskva. Metronskyltens upplysta ”M” kan när som helst bli sin demoniska motsats ”W” som i Woland.I avsnitt två om Moskva följer vi individer som blir en massa och individer som frigör sig ur samma massa och blir solitärer. Det finns en återkommande historia i Moskva om massans kultur och individens upplösning. Metron är dess tydligaste uttryck. En parallell stad med gator och mötesplatser. En blandning av egyptiska gravkammare och fickor för folklig frigörelse. Ska du träffa någon i Moskva kommer mötet ofta att ske under jorden, vid någon av perrongerna.Vi besöker bristens Moskva där människor bor inneboende med sina döda släktingars möbler och böcker. Boendets historia i 1900-talets Moskva är en berättelse om tvångsgemenskap och snäva privata rum. I kommunikalkorna formades en bostadsmodell där det privata och individuella utplånades, och boendet blev en offentlig plats. Vi reser till datjorna, fritidsstugor utanför Moskva formade för urban tillflykt och självförverkligande. Platser där roller kan upplösas och ett visst mått av frihet – och individualitet – kan uppnås.Och vi kliver in i solitären Konstantin Melnikovs hus, byggt med sparsamheten som ideal av en arkitekt som kom från landsbygden och vägrade bli del i någon kollektiv rörelse. En soloartist i ett massamhälle. Vi hittar oppositionen hos individer som vågar bryta sig loss från folkmassan och välja en egen väg genom Moskvas gator.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#65 Moskva del 1 – Frihet och fruktan</title>
			<itunes:title>#65 Moskva del 1 – Frihet och fruktan</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 15 Sep 2016 22:11:10 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:02:58</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F283099532/media.mp3" length="60310421" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/283099532</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/65-moskva-frihet-och-fruktan</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea877</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VTdQXrXny0RuT/++K8d/0yt]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Moskva finns en hel generation präglad av repress…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea877.jpg"/>
			<description><![CDATA[Moskva finns en hel generation präglad av repressionerna efter 2012 års protester som ägde rum i parker, på torg och inte minst på nätet mot den sittande Putinregimen. Flera dömdes till hårda fängelsestraff, men alla fick känna av en gammal rysk maktrelation: fruktan och rädsla inför våldet. Men Moskva utspelar sig alltid mellan masken och ansiktet, mellan föreställning och verklighet.Därför finns det en helt annan bild som staden förmedlar: en generös, rekreations- och medelklassanpassad urban omvandling. Det ska vara roligt att vara moskvabo, det ska vara ungt och snyggt. De gamla, tillsammans med hundarna, har förpassats till förorterna. På Majakovskijplatsen har staden hängt upp gungor. Är det en infantilisering av en offentlig plats? Eller en protest mot allvaret? Vi kom till ett Moskva i avvaktan - ett val stundar - men också i missmod. Därför att maktlösheten hos folket ändå alltid återvänder.Men i Moskva har också protesterna mot isolation och förtyck funnit sina symboler. Som kampen för den konstruktivistiska arkitekturen från 1920- och 1930-talet, en tydlig internationell rörelse, en glad kommunism med emancipation och maskiner som redskap, men som nu förfaller och hålls i glömska. Vi återfanns bitar av det gamla Moskva, gömt bakom monumentala Stalinkulisser, och påmindes om att staden en gång varit en agrar köpstad, byggd glest och till stora delar i trä - och med enorma sociala kontraster mellan godsherrar och tidigare livegna bönder. Likväl en stad med välfärdsambitioner och reformanspråk.Och vi banade oss en väg genom den rika, komplexa symbolvärden i Moskva och i den ryska kulturen. En symbolvärld som fått sin särskilda plats i det Allryska utställningsområdet - Vystavka Dostizheniy Narodnogo Khozyaystava (VDNKh), en megalomanisk utställningsareal från 1930-talet, dirigerad av Stalin, som teatraliskt uppvisar landets rikedomar och hjältedåd. En utställning som i dag till formen åter gör sig aktuell i Rysslands bidrag arkitekturbiennalen i Venedig. Vad för nytt innehåll kan rymmas i denna form? Enbart nationalism och monumentalitet?Eller finns det en väg också för det öppna, nyfikna Moskva som låter blicken vila lite längre, söker kontakt och på inga sätt vill vara isolerad.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Moskva finns en hel generation präglad av repressionerna efter 2012 års protester som ägde rum i parker, på torg och inte minst på nätet mot den sittande Putinregimen. Flera dömdes till hårda fängelsestraff, men alla fick känna av en gammal rysk maktrelation: fruktan och rädsla inför våldet. Men Moskva utspelar sig alltid mellan masken och ansiktet, mellan föreställning och verklighet.Därför finns det en helt annan bild som staden förmedlar: en generös, rekreations- och medelklassanpassad urban omvandling. Det ska vara roligt att vara moskvabo, det ska vara ungt och snyggt. De gamla, tillsammans med hundarna, har förpassats till förorterna. På Majakovskijplatsen har staden hängt upp gungor. Är det en infantilisering av en offentlig plats? Eller en protest mot allvaret? Vi kom till ett Moskva i avvaktan - ett val stundar - men också i missmod. Därför att maktlösheten hos folket ändå alltid återvänder.Men i Moskva har också protesterna mot isolation och förtyck funnit sina symboler. Som kampen för den konstruktivistiska arkitekturen från 1920- och 1930-talet, en tydlig internationell rörelse, en glad kommunism med emancipation och maskiner som redskap, men som nu förfaller och hålls i glömska. Vi återfanns bitar av det gamla Moskva, gömt bakom monumentala Stalinkulisser, och påmindes om att staden en gång varit en agrar köpstad, byggd glest och till stora delar i trä - och med enorma sociala kontraster mellan godsherrar och tidigare livegna bönder. Likväl en stad med välfärdsambitioner och reformanspråk.Och vi banade oss en väg genom den rika, komplexa symbolvärden i Moskva och i den ryska kulturen. En symbolvärld som fått sin särskilda plats i det Allryska utställningsområdet - Vystavka Dostizheniy Narodnogo Khozyaystava (VDNKh), en megalomanisk utställningsareal från 1930-talet, dirigerad av Stalin, som teatraliskt uppvisar landets rikedomar och hjältedåd. En utställning som i dag till formen åter gör sig aktuell i Rysslands bidrag arkitekturbiennalen i Venedig. Vad för nytt innehåll kan rymmas i denna form? Enbart nationalism och monumentalitet?Eller finns det en väg också för det öppna, nyfikna Moskva som låter blicken vila lite längre, söker kontakt och på inga sätt vill vara isolerad.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title># 64 Staden – utopier eller visioner?</title>
			<itunes:title># 64 Staden – utopier eller visioner?</itunes:title>
			<pubDate>Wed, 22 Jun 2016 22:18:28 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>51:54</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F270399349/media.mp3" length="49722374" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/270399349</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/64-staden-utopier-eller-visioner</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea878</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VRoePKHvQIgsgQqc+MrwaOu]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Vi fick en bok i våra händer: Imaginary Cities, s…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea878.jpg"/>
			<description><![CDATA[Vi fick en bok i våra händer: Imaginary Cities, skriven av Darren Andersson. Den blev en utgångspunkt för oss att fundera kring visioner, utopier och föreställningar om vad städer är – men kanske framför allt vad de kan vara. Om hur städer blivit gestaltade platser för olika idealtillstånd: Harmoni, rationalitet, lycka och en kollektiv självkänsla. Om det samhälle man vill ha, eller trott att man har velat haft.Om utopier som innehåller sina egna ruiner, som kanske egentligen helst av allt vill vara ruiner, för att få en plats i evigheten. Men också om revanschistiska småutopier som manifesterar makt. Om en karta som inte innehåller något centrum, ett motstånd mot idén om ett centrum. Om periferins frihet där det fantastiska kan komma emot en. Där man kan se staden från ett annat håll, obekymrad om hierarkier och stora investeringar.Och slutligen berättelsen om den stora, medeltida hungerduken i den sydösttyska småstaden Zittau. Hur den överlevde genom århundraden – vördades, vårdades och gömdes – men även skändades och försvann – för att till slut återuppstå i mitten av en vision om en ny gemenskap. En historia som frågar om priset för en vision verkligen är att man måste lämna det förflutna? Kanske istället visionen finns mitt i alla de andrahandsvärldar bland andrahandsföremål som utgör våra materiella samhällen.Det är inte de stora förenklade utopierna som har byggt levande städer, utan samhällen som har bejakat sin komplexitet, inte föreskrivit en mening utan frilagt en allmänning. De som lagt varp efter varp att binda samman en brokig väv av historia, samtid och frihet.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Vi fick en bok i våra händer: Imaginary Cities, skriven av Darren Andersson. Den blev en utgångspunkt för oss att fundera kring visioner, utopier och föreställningar om vad städer är – men kanske framför allt vad de kan vara. Om hur städer blivit gestaltade platser för olika idealtillstånd: Harmoni, rationalitet, lycka och en kollektiv självkänsla. Om det samhälle man vill ha, eller trott att man har velat haft.Om utopier som innehåller sina egna ruiner, som kanske egentligen helst av allt vill vara ruiner, för att få en plats i evigheten. Men också om revanschistiska småutopier som manifesterar makt. Om en karta som inte innehåller något centrum, ett motstånd mot idén om ett centrum. Om periferins frihet där det fantastiska kan komma emot en. Där man kan se staden från ett annat håll, obekymrad om hierarkier och stora investeringar.Och slutligen berättelsen om den stora, medeltida hungerduken i den sydösttyska småstaden Zittau. Hur den överlevde genom århundraden – vördades, vårdades och gömdes – men även skändades och försvann – för att till slut återuppstå i mitten av en vision om en ny gemenskap. En historia som frågar om priset för en vision verkligen är att man måste lämna det förflutna? Kanske istället visionen finns mitt i alla de andrahandsvärldar bland andrahandsföremål som utgör våra materiella samhällen.Det är inte de stora förenklade utopierna som har byggt levande städer, utan samhällen som har bejakat sin komplexitet, inte föreskrivit en mening utan frilagt en allmänning. De som lagt varp efter varp att binda samman en brokig väv av historia, samtid och frihet.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#63 Visby - muren och friheten</title>
			<itunes:title>#63 Visby - muren och friheten</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 09 Jun 2016 12:03:27 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>58:45</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F268283186/media.mp3" length="56283452" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/268283186</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/63-visby-muren</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea879</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VQbAv3Jqdr2Lmw9E0F+kcOT]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>photo</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea879.jpg"/>
			<description><![CDATA[<p><p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[<p><p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#62 Linköping – den osynliga staden</title>
			<itunes:title>#62 Linköping – den osynliga staden</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 26 May 2016 22:03:43 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>58:00</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F266097620/media.mp3" length="55562042" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/266097620</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/62-linkoping-den-osynliga-staden</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea87a</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VSN5xbizOL6UjfkI8xtvHjV]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Hemstaden är den plats som formar en, men också e…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea87a.jpg"/>
			<description><![CDATA[Hemstaden är den plats som formar en, men också en plats man kanske måste överge för att bli sig själv.Dan Hallemar och Per Juhlin gav sig ut på jakt efter hemstaden Linköping. Staden som formade dem men som de båda – i olika utsträckning – har distanserat sig ifrån, kanske till och med föraktat. Det har blivit dags för försoning.Det blev en resa till stadsbyggandets proggrörelse i form av stadsdelen Lambohov – där socialtjänsten och de boende kring 1980 skulle bygga upp ett alldeles särskilt nätverk för att skapa ”socialt liv”. Stadsdelen fick Leklador, Hemvister – ”kontaktcentrum” – och ”grannansvarslägenheter” där 12 familjer skulle ta hand om tre andra med ”speciella behov”. Man började tala om ”Linköpingsmodellen”, ett stadsbyggande som skulle bryta de växande städernas isolering. Samtidigt skapades Stolplyckan, Sveriges första kommunalt byggda kollektivhus. ”Sjuttiotalets drömmar tar form i Linköping” skriver facktidskrifterna.Den osynliga staden får ny gestalt. I förståelsen börjar försoningen.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Hemstaden är den plats som formar en, men också en plats man kanske måste överge för att bli sig själv.Dan Hallemar och Per Juhlin gav sig ut på jakt efter hemstaden Linköping. Staden som formade dem men som de båda – i olika utsträckning – har distanserat sig ifrån, kanske till och med föraktat. Det har blivit dags för försoning.Det blev en resa till stadsbyggandets proggrörelse i form av stadsdelen Lambohov – där socialtjänsten och de boende kring 1980 skulle bygga upp ett alldeles särskilt nätverk för att skapa ”socialt liv”. Stadsdelen fick Leklador, Hemvister – ”kontaktcentrum” – och ”grannansvarslägenheter” där 12 familjer skulle ta hand om tre andra med ”speciella behov”. Man började tala om ”Linköpingsmodellen”, ett stadsbyggande som skulle bryta de växande städernas isolering. Samtidigt skapades Stolplyckan, Sveriges första kommunalt byggda kollektivhus. ”Sjuttiotalets drömmar tar form i Linköping” skriver facktidskrifterna.Den osynliga staden får ny gestalt. I förståelsen börjar försoningen.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#61 Staden – shopping!</title>
			<itunes:title>#61 Staden – shopping!</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 12 May 2016 22:37:49 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>58:59</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F263849802/media.mp3" length="56500709" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/263849802</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/61-staden-shopping</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea87b</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VRyA9TMROotNixyYcZoWPhk]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Shopping driver på stadsförändring. Att shoppa är…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea87b.jpg"/>
			<description><![CDATA[Shopping driver på stadsförändring. Att shoppa är fundamentalt urban, och har alltid varit det. Marknadsplats och handel är något innerst inne socialt och politiskt, berättar om begär, relationer och identitet lika mycket som materialitet och investeringar.I USA ritade Richard Neutra 1929 en supermarket med ingång mot en stor parkering, och shoppingen lämnade förbindelsen med gatan i den amerikanska stadsutvecklingen. Victor Gruen försökte planera för kommunitära, allmänna inrättningar i köpcentrets agora – men besviken fick ha se hur profiten ständigt tog över i konsumtionens ständigt sprawlande inomhuslandskap.I Sverige har storstäderna kämpat för att få tillbaka konsumtionstemplen till innerstäderna sedan mitten av 1970-talet. Längre rådde en dragkamp mellan den ”demokratiska shoppingen” och den annalkande exklusiva, som i PK-huset i Stockholm från 1974 som drog till sig ”spirituella infall, mjuka mattor, soft musik, ynglingar och damer i tajta kläder eller med fotsida kjolar som trollar fram en budoarstämning”.Vi följer en kommersens släktträd genom stadshistorien - från passagernas skyltfönster i 1800-talets Paris, hur gasljus, nattekonomi och mode skapade diagnosen varufetischism i den tidiga psykoanalysen - till teatraliseringen av gallerior där konsumenten i distraherad självmedvetenhet ska följa kaksmulornas intrikata spår.Och vi frågar oss om den amerikanske varuhusarkitekten Jon Jerdes sammanfattning stämmer att ”vi har ingen starkare kraft att rida på, än konsumtionen” när det gäller att skapa sammanhållning och gemensamma rum i staden. Eller om det demokratiska underskott som blivit allt starkare i många konsumtionsmiljöer i dag är den sista gestaltningen av en krympande kultur, när dataskärmen har blivit det nya skyltfönstret.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Shopping driver på stadsförändring. Att shoppa är fundamentalt urban, och har alltid varit det. Marknadsplats och handel är något innerst inne socialt och politiskt, berättar om begär, relationer och identitet lika mycket som materialitet och investeringar.I USA ritade Richard Neutra 1929 en supermarket med ingång mot en stor parkering, och shoppingen lämnade förbindelsen med gatan i den amerikanska stadsutvecklingen. Victor Gruen försökte planera för kommunitära, allmänna inrättningar i köpcentrets agora – men besviken fick ha se hur profiten ständigt tog över i konsumtionens ständigt sprawlande inomhuslandskap.I Sverige har storstäderna kämpat för att få tillbaka konsumtionstemplen till innerstäderna sedan mitten av 1970-talet. Längre rådde en dragkamp mellan den ”demokratiska shoppingen” och den annalkande exklusiva, som i PK-huset i Stockholm från 1974 som drog till sig ”spirituella infall, mjuka mattor, soft musik, ynglingar och damer i tajta kläder eller med fotsida kjolar som trollar fram en budoarstämning”.Vi följer en kommersens släktträd genom stadshistorien - från passagernas skyltfönster i 1800-talets Paris, hur gasljus, nattekonomi och mode skapade diagnosen varufetischism i den tidiga psykoanalysen - till teatraliseringen av gallerior där konsumenten i distraherad självmedvetenhet ska följa kaksmulornas intrikata spår.Och vi frågar oss om den amerikanske varuhusarkitekten Jon Jerdes sammanfattning stämmer att ”vi har ingen starkare kraft att rida på, än konsumtionen” när det gäller att skapa sammanhållning och gemensamma rum i staden. Eller om det demokratiska underskott som blivit allt starkare i många konsumtionsmiljöer i dag är den sista gestaltningen av en krympande kultur, när dataskärmen har blivit det nya skyltfönstret.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#60 Skellefteå – i byarnas skugga</title>
			<itunes:title>#60 Skellefteå – i byarnas skugga</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 28 Apr 2016 22:02:57 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>59:36</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F261402547/media.mp3" length="57100355" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/261402547</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/60-skelleftea-i-byarnas-skugga</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea87c</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VRMQR6RSp9VihQDqw9yMV22]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>När författaren PO Enquist ska beskriva staden Sk…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea87c.jpg"/>
			<description><![CDATA[När författaren PO Enquist ska beskriva staden Skellefteå börjar han genast tala om byarna: ”En stor mängd små byar, utplockade i ett floddelta nästan och alla ser likadana ut". Enquist växte upp i en av byarna, Hjoggböle. Skellefteå är staden som ingen riktigt velat ha. ”Är det  en stad eller är det en samling byar”, frågar sig arkitekten Enar Nordvik som arbetar på kommunen. Skellefteå är Sveriges senast grundade stad är från 1845 och bybon har alltid varit normen. Men Skellefteå är också en av Sveriges rikaste städer. Det egna kraftbolaget dämde tidigt upp vattnet runtomkring och idag bidrar de med 100 miljoner om året till kommunkassan. Men rikedomen är inte staden, den kommer från landskapet från byarna. Vad ska man med staden till tycks kommuninnevånarna ha frågat sig under hela stadens drygt 150 åriga historia.I Bonnstan – den tillfälliga knuttimrade stadsbildningen  – ser vi en plats där staden och byarna mötts sedan 1600-talet. En tillfällig stad som befolkades vid stora högtider. En plats där nattfrierier mellan unga pojkar och flickor blandades med våld och religiositet.Byarna på tillfälligt besök i "staan", en plats där man ”prater fiint” – en plats i skuggan av byarna.Vi reser genom ett fruset Mississippi där sångsvanar landar på svarta jordar. I Jörn ser vi nya flyktingberättelser födas på biblioteket vid den nedläggningshotade skolan. I Boliden går vi genom en idealstad som fick Lubbe Nordström att tala om ”det nyaste Sverige” på 1920-talet. Platsen där man hittat guld. Vi möter moderater som kallar sig ”ruralister” och hetsar mot staden. Men möter också berättelser om byamän som blivit fastighetsutvecklare för att tillgodose den nu växande staden med hus på pendlingsavstånd.Kanske finns det trots allt en gemensam berättelse för Skellefteås byar och staden. Kanske finns den till och med utan att det allra värsta händer: Att Umeås hockeylag Björklöven reser sig och besegrar Skellefteåbygdens AIK.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[När författaren PO Enquist ska beskriva staden Skellefteå börjar han genast tala om byarna: ”En stor mängd små byar, utplockade i ett floddelta nästan och alla ser likadana ut". Enquist växte upp i en av byarna, Hjoggböle. Skellefteå är staden som ingen riktigt velat ha. ”Är det  en stad eller är det en samling byar”, frågar sig arkitekten Enar Nordvik som arbetar på kommunen. Skellefteå är Sveriges senast grundade stad är från 1845 och bybon har alltid varit normen. Men Skellefteå är också en av Sveriges rikaste städer. Det egna kraftbolaget dämde tidigt upp vattnet runtomkring och idag bidrar de med 100 miljoner om året till kommunkassan. Men rikedomen är inte staden, den kommer från landskapet från byarna. Vad ska man med staden till tycks kommuninnevånarna ha frågat sig under hela stadens drygt 150 åriga historia.I Bonnstan – den tillfälliga knuttimrade stadsbildningen  – ser vi en plats där staden och byarna mötts sedan 1600-talet. En tillfällig stad som befolkades vid stora högtider. En plats där nattfrierier mellan unga pojkar och flickor blandades med våld och religiositet.Byarna på tillfälligt besök i "staan", en plats där man ”prater fiint” – en plats i skuggan av byarna.Vi reser genom ett fruset Mississippi där sångsvanar landar på svarta jordar. I Jörn ser vi nya flyktingberättelser födas på biblioteket vid den nedläggningshotade skolan. I Boliden går vi genom en idealstad som fick Lubbe Nordström att tala om ”det nyaste Sverige” på 1920-talet. Platsen där man hittat guld. Vi möter moderater som kallar sig ”ruralister” och hetsar mot staden. Men möter också berättelser om byamän som blivit fastighetsutvecklare för att tillgodose den nu växande staden med hus på pendlingsavstånd.Kanske finns det trots allt en gemensam berättelse för Skellefteås byar och staden. Kanske finns den till och med utan att det allra värsta händer: Att Umeås hockeylag Björklöven reser sig och besegrar Skellefteåbygdens AIK.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#59 Thessaloniki – flyktingarnas stad</title>
			<itunes:title>#59 Thessaloniki – flyktingarnas stad</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 14 Apr 2016 22:01:31 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>57:19</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F259049787/media.mp3" length="54904016" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/259049787</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/59-thessaloniki-flyktingarnas-stad</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea87d</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VSohPB1+bnzzC88JeA3WmD8]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Vi vandrar genom Thessaloniki med dubbel blick. L…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea87d.jpg"/>
			<description><![CDATA[Vi vandrar genom Thessaloniki med dubbel blick. Lägger två kartor över varandra. Och bägge visar på flyktens stadsgeografi. 1922-23 tvingades över en miljon kristna greker bort från sina hem i Mindre Asien. Mer än hundratusen av dem hamnade i Thessaloniki. Och nu har samma väg över Egeiska havet, eller genom Thrakien skickat människor i desperation till Thessalonikis hamn och till Makedonien i norra Grekland. Flykten är en fysisk realitet i Thessaloniki. Närmast varenda stadsdel är planerad och uppförd för och av flyktingar. Ett omfattande bosättningsprogram, understött av Nationernas Förbund, skapade den moderna staden. Dess urbana morfologi bär temat ”flykt” inskrivet i alla mark- och fastighetstransaktioner. I den mörkare bluesen - Rembetiko-musiken - som spelades i grekiska hamnstäder under mellankrigstiden, kallades Thessaloniki för ”De fattigas moder” eller ”Flyktingarnas stad”. Vi besöker uppsamlingsläger i gamla militärområden och rutnätsplanerade bosättningar för kristna bönder från Mindre Asien. Den tystnad som finns på gatorna och i alla mellanrum är tystnaden när något slitits sönder, förlorat sitt sammanhang, främmande i ett nytt hem. Vi klättrar uppför backarna i Anu Poli, den övre staden, ser golv gjorda av judiska begravningsstenar i marmor, undrar om det var moderniteten som förstörde samlevnaden av så olika folkgrupper. Att det fanns en tid då tydliga funktioner och roller gjorde att man kunde befinna sig under samma tak. Och vi ser hur i dag en ny slags fattigdom präglar de områden som en gång byggdes av de flyende. Den grekiska ekonomiska krisen bestämmer takten i staden. Ett tyst förfall, en väntan på förändring, en stilla medkänsla med de människor som vandrar genom staden sökandes ett bättre liv. Historien speglar sig bland de levande igen.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Vi vandrar genom Thessaloniki med dubbel blick. Lägger två kartor över varandra. Och bägge visar på flyktens stadsgeografi. 1922-23 tvingades över en miljon kristna greker bort från sina hem i Mindre Asien. Mer än hundratusen av dem hamnade i Thessaloniki. Och nu har samma väg över Egeiska havet, eller genom Thrakien skickat människor i desperation till Thessalonikis hamn och till Makedonien i norra Grekland. Flykten är en fysisk realitet i Thessaloniki. Närmast varenda stadsdel är planerad och uppförd för och av flyktingar. Ett omfattande bosättningsprogram, understött av Nationernas Förbund, skapade den moderna staden. Dess urbana morfologi bär temat ”flykt” inskrivet i alla mark- och fastighetstransaktioner. I den mörkare bluesen - Rembetiko-musiken - som spelades i grekiska hamnstäder under mellankrigstiden, kallades Thessaloniki för ”De fattigas moder” eller ”Flyktingarnas stad”. Vi besöker uppsamlingsläger i gamla militärområden och rutnätsplanerade bosättningar för kristna bönder från Mindre Asien. Den tystnad som finns på gatorna och i alla mellanrum är tystnaden när något slitits sönder, förlorat sitt sammanhang, främmande i ett nytt hem. Vi klättrar uppför backarna i Anu Poli, den övre staden, ser golv gjorda av judiska begravningsstenar i marmor, undrar om det var moderniteten som förstörde samlevnaden av så olika folkgrupper. Att det fanns en tid då tydliga funktioner och roller gjorde att man kunde befinna sig under samma tak. Och vi ser hur i dag en ny slags fattigdom präglar de områden som en gång byggdes av de flyende. Den grekiska ekonomiska krisen bestämmer takten i staden. Ett tyst förfall, en väntan på förändring, en stilla medkänsla med de människor som vandrar genom staden sökandes ett bättre liv. Historien speglar sig bland de levande igen.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title># 58 Staden mixtape – en resa, fyra städer</title>
			<itunes:title># 58 Staden mixtape – en resa, fyra städer</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 31 Mar 2016 22:06:20 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:03:32</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F256645661/media.mp3" length="60861695" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/256645661</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/58-staden-mixtape-en-resa-fyra-stader</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea87e</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VSxABWietGQ8aDwgczPIl1P]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>När vi är i en stad händer det ofta att en annan …</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea87e.jpg"/>
			<description><![CDATA[När vi är i en stad händer det ofta att en annan stad dyker upp. En stadsdel i Istanbul blir synlig i Neapel, en känsla i Rom påminner om en i Los Angeles, en konfliktpunkt i Södertälje liknar en i Amsterdam.Likadant är det med vissa frågor, de följer oss från stad till stad. Frågor om migration, om det gemensamma ansvaret, om gränser och grannskap.I det här avsnittet ville vi låta städerna möta varandra. Som en mixtape - ett blandband. Där vi valt ut fyra berättelser från fyra städer och satt ihop det till ett avsnitt. Vilka städer. Ja följ med så får ni veta. Det här är podcasten staden mixtape. En resa genom fyra städer.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[När vi är i en stad händer det ofta att en annan stad dyker upp. En stadsdel i Istanbul blir synlig i Neapel, en känsla i Rom påminner om en i Los Angeles, en konfliktpunkt i Södertälje liknar en i Amsterdam.Likadant är det med vissa frågor, de följer oss från stad till stad. Frågor om migration, om det gemensamma ansvaret, om gränser och grannskap.I det här avsnittet ville vi låta städerna möta varandra. Som en mixtape - ett blandband. Där vi valt ut fyra berättelser från fyra städer och satt ihop det till ett avsnitt. Vilka städer. Ja följ med så får ni veta. Det här är podcasten staden mixtape. En resa genom fyra städer.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#57 Staden och skolan</title>
			<itunes:title>#57 Staden och skolan</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 17 Mar 2016 23:06:00 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>50:08</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F252453004/media.mp3" length="48026852" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/252453004</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/57-staden-och-skolan</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea87f</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VT8g49JJqwkEG/srP4f1wvm]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>När folkskolestadgan kommer i Sverige 1842 är den…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea87f.jpg"/>
			<description><![CDATA[När folkskolestadgan kommer i Sverige 1842 är den en byggnadsstadga, alla socknar och församlingar ska ha en skola. Skolan blir den byggda överföraren av kunskap och kultur.Skolan är en plats i staden som alla rör sig igenom.  Skolan är problemet och möjligheten vi alla lever med.Genom att se på de rum som planerats och byggts för barn når man in i de innersta strävandena av ett samhälle, man kan avslöja dess ambitioner men också se hur detta samhälle förändrar och omorganiserar sina grundläggande uppgifter.Vi vandrar genom en idealiserad pojkstad i Stockholms norra skärgård där unga gossar vid det högre allmänna läroverket från 1930-talet lajvar roller för att skolas in i stadens hierarkiska och givna ordning. En skola som vill stänga staden – en plats under stark förändring – ute. En plats där pojkar ska förbli pojkar.Men vi hittar också dess motsats. Folkskolor i Berlin, innergårdsskolor som kopplar upp sig mot stadens föränderlighet och ser som sin uppgift att lära barnen att sortera och förstå vad staden är.Att göra den meningsfull för barn, göra dem till aktiva kunskapssökande medborgare i den verkliga stadsmiljön.Vi ser Norman Rockwells tavla "The problem we all live with" och reser med den sexårige afro-amerikanska flickan Ruby Bridges in i en tid när amerikanska städer började bussa elever mellan skolor för att ge alla samma möjlighet. Vi följer tanken hela vägen till den svenska skolan mitt i grannskapsbyarna där bussning av elever börjar dyka upp som ett sätt att bryta isoleringen.Skolan speglar vår idé om verkligheten.Vad vill vi se när vi tittar in i de transparenta nybyggda skolorna – och i alla de  gamla korridorsskolorna och kunskapsmonumenten – i svenska städer idag?<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[När folkskolestadgan kommer i Sverige 1842 är den en byggnadsstadga, alla socknar och församlingar ska ha en skola. Skolan blir den byggda överföraren av kunskap och kultur.Skolan är en plats i staden som alla rör sig igenom.  Skolan är problemet och möjligheten vi alla lever med.Genom att se på de rum som planerats och byggts för barn når man in i de innersta strävandena av ett samhälle, man kan avslöja dess ambitioner men också se hur detta samhälle förändrar och omorganiserar sina grundläggande uppgifter.Vi vandrar genom en idealiserad pojkstad i Stockholms norra skärgård där unga gossar vid det högre allmänna läroverket från 1930-talet lajvar roller för att skolas in i stadens hierarkiska och givna ordning. En skola som vill stänga staden – en plats under stark förändring – ute. En plats där pojkar ska förbli pojkar.Men vi hittar också dess motsats. Folkskolor i Berlin, innergårdsskolor som kopplar upp sig mot stadens föränderlighet och ser som sin uppgift att lära barnen att sortera och förstå vad staden är.Att göra den meningsfull för barn, göra dem till aktiva kunskapssökande medborgare i den verkliga stadsmiljön.Vi ser Norman Rockwells tavla "The problem we all live with" och reser med den sexårige afro-amerikanska flickan Ruby Bridges in i en tid när amerikanska städer började bussa elever mellan skolor för att ge alla samma möjlighet. Vi följer tanken hela vägen till den svenska skolan mitt i grannskapsbyarna där bussning av elever börjar dyka upp som ett sätt att bryta isoleringen.Skolan speglar vår idé om verkligheten.Vad vill vi se när vi tittar in i de transparenta nybyggda skolorna – och i alla de  gamla korridorsskolorna och kunskapsmonumenten – i svenska städer idag?<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#56 Neapel – den fattiga kannibalen</title>
			<itunes:title>#56 Neapel – den fattiga kannibalen</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 03 Mar 2016 23:39:31 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>54:38</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F250082729/media.mp3" length="52328624" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/250082729</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/56-neapel-den-fattiga-kannibalen</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea880</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VRMHcRtbkunwt7mgkmkYl6D]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>I Neapel har de vilda gatubarnen blivit befriade.…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea880.jpg"/>
			<description><![CDATA[I Neapel har de vilda gatubarnen blivit befriade. De har ockuperat ett torg: en fri och öppen plats, men i form av ett övergivet kloster. Eller ungdomsfängelse, beroende på vilken tidsperiod du levt ditt liv i staden. För Neapel är en kannibalistisk stad, den äter och livnär sig av sitt eget förflutna.Man undkommer inte gestalterna ur det förflutna i Neapel. Inte familjen man är bunden till och inte stadsdelen där man övar inför karnevalståget. Neapel binder och binder sina medborgare till sig. Allt betyder någonting, men det kan vara dolt för den som lever för mycket i nuet!Vi gav oss ut på Neapels gator och grannskap, följde en stad präglad av ett Europa före upplysningen - en teaterscen för en stadskultur som ännu luktar kyrkvalv och akvedukter, begravningsljus och bakugnar. Lager på lager av användningar och betydelser har format det Neapel som för tillfället flämtar i nuet, och som bara visar sig med tre meters siktdjup på överfulla gator.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[I Neapel har de vilda gatubarnen blivit befriade. De har ockuperat ett torg: en fri och öppen plats, men i form av ett övergivet kloster. Eller ungdomsfängelse, beroende på vilken tidsperiod du levt ditt liv i staden. För Neapel är en kannibalistisk stad, den äter och livnär sig av sitt eget förflutna.Man undkommer inte gestalterna ur det förflutna i Neapel. Inte familjen man är bunden till och inte stadsdelen där man övar inför karnevalståget. Neapel binder och binder sina medborgare till sig. Allt betyder någonting, men det kan vara dolt för den som lever för mycket i nuet!Vi gav oss ut på Neapels gator och grannskap, följde en stad präglad av ett Europa före upplysningen - en teaterscen för en stadskultur som ännu luktar kyrkvalv och akvedukter, begravningsljus och bakugnar. Lager på lager av användningar och betydelser har format det Neapel som för tillfället flämtar i nuet, och som bara visar sig med tre meters siktdjup på överfulla gator.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#55 Rom – politik i ruiner</title>
			<itunes:title>#55 Rom – politik i ruiner</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 18 Feb 2016 23:07:32 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>56:54</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F247766987/media.mp3" length="54511202" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/247766987</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/55-rom-politik-i-ruiner</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea881</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VTxHdOs3dB3Ajt2tNcz+qLB]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Vi kommer till ett Rom som har mått bättre. Borgm…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea881.jpg"/>
			<description><![CDATA[Vi kommer till ett Rom som har mått bättre. Borgmästaren Ignazio Marino avgick i höstas. Han hade börjat städa upp i administrationen. Konspirationsteoretikerna ser hans avsked som en komplott. Rom är ett Brutussamhälle. Tragedin är ständigt närvarande i stadens berättelse om sig själv.Roms moderna historia – efter att staden blev huvudstad i och med Italiens enande 1870 – är en historia om politisk förmåga och oförmåga. Vi gav oss ut i Brutussamhället på jakt efter platser som byggts när politiken sökt en väg framåt, sökt att ena en stad som alltid tycks dras mot sönderfallet.I trädgårdsstaden Garbatella ser vi spåren av en tidig progressiv social-liberal politik på de gröna gårdarna. Vid de sociala arbetarbostäderna som imiterar de italienska lantliga villorna anar vi ett Rom som hade kunnat växa till en helt vanlig modern europeisk storstad, ett Wien eller Madrid.Istället kom fascismen. I Roms centrum rensade de fram de exklusivaste filéerna av stadens monumentala arv och skickade ut folket som bott där i hundratals år till platser som Garbatella. Vart vi än ser i nutidens centrala Rom, dess monument och symboler, ser vi en fascistisk föreställning om staden, men också en rörelse framåt, en idé om ett modernt Rom som bar sin antika storhet i sitt centrum.I det en kilometerlånga modernistiska storverket Corviale – uppfört under flertalet år i slutet av 1970- och början av 1980-talet – ser vi den tydligaste byggda symbolen för det kommunistiska Roms uppgörelse med stadens spekulationsbyggande. Vid det enorma husets fot har nutidens Romare illegalt ockuperat det pastorala landskapet och börjat odla grönsaker och bygga informella bostäder.Rom har varit en symbol för politiken och politikens rykte; i en republik, ett imperium, en kyrka eller i en nation. Men samtidigt har Rom också alltid varit ett konkret relationssamhälle, där politikens förmåga och tillkortakommanden knyts till enskilda personer och beslutsfattare. Och i dessa relationer har romarnas grundläge, enligt tradition, varit att återkommande bli besvikna.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Vi kommer till ett Rom som har mått bättre. Borgmästaren Ignazio Marino avgick i höstas. Han hade börjat städa upp i administrationen. Konspirationsteoretikerna ser hans avsked som en komplott. Rom är ett Brutussamhälle. Tragedin är ständigt närvarande i stadens berättelse om sig själv.Roms moderna historia – efter att staden blev huvudstad i och med Italiens enande 1870 – är en historia om politisk förmåga och oförmåga. Vi gav oss ut i Brutussamhället på jakt efter platser som byggts när politiken sökt en väg framåt, sökt att ena en stad som alltid tycks dras mot sönderfallet.I trädgårdsstaden Garbatella ser vi spåren av en tidig progressiv social-liberal politik på de gröna gårdarna. Vid de sociala arbetarbostäderna som imiterar de italienska lantliga villorna anar vi ett Rom som hade kunnat växa till en helt vanlig modern europeisk storstad, ett Wien eller Madrid.Istället kom fascismen. I Roms centrum rensade de fram de exklusivaste filéerna av stadens monumentala arv och skickade ut folket som bott där i hundratals år till platser som Garbatella. Vart vi än ser i nutidens centrala Rom, dess monument och symboler, ser vi en fascistisk föreställning om staden, men också en rörelse framåt, en idé om ett modernt Rom som bar sin antika storhet i sitt centrum.I det en kilometerlånga modernistiska storverket Corviale – uppfört under flertalet år i slutet av 1970- och början av 1980-talet – ser vi den tydligaste byggda symbolen för det kommunistiska Roms uppgörelse med stadens spekulationsbyggande. Vid det enorma husets fot har nutidens Romare illegalt ockuperat det pastorala landskapet och börjat odla grönsaker och bygga informella bostäder.Rom har varit en symbol för politiken och politikens rykte; i en republik, ett imperium, en kyrka eller i en nation. Men samtidigt har Rom också alltid varit ett konkret relationssamhälle, där politikens förmåga och tillkortakommanden knyts till enskilda personer och beslutsfattare. Och i dessa relationer har romarnas grundläge, enligt tradition, varit att återkommande bli besvikna.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#54 Städer och droger</title>
			<itunes:title>#54 Städer och droger</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 04 Feb 2016 23:01:20 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>54:19</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F245488274/media.mp3" length="52036307" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/245488274</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/staden-droger-v3</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea882</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VTg7cPxFKd+aoU1IGAiYQv4]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>I städerna har drogbruket frodats, där har platse…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea882.jpg"/>
			<description><![CDATA[I städerna har drogbruket frodats, där har platserna funnits för ruset och berusningen. Vid sidan av en social eller biologisk aspekt av droganvändning finns en geografisk som har handlat om revir, gränser, subkulturer och hemliga tecken - redan 1916 kunde Pearce Bailey berätta om en ”frimuraraktig kooperation” mellan heroinbrukarna i New York. Opium och heroin färdades med globala handels- och migrationsströmmar och landade i Chinatowns och red light districts över världens städer. På 1940- och 1950-talet både upphöjde heroinet jazzkulturen i USA, men förstörde samtidigt individer och grupper.Drogtrafiken har fortsatt fängslat både brukare och langare i beroenden. I Görlitzer Park i Berlin Kreuzberg står killar från Västafrika och säljer av sina resor till Europa. Men även de mest toleranta samhällen – som Kreuzberg – ser drogdealandet tära på vardagen.I Sverige följer vi småstadsalkisen och missbrukararkitekturen - från arbetarförfattarnas tragiska fyllon, via Plattans pundare till subkulturer i Norrköping. Ofta var det landsbygden som skulle bota det missbruk som staden lät göda.Men vi ser också hur missbrukets geografi bjuder på en vändning, när en vit angloamerikansk arbetarklass i dag är de största konsumenterna av tyngre droger. Och ”the war on drugs” får plötsligt en annan fiende och måste åter söka andra förklaringar till varför det ständigt skapas en hemlig mening och lockelse omkring rusets tempel.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[I städerna har drogbruket frodats, där har platserna funnits för ruset och berusningen. Vid sidan av en social eller biologisk aspekt av droganvändning finns en geografisk som har handlat om revir, gränser, subkulturer och hemliga tecken - redan 1916 kunde Pearce Bailey berätta om en ”frimuraraktig kooperation” mellan heroinbrukarna i New York. Opium och heroin färdades med globala handels- och migrationsströmmar och landade i Chinatowns och red light districts över världens städer. På 1940- och 1950-talet både upphöjde heroinet jazzkulturen i USA, men förstörde samtidigt individer och grupper.Drogtrafiken har fortsatt fängslat både brukare och langare i beroenden. I Görlitzer Park i Berlin Kreuzberg står killar från Västafrika och säljer av sina resor till Europa. Men även de mest toleranta samhällen – som Kreuzberg – ser drogdealandet tära på vardagen.I Sverige följer vi småstadsalkisen och missbrukararkitekturen - från arbetarförfattarnas tragiska fyllon, via Plattans pundare till subkulturer i Norrköping. Ofta var det landsbygden som skulle bota det missbruk som staden lät göda.Men vi ser också hur missbrukets geografi bjuder på en vändning, när en vit angloamerikansk arbetarklass i dag är de största konsumenterna av tyngre droger. Och ”the war on drugs” får plötsligt en annan fiende och måste åter söka andra förklaringar till varför det ständigt skapas en hemlig mening och lockelse omkring rusets tempel.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#53 Bostadens filosofi – hemmet som skuld och befrielse</title>
			<itunes:title>#53 Bostadens filosofi – hemmet som skuld och befrielse</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 24 Dec 2015 23:39:32 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>59:37</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F239012746/media.mp3" length="57106610" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/239012746</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/53-bostadens-filosofi-hemmet-som-skuld-och-befrielse</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea883</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VSj2c2CjpWjKnGvne4khdGA]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>I säsongens sista avsnitt undersöker vi bostadens…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea883.jpg"/>
			<description><![CDATA[I säsongens sista avsnitt undersöker vi bostadens filosofi: Hur hamnade hemmet så fullständigt i centrum av samhällsplanering och livsvillkor? Har det funnits parallella spår till marknad, spekulation och skuldsättning? Och hur präglas våra idéer och drömmar om boendet och hemmet av de finansiella systemen? Från Martin Wagners bostäder "utan fett" till rullväske-nomadernas Airbnb-besök. Från det primitiva borgerskapets våningar till den uppkopplade oljeriggen – hemmet – i delandets ekonomi.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[I säsongens sista avsnitt undersöker vi bostadens filosofi: Hur hamnade hemmet så fullständigt i centrum av samhällsplanering och livsvillkor? Har det funnits parallella spår till marknad, spekulation och skuldsättning? Och hur präglas våra idéer och drömmar om boendet och hemmet av de finansiella systemen? Från Martin Wagners bostäder "utan fett" till rullväske-nomadernas Airbnb-besök. Från det primitiva borgerskapets våningar till den uppkopplade oljeriggen – hemmet – i delandets ekonomi.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#52 Prag – enögdhet och jämlikhet</title>
			<itunes:title>#52 Prag – enögdhet och jämlikhet</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 10 Dec 2015 23:40:01 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>56:59</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F237013517/media.mp3" length="54592934" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/237013517</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/52-prag-enogdhet-och-jamlikhet</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea884</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VSMVMeMAuj0+DOrTKYay3Wl]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>På en bar i stadsdelen Ziskov är religion punk. D…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea884.jpg"/>
			<description><![CDATA[På en bar i stadsdelen Ziskov är religion punk. Den hussitske härföraren, den enögde, Jan Ziska är tillsammans med sin andlige ledare Jan Hus – båda från 1400-talet – själva urdissidenten. Deras uppror mot den katolska överheten – även folket ska dricka av kalken och förstå det predikade språket och ingen ska kunna köpa sig en plats i himlen – var början på berättelsen om det tjeckiska folkets idé om att de var satta på jorden för att stå för jämlikhet, humanism och på den vanliga – lilla – människans sida. Varför ska det annars finnas tjecker, frågade sig både republiken Tjeckoslovakiens första president Masaryk som den första efter kommunismen Vaclav Havel.Vi reser runt i ett Prag präglat av idén om den vanliga lilla människan. Från Solidarita, det första försöket efter andra världskriget att bygga för idén om denna människa, vidare ut i de allt större panelaky-stadsdelarna, byggda mellan 1958 och 1994. Stadsdelar av den typ som i alla andra europeiska länder stått för segregation och sociala problem. I Prag är allt jämlikt och stabilt hos den små människorna i lägenheterna Europas mest standardiserade bostadsbestånd.Men finns en begynnande bortvändhet i utvaldheten? Har den lilla människan börjat bli rädd? Har nationen – den som skulle definieras av jämlikheten – blivit viktigare än jämlikheten själv. I avsaknad av en fiende vänder sig kanske staden Prag ryggen mot världen och vårdar sin ensamhet.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[På en bar i stadsdelen Ziskov är religion punk. Den hussitske härföraren, den enögde, Jan Ziska är tillsammans med sin andlige ledare Jan Hus – båda från 1400-talet – själva urdissidenten. Deras uppror mot den katolska överheten – även folket ska dricka av kalken och förstå det predikade språket och ingen ska kunna köpa sig en plats i himlen – var början på berättelsen om det tjeckiska folkets idé om att de var satta på jorden för att stå för jämlikhet, humanism och på den vanliga – lilla – människans sida. Varför ska det annars finnas tjecker, frågade sig både republiken Tjeckoslovakiens första president Masaryk som den första efter kommunismen Vaclav Havel.Vi reser runt i ett Prag präglat av idén om den vanliga lilla människan. Från Solidarita, det första försöket efter andra världskriget att bygga för idén om denna människa, vidare ut i de allt större panelaky-stadsdelarna, byggda mellan 1958 och 1994. Stadsdelar av den typ som i alla andra europeiska länder stått för segregation och sociala problem. I Prag är allt jämlikt och stabilt hos den små människorna i lägenheterna Europas mest standardiserade bostadsbestånd.Men finns en begynnande bortvändhet i utvaldheten? Har den lilla människan börjat bli rädd? Har nationen – den som skulle definieras av jämlikheten – blivit viktigare än jämlikheten själv. I avsaknad av en fiende vänder sig kanske staden Prag ryggen mot världen och vårdar sin ensamhet.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title># 51 Bron – att överkomma det delade</title>
			<itunes:title># 51 Bron – att överkomma det delade</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 26 Nov 2015 23:46:29 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>50:29</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F234884842/media.mp3" length="48354614" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/234884842</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/51-bron-att-overkomma-det-delade</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea885</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VSs+Bive4Iy/QG5aBbz6IcK]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Bron är sinnebilden för gränssituationer. Och när…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea885.jpg"/>
			<description><![CDATA[Bron är sinnebilden för gränssituationer. Och när människan erkänner att det finns en uppdelning som hon vill överkomma; det är momentet som skapar bron. Sociologen Georg Simmel skrev i ”Brücke und Tor” om människan som stigfinnare och samhällsskapare, om bron som konkret förbinder rum med handling. En typologi som ställer rum till förfogande och öppnar upp staden. På platsen där flest passerar.Redan vid första steget på en bro förs din vikt över ett tomrum till andra sidan. Vi har sökt efter broar som förenat, men som även separerat städer. Broar som förstörts och återuppbyggts. Som den i Mostar, som vid återkomsten blivit mer symbol och turistattraktion än ett verktyg. Vi har besökt brostadsdelen Husby i Stockholm, och frågat oss om planeringen var en eftergift eller i förlängningen ett farväl till bilsamhället. Och vi har sökt efter de förlorade broarna i Nantes, när Loirefloden fylldes igen och staden fick en present den inte ville ha.Det är gåtfullt exakt hur tyngden, den levande och döda, tar sig genom nätverket av stål och sten. Men brons väg är betvingande. Den måste transportera rörelser, kulturer, idéer – eller falla sönder.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Bron är sinnebilden för gränssituationer. Och när människan erkänner att det finns en uppdelning som hon vill överkomma; det är momentet som skapar bron. Sociologen Georg Simmel skrev i ”Brücke und Tor” om människan som stigfinnare och samhällsskapare, om bron som konkret förbinder rum med handling. En typologi som ställer rum till förfogande och öppnar upp staden. På platsen där flest passerar.Redan vid första steget på en bro förs din vikt över ett tomrum till andra sidan. Vi har sökt efter broar som förenat, men som även separerat städer. Broar som förstörts och återuppbyggts. Som den i Mostar, som vid återkomsten blivit mer symbol och turistattraktion än ett verktyg. Vi har besökt brostadsdelen Husby i Stockholm, och frågat oss om planeringen var en eftergift eller i förlängningen ett farväl till bilsamhället. Och vi har sökt efter de förlorade broarna i Nantes, när Loirefloden fylldes igen och staden fick en present den inte ville ha.Det är gåtfullt exakt hur tyngden, den levande och döda, tar sig genom nätverket av stål och sten. Men brons väg är betvingande. Den måste transportera rörelser, kulturer, idéer – eller falla sönder.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#50 Kalmar – ett kostymdrama</title>
			<itunes:title>#50 Kalmar – ett kostymdrama</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 12 Nov 2015 23:21:13 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:03:12</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F232816641/media.mp3" length="60536852" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/232816641</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/50-kalmar-ett-kostymdrama</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea886</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VQqTSqWLsLNujGSShx6rHsq]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Det finns en historia om Kalmar som kanske borde …</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea886.jpg"/>
			<description><![CDATA[Det finns en historia om Kalmar som kanske borde vara mer glömd än den är. Men hur staden än letar andra berättelser dyker den upp igen och igen. Det är en berättelse om att vara viktig, att vara i centrum, att vara nyckeln till ett helt land, som Kalmar var fram till 1658. Att Kalmar aldrig riktigt tycks kunnat göra sig fri beror på att den staden inte bara var en storslagen idé, utan faktiskt en gång blev byggd. Slottet vakar över Kalmar. Liksom Tessins barockkyrka på Stortorget i den nyanlagda staden på Kvarholmen. Kalmar har en kostym som behöver sys om, men tiderna växlar och inget har riktigt passat under åren som gott. Bara formen är kvar från epoker då Sverige var riktat mot sydost.Vi klev in i en stad som i mitten av 1800-talet kastade av sig sin befästningsgördel och gjorde ett första försök att bli sig själv. Vi sökte i spåren av de här försöken. I de radstående husen byggda av arbetare, ritade av stadens första stadsarkitekt J Fred Olsson, strax efter 1900. Vi hittade spår i de nu nedlagda prefab-betongindustrierna som inte bara erbjöd materialet till det svenska miljonprogrammet och Ölandsbron utan också till lyxhotell i Bagdad och Leningrad. Vi såg den i Volvo-fabrikens arbetarbostäder i satellit-småhus-staden Lindsdal. I chokladfabriker och plastbilstillverkning. Men en efter en försvann 1900-talets industrisatsningar. 1997 firade Kalmar 600 års jubileum av Kalmarunionen och aldrig har staden varit så full av tomrum som då.I dag har Kalmars rivningstomter på Kvarnholmen, som stått tomma i decennier, åter börjat bebyggas. Byggnadsantikvarier kallar 2015 för rivningarnas år, trycket ökar åter på Kalmar, politikerna har mer bråttom att fylla på med skattekraft än de som vill bevara kulturarvet. Småstaden letar efter sin ande, finner den kanske motvilligt i IKEA och HansaCity, men famlar ändå emellanåt ångestladdad efter den mörka valvutgången som kan rädda undan isoleringen från tider som farit förbi.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Det finns en historia om Kalmar som kanske borde vara mer glömd än den är. Men hur staden än letar andra berättelser dyker den upp igen och igen. Det är en berättelse om att vara viktig, att vara i centrum, att vara nyckeln till ett helt land, som Kalmar var fram till 1658. Att Kalmar aldrig riktigt tycks kunnat göra sig fri beror på att den staden inte bara var en storslagen idé, utan faktiskt en gång blev byggd. Slottet vakar över Kalmar. Liksom Tessins barockkyrka på Stortorget i den nyanlagda staden på Kvarholmen. Kalmar har en kostym som behöver sys om, men tiderna växlar och inget har riktigt passat under åren som gott. Bara formen är kvar från epoker då Sverige var riktat mot sydost.Vi klev in i en stad som i mitten av 1800-talet kastade av sig sin befästningsgördel och gjorde ett första försök att bli sig själv. Vi sökte i spåren av de här försöken. I de radstående husen byggda av arbetare, ritade av stadens första stadsarkitekt J Fred Olsson, strax efter 1900. Vi hittade spår i de nu nedlagda prefab-betongindustrierna som inte bara erbjöd materialet till det svenska miljonprogrammet och Ölandsbron utan också till lyxhotell i Bagdad och Leningrad. Vi såg den i Volvo-fabrikens arbetarbostäder i satellit-småhus-staden Lindsdal. I chokladfabriker och plastbilstillverkning. Men en efter en försvann 1900-talets industrisatsningar. 1997 firade Kalmar 600 års jubileum av Kalmarunionen och aldrig har staden varit så full av tomrum som då.I dag har Kalmars rivningstomter på Kvarnholmen, som stått tomma i decennier, åter börjat bebyggas. Byggnadsantikvarier kallar 2015 för rivningarnas år, trycket ökar åter på Kalmar, politikerna har mer bråttom att fylla på med skattekraft än de som vill bevara kulturarvet. Småstaden letar efter sin ande, finner den kanske motvilligt i IKEA och HansaCity, men famlar ändå emellanåt ångestladdad efter den mörka valvutgången som kan rädda undan isoleringen från tider som farit förbi.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#49 Djur i staden – den ekologiska teatern</title>
			<itunes:title>#49 Djur i staden – den ekologiska teatern</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 29 Oct 2015 23:02:58 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>57:22</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F230705392/media.mp3" length="54947384" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/230705392</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/49-djur-i-staden-den-ekologiska-teatern</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea887</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VRv+w84L/K3zs+oIaq1gC48]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Människan är inte ensam i städerna. Det finns en …</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea887.jpg"/>
			<description><![CDATA[Människan är inte ensam i städerna. Det finns en djurens kulturhistoria och där spelar urbanisering och stadstillväxt en avgörande roll. Det ”vilda” är något förhandlingsbart och djuren är ofta lika anpassningsbara som människor.Vi undersöker gränssnittet mellan människa, djur och stadsmiljö genom en mikrosociologisk studie av hundpromenaden. Därefter ser vi vad som hände med hästen - modernitetens kanske mest marginaliserade varelse - för vars skull planering, arkitektur och ekonomi genomsyrade samhället, fram till förbränningsmotorn lösgjorde hästens intima band med människans vardag.Slutligen går vi på zoo och försöker kika in i den bur som successivt försvann under 1900-talet. Vi frågar oss: varför skäms vi fortfarande? Är det för att vi inte kommer undan insikten att den ekologiska teatern är ett övergrepp? Och går det att planera för ett annat förhållande mellan djur och människa nu när naturens alla former har vänt tillbaka med full kraft in i våra tidigare så antropocentriska – människocentrerade – samhällen?<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Människan är inte ensam i städerna. Det finns en djurens kulturhistoria och där spelar urbanisering och stadstillväxt en avgörande roll. Det ”vilda” är något förhandlingsbart och djuren är ofta lika anpassningsbara som människor.Vi undersöker gränssnittet mellan människa, djur och stadsmiljö genom en mikrosociologisk studie av hundpromenaden. Därefter ser vi vad som hände med hästen - modernitetens kanske mest marginaliserade varelse - för vars skull planering, arkitektur och ekonomi genomsyrade samhället, fram till förbränningsmotorn lösgjorde hästens intima band med människans vardag.Slutligen går vi på zoo och försöker kika in i den bur som successivt försvann under 1900-talet. Vi frågar oss: varför skäms vi fortfarande? Är det för att vi inte kommer undan insikten att den ekologiska teatern är ett övergrepp? Och går det att planera för ett annat förhållande mellan djur och människa nu när naturens alla former har vänt tillbaka med full kraft in i våra tidigare så antropocentriska – människocentrerade – samhällen?<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#48 Sala – glesbygd i tät stad</title>
			<itunes:title>#48 Sala – glesbygd i tät stad</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 15 Oct 2015 22:11:22 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>52:06</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F228582321/media.mp3" length="49915862" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/228582321</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/48-sala-glesbygd-i-tat-stad</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea888</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VRGhGhuL436UsZ0SWu9AM1+]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Sala hänger mellan Dalarna, Uppland och Västmanla…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea888.jpg"/>
			<description><![CDATA[Sala hänger mellan Dalarna, Uppland och Västmanland, utan att riktigt höra hemma i någon av dem. En ensam stad. Sala grundades kring Sala silvergruva 1624; en renässansplan formad av holländska ingenjörer och matematiker. Eine Bergstadt. Perfekta kvadrater och perfekta rektanglar. Men det ideala skavdes snart ned mot verkligheten, och Sala tycks ännu sammanvuxen med sin landsbygd. Kring gruvan skapades ett stort slutet vattensystem, dammar och kanaler. Bergsmännen som byggde hus i den nyanlagda staden var lika mycket bönder med åker för självförsörjning och ängsmark utanför staden för sina djur. ”Sala var helt enkelt en ovanligt stor och hopträngd bondby”, skrev Eliel Löfgren om Sala på 1890-talet.Men under 1900-talet ömsade bondbyn skinn, esplanaden anlades, järnvägen kom, och en större kostym prövade, men Sala intog snart sin roll som glesbygd med en tät kvartersstaden.Idag söker staden en ny framtid, nya kontakter. Sala vill bli mindre ensam, haka fast vid pendlarstråken mot Västerås och Uppsala. Över åkrarna på slätten växer typhusen upp. Det är en idyllisk småstad för barnfamiljer.Långt innan kataloghusen fått sitt vatten indraget står en skola mitt i den nya pendlarbyn. Med barnperspektivet i planeringen pekar man ut nya viktiga platser i staden, dess busshållplatser och skogsdungar.Kanske finns nyckeln till stadens framtid i den karta man vill rita med de pedagoger som vill förstå barnens vardagsliv.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Sala hänger mellan Dalarna, Uppland och Västmanland, utan att riktigt höra hemma i någon av dem. En ensam stad. Sala grundades kring Sala silvergruva 1624; en renässansplan formad av holländska ingenjörer och matematiker. Eine Bergstadt. Perfekta kvadrater och perfekta rektanglar. Men det ideala skavdes snart ned mot verkligheten, och Sala tycks ännu sammanvuxen med sin landsbygd. Kring gruvan skapades ett stort slutet vattensystem, dammar och kanaler. Bergsmännen som byggde hus i den nyanlagda staden var lika mycket bönder med åker för självförsörjning och ängsmark utanför staden för sina djur. ”Sala var helt enkelt en ovanligt stor och hopträngd bondby”, skrev Eliel Löfgren om Sala på 1890-talet.Men under 1900-talet ömsade bondbyn skinn, esplanaden anlades, järnvägen kom, och en större kostym prövade, men Sala intog snart sin roll som glesbygd med en tät kvartersstaden.Idag söker staden en ny framtid, nya kontakter. Sala vill bli mindre ensam, haka fast vid pendlarstråken mot Västerås och Uppsala. Över åkrarna på slätten växer typhusen upp. Det är en idyllisk småstad för barnfamiljer.Långt innan kataloghusen fått sitt vatten indraget står en skola mitt i den nya pendlarbyn. Med barnperspektivet i planeringen pekar man ut nya viktiga platser i staden, dess busshållplatser och skogsdungar.Kanske finns nyckeln till stadens framtid i den karta man vill rita med de pedagoger som vill förstå barnens vardagsliv.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>6 x Amerika #6: San Diego/Tijuana – efter gränsen</title>
			<itunes:title>6 x Amerika #6: San Diego/Tijuana – efter gränsen</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 01 Oct 2015 22:24:32 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>46:08</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F226501710/media.mp3" length="44194205" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/226501710</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/6-x-amerika-6-san-diegotijuana-efter-gransen</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea889</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VTtlC2TFtwepEczzuH3ttUa]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>San Diego och Tijuana befinner sig på var sin sid…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea889.jpg"/>
			<description><![CDATA[San Diego och Tijuana befinner sig på var sin sida om gränsen mellan USA och Mexiko. Men i den globala ekonomin har städerna växt samman. Det rika San Diego, regionen med flest patent per capita i världen behöver fabriksstaden Tijuana för billig produktion och låglönearbete. Migranter, arbete och service, men också vatten, restprodukter och avfall känner inga gränser och de bägge städerna har länge varit oskiljaktiga i samma kretslopp.Vi följer den politiska ekvatorn från San Diego och Tijuana, till bland annat de spanska exklaverna i Marocko, som ställer samma fråga om vad gränser egentligen gör med städer och människor.Det tydligaste temat som följt oss genom vår USA-resa har varit gränser och hur svåra de gränserna är att bryta igenom. Men kanske finns nyckeln till hur man kan göra detta just här på gränsen mellan San Diego och Tijuana. Föreställningar om en gränsmedborgare börjar ta form. Det behövs nya föreställningar om vad det är att vara medborgare i USA. Den själviska staden har nått sin yttre gräns. Det finns idéer i latinamerikanska samhällen, som i sin tur har återvänt till New Deal-epokens idéer, 1930-talets USA. Där en progressiv stat möter gräsrotsrörelser i en idé om att staden egentligen är ett pedagogiskt redskap för samarbete, miljö och ekonomi som inbegriper alla. Ett stadsbyggande långtifrån ”pop-up” urbanismen och arrangemang för den ”kreativa klassen”.Allt hänger ihop och vid gränsen blir den globala urbaniseringens dilemman och ny möjligheter tydliga.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[San Diego och Tijuana befinner sig på var sin sida om gränsen mellan USA och Mexiko. Men i den globala ekonomin har städerna växt samman. Det rika San Diego, regionen med flest patent per capita i världen behöver fabriksstaden Tijuana för billig produktion och låglönearbete. Migranter, arbete och service, men också vatten, restprodukter och avfall känner inga gränser och de bägge städerna har länge varit oskiljaktiga i samma kretslopp.Vi följer den politiska ekvatorn från San Diego och Tijuana, till bland annat de spanska exklaverna i Marocko, som ställer samma fråga om vad gränser egentligen gör med städer och människor.Det tydligaste temat som följt oss genom vår USA-resa har varit gränser och hur svåra de gränserna är att bryta igenom. Men kanske finns nyckeln till hur man kan göra detta just här på gränsen mellan San Diego och Tijuana. Föreställningar om en gränsmedborgare börjar ta form. Det behövs nya föreställningar om vad det är att vara medborgare i USA. Den själviska staden har nått sin yttre gräns. Det finns idéer i latinamerikanska samhällen, som i sin tur har återvänt till New Deal-epokens idéer, 1930-talets USA. Där en progressiv stat möter gräsrotsrörelser i en idé om att staden egentligen är ett pedagogiskt redskap för samarbete, miljö och ekonomi som inbegriper alla. Ett stadsbyggande långtifrån ”pop-up” urbanismen och arrangemang för den ”kreativa klassen”.Allt hänger ihop och vid gränsen blir den globala urbaniseringens dilemman och ny möjligheter tydliga.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>6 x Amerika #5: Los Angeles – det gemensammas återkomst</title>
			<itunes:title>6 x Amerika #5: Los Angeles – det gemensammas återkomst</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 17 Sep 2015 22:51:06 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>56:46</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F224359542/media.mp3" length="54383600" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/224359542</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/6-x-amerika-5-los-angeles-det</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea88a</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VSx7A2acvGs7Xhy3OBzr5pk]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>”Staden som brinner är Los Angeles sannaste bild …</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea88a.jpg"/>
			<description><![CDATA[”Staden som brinner är Los Angeles sannaste bild av sig själv”, skriver Joan Didion i sin bok ”Slouching towards Bethlehem".  och fortsätter: ”Los Angeles väder är katastrofernas och apokalypsens väder”. Los Angeles har flera gånger i sin historia – ja kanske är det rentav en del av stadens identitet – stått vid en brant och sett ut över den stad som tycks på väg att gå under. Det brinner i bergen, inget regn i i ökenområdena på fyra år. Till slut nådde bränderna ända in över motorvägarna. Men på många håll i staden pågår en kollektiv rörelse för att förändra stadens hårda utnyttjande av sitt landskap. Den ensamma bilisten förvandlar fortfarande sin bil till ett andra hem, till ett väntrum på den stillastående motorvägen. Men allt oftare har hon börjat åka metron - "the new thing" -  och hamnar där bredvid människor hon aldrig träffat och på platser som hon aldrig besökt. Kanske tar denna Los Angeles-bo till och med cykeln emellanåt. De övergivna offentliga trapporna från Roosevelts 1930-tal som finns i stadens branta stadsdelar skickar en hälsning om kollektiva värden och investeringar till världens mest individualistiska stad.När Los Angeles blir större så är det inte med nya bostadsområden utan med möjligheten för många att röra sig till fler platser i staden. Det är den gemensamma ytan i staden som växer. Den som förut varit förbehållen stranden och motorvägen.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[”Staden som brinner är Los Angeles sannaste bild av sig själv”, skriver Joan Didion i sin bok ”Slouching towards Bethlehem".  och fortsätter: ”Los Angeles väder är katastrofernas och apokalypsens väder”. Los Angeles har flera gånger i sin historia – ja kanske är det rentav en del av stadens identitet – stått vid en brant och sett ut över den stad som tycks på väg att gå under. Det brinner i bergen, inget regn i i ökenområdena på fyra år. Till slut nådde bränderna ända in över motorvägarna. Men på många håll i staden pågår en kollektiv rörelse för att förändra stadens hårda utnyttjande av sitt landskap. Den ensamma bilisten förvandlar fortfarande sin bil till ett andra hem, till ett väntrum på den stillastående motorvägen. Men allt oftare har hon börjat åka metron - "the new thing" -  och hamnar där bredvid människor hon aldrig träffat och på platser som hon aldrig besökt. Kanske tar denna Los Angeles-bo till och med cykeln emellanåt. De övergivna offentliga trapporna från Roosevelts 1930-tal som finns i stadens branta stadsdelar skickar en hälsning om kollektiva värden och investeringar till världens mest individualistiska stad.När Los Angeles blir större så är det inte med nya bostadsområden utan med möjligheten för många att röra sig till fler platser i staden. Det är den gemensamma ytan i staden som växer. Den som förut varit förbehållen stranden och motorvägen.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>6 x Amerika #4: Los Angeles – långt från havet</title>
			<itunes:title>6 x Amerika #4: Los Angeles – långt från havet</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 10 Sep 2015 22:05:49 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>57:07</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F223292747/media.mp3" length="54708026" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/223292747</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/6-x-amerika-5-los-angeles-langt-fran-havet</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea88b</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VQB/TAYVXgLabjdTDIaENiv]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Los Angeles är i omstöpning. Vi bläddrar i staden…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea88b.jpg"/>
			<description><![CDATA[Los Angeles är i omstöpning. Vi bläddrar i stadens gigantiska adressbok och finner att vägarna och broarna är farbara över den torra floden som länge delade staden i det framgångsrika, attraktiva och vita väst – och det obetydliga, fattiga, och latinopräglade öst. Metron byggs ut  och downtown har gjort comeback. Mariacchi Plaza, där musikerna visar upp och säljer sina färdigheter inför helgens fester, har plötsligt blivit intressant för investerare och spekulanter som aldrig tidigare skulle ha funnit något av intresse i East LA. I Boyle Hights mobiliserar man försvaret och väcker politikern Cesar Chavez och filmstjärnan Cantinflas till liv. Vi vandrar med Joey Pallares genom muralmålningarna i stadsdelen Estrada courts, och förstår att Los Angeles för många är en stad långt bort från havet. Och att fonden av palmträd är lätt att stjäla och placera någon annanstans, om efterfrågan kräver.Vi följer också den framtidsspirande efterkrigsfloden av husköpare med billiga bostadslån till San Fernando Valley, en smått föraktad plats där det medelmåttiga lär härska i en miljö präglad av lika delar ranchromantik som rymdäventyr. Inne på the Fox Fire Room kan man dock fly hettan och för ett ögonblick av klarsyn lägga de falska förespeglingarna åt sidan. Att förortsvillorna egentligen inte liknar Richard Neutras Desert House i Palm Springs från 1946, och att drömmen om fritiden, friheten och den individuella framgången har blivit påfallande massproducerad i just Los Angeles.- - -Tack till / ThanksCarmilla FloydPeter LangJoey PallaresJames Becerra aka CobraHildegun Varhelyi<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Los Angeles är i omstöpning. Vi bläddrar i stadens gigantiska adressbok och finner att vägarna och broarna är farbara över den torra floden som länge delade staden i det framgångsrika, attraktiva och vita väst – och det obetydliga, fattiga, och latinopräglade öst. Metron byggs ut  och downtown har gjort comeback. Mariacchi Plaza, där musikerna visar upp och säljer sina färdigheter inför helgens fester, har plötsligt blivit intressant för investerare och spekulanter som aldrig tidigare skulle ha funnit något av intresse i East LA. I Boyle Hights mobiliserar man försvaret och väcker politikern Cesar Chavez och filmstjärnan Cantinflas till liv. Vi vandrar med Joey Pallares genom muralmålningarna i stadsdelen Estrada courts, och förstår att Los Angeles för många är en stad långt bort från havet. Och att fonden av palmträd är lätt att stjäla och placera någon annanstans, om efterfrågan kräver.Vi följer också den framtidsspirande efterkrigsfloden av husköpare med billiga bostadslån till San Fernando Valley, en smått föraktad plats där det medelmåttiga lär härska i en miljö präglad av lika delar ranchromantik som rymdäventyr. Inne på the Fox Fire Room kan man dock fly hettan och för ett ögonblick av klarsyn lägga de falska förespeglingarna åt sidan. Att förortsvillorna egentligen inte liknar Richard Neutras Desert House i Palm Springs från 1946, och att drömmen om fritiden, friheten och den individuella framgången har blivit påfallande massproducerad i just Los Angeles.- - -Tack till / ThanksCarmilla FloydPeter LangJoey PallaresJames Becerra aka CobraHildegun Varhelyi<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>6 x Amerika #3: Chicago – kraftmätningar och sociala rörelser</title>
			<itunes:title>6 x Amerika #3: Chicago – kraftmätningar och sociala rörelser</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 03 Sep 2015 22:48:13 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:05:40</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F222246075/media.mp3" length="62909582" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/222246075</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/6-x-amerika-3-chicago-kraftmatningar-och-sociala-rorelser</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea88c</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VSOYNR11I6w3KBqwvcJ+jLo]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Vi reser uppåt i Chicago. Tar hissen upp till sex…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea88c.jpg"/>
			<description><![CDATA[Vi reser uppåt i Chicago. Tar hissen upp till sextonde våningen, till hörnkontoret i The Reliance Building, en av de första skyskraporna, byggd mellan 1890 och 1894. På sextonde våningen kunde kontorsmannen lämna den svarta snön, röken, arbetet nere på gatan. Författaren Robert Herrick skriver, ställd inför den växande staden Chicago, att här måste människan ”glömma att jorden är vacker”. Här är människan är alltings början och alltings slut. Här betvingar man naturen. Ingenjören blir den nya guden i Chicago. Den som lyfter byggnaderna i staden fyra meter för att bygga avloppssystemet och som sedan när staden fortsätter växa vänder på Chicagofloden. Som Herrick skriver, ”människan måste göra allt”. I Chicago möter vi idén om den ekonomi som ska bygga den amerikanska staden, kapitalismen och dess skyskrapor, men också socialismen – den amerikanska varianten av den. På Halsted Street kliver vi in i Jane Addams sovrum i The Hull House. Jane Addams drev på Halsted street en Settlement, en social rörelse där akademiker, forskare och lärare bodde tillsammans med de fattiga och nyanlända. 36 nationaliteter i kvarteren runt The Hull House. Här byggdes de första lekplatserna. Här kartlades medborgarna, men inte för kontroll, utan för att förstå och driva social förändring. På The Hull House möttes forskning och aktivism. Vad blev det av den ambitionen?Vi tar bussen längs Halsted street ännu längre söderut och vidare till Pullman town. Där patriarken Robert Pullman sökte bygga ett arbetarsamhälle, med sitt eget namn, där arbetarna var han ofria barn. Addams och Addams, varsin sida av arbetarrörelsens USA. Den som möter människor i ögonhöjd och vill se förändring, den som tror sig veta arbetarnas bästa och samlar på sig mer pengar. ”I Chicago handlar allt om pengar”, säger Nelson Soza, när han välkomnar oss in på det grannskapsmöte som ska hållas i stadsdelen Pilsen. De samlas för att förstå hur de ska stoppa den katolska kyrkan från att sälja en tomt för att bygga lyxbostäder i stadsdelen. En förändring som kan tvinga dem att flytta när fastighetsskatten stiger. ”Vi ska skriva till påven”, föreslår en man. En kvinna säger tyst ”det känns som om jag håller på att drunkna”. Vi är på den plats dit man faller om hissens bromsmekanism inte fungerar.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Vi reser uppåt i Chicago. Tar hissen upp till sextonde våningen, till hörnkontoret i The Reliance Building, en av de första skyskraporna, byggd mellan 1890 och 1894. På sextonde våningen kunde kontorsmannen lämna den svarta snön, röken, arbetet nere på gatan. Författaren Robert Herrick skriver, ställd inför den växande staden Chicago, att här måste människan ”glömma att jorden är vacker”. Här är människan är alltings början och alltings slut. Här betvingar man naturen. Ingenjören blir den nya guden i Chicago. Den som lyfter byggnaderna i staden fyra meter för att bygga avloppssystemet och som sedan när staden fortsätter växa vänder på Chicagofloden. Som Herrick skriver, ”människan måste göra allt”. I Chicago möter vi idén om den ekonomi som ska bygga den amerikanska staden, kapitalismen och dess skyskrapor, men också socialismen – den amerikanska varianten av den. På Halsted Street kliver vi in i Jane Addams sovrum i The Hull House. Jane Addams drev på Halsted street en Settlement, en social rörelse där akademiker, forskare och lärare bodde tillsammans med de fattiga och nyanlända. 36 nationaliteter i kvarteren runt The Hull House. Här byggdes de första lekplatserna. Här kartlades medborgarna, men inte för kontroll, utan för att förstå och driva social förändring. På The Hull House möttes forskning och aktivism. Vad blev det av den ambitionen?Vi tar bussen längs Halsted street ännu längre söderut och vidare till Pullman town. Där patriarken Robert Pullman sökte bygga ett arbetarsamhälle, med sitt eget namn, där arbetarna var han ofria barn. Addams och Addams, varsin sida av arbetarrörelsens USA. Den som möter människor i ögonhöjd och vill se förändring, den som tror sig veta arbetarnas bästa och samlar på sig mer pengar. ”I Chicago handlar allt om pengar”, säger Nelson Soza, när han välkomnar oss in på det grannskapsmöte som ska hållas i stadsdelen Pilsen. De samlas för att förstå hur de ska stoppa den katolska kyrkan från att sälja en tomt för att bygga lyxbostäder i stadsdelen. En förändring som kan tvinga dem att flytta när fastighetsskatten stiger. ”Vi ska skriva till påven”, föreslår en man. En kvinna säger tyst ”det känns som om jag håller på att drunkna”. Vi är på den plats dit man faller om hissens bromsmekanism inte fungerar.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>6 x Amerika #2: Savannah – tropisk kuliss och dold befrielsekamp</title>
			<itunes:title>6 x Amerika #2: Savannah – tropisk kuliss och dold befrielsekamp</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 27 Aug 2015 23:57:18 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:00:26</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F221210123/media.mp3" length="57898493" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/221210123</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/6-x-amerika-2-savannah-tropisk-kuliss-och-dold-befrielsekamp</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea88d</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VQ6HS/I9a1Rtj96ALoaOd36]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Den subtropiska naturen hänger tung över Savannah…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea88d.jpg"/>
			<description><![CDATA[Den subtropiska naturen hänger tung över Savannah, solljuset silas genom den spanska mossan som draperar ekträden på torgen och längs gatorna. Det är en stad som skapad för särskilda tillfällen; bröllop och examen - en skulpterad urban teater som delvis verkar ha gjort slut med den omgivande världen och sjunkit in i sig själv, med sin minnen av krig och spökhistorier från havet och flodlandet.När Savannah anlades av den brittiske generalen och kolonialisten James Oglethorpe 1733 var det som en rutnätsstad för en homogen brittisk befolkning; en stad uthuggen ur träskmarken. Stadsplanen bestod av byggstenar som upprepades om och om igen, med identiska kvarter. I mitten av varje byggsten – eller stadsmolekyl – låg ett torg. Runt detta torg låg offentliga byggnader på var sin sida och på de återstående sidorna smala bostadshus. 24 torg med 162 stegs mellanrum. Oglethorpes plan var en genialisk expansionsplan och anpassade sig till århundraden av stadsutveckling. Men när den okontrollerade kapitalistiska markhandeln började tänja på planens fasta struktur, då blev Oglethorpes skapelse banal. Savannah drog i nödbromsen och instiftade strikta kulturarvskydd i början av 1970-talet för att rädda staden från det samtida samhället.I dag tar en helt annan verkligen vid utanför den gamla stadsplanen. En stad där 30 procent avbefolkningen lever under fattigdomsstrecket, i hus under havsnivån, och där den afrikansk-amerikanska historien om isolation och befrielsekamp är ständigt närvarande. Men påfallande ofta osynlig. Man måste leta efter spår i landskapet och i gränderna; titta in på ”the lanes” där stadsslavarna uppehöll sig, eller följa arkitekturen som uppkom med plantegekonomins expansion. Vi reste ut till St. Helena och Penn Center, där Martin Luther King skrev sitt ”I have a dream”-tal och mötte en kreoliserad värld, en transatlantisk verklighet som ännu talar med svag röst.Savannah har inte berett plats åt sin svarta historia; staden spänner upp sin kuliss och låtsas att alla andra berättelser, de som är olämpliga som bröllopsfernissa, inte finns. Men historierna tränger på, försvinner aldrig, utan väntar att få kliva ut och bli berättade i solljuset under ekträden.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Den subtropiska naturen hänger tung över Savannah, solljuset silas genom den spanska mossan som draperar ekträden på torgen och längs gatorna. Det är en stad som skapad för särskilda tillfällen; bröllop och examen - en skulpterad urban teater som delvis verkar ha gjort slut med den omgivande världen och sjunkit in i sig själv, med sin minnen av krig och spökhistorier från havet och flodlandet.När Savannah anlades av den brittiske generalen och kolonialisten James Oglethorpe 1733 var det som en rutnätsstad för en homogen brittisk befolkning; en stad uthuggen ur träskmarken. Stadsplanen bestod av byggstenar som upprepades om och om igen, med identiska kvarter. I mitten av varje byggsten – eller stadsmolekyl – låg ett torg. Runt detta torg låg offentliga byggnader på var sin sida och på de återstående sidorna smala bostadshus. 24 torg med 162 stegs mellanrum. Oglethorpes plan var en genialisk expansionsplan och anpassade sig till århundraden av stadsutveckling. Men när den okontrollerade kapitalistiska markhandeln började tänja på planens fasta struktur, då blev Oglethorpes skapelse banal. Savannah drog i nödbromsen och instiftade strikta kulturarvskydd i början av 1970-talet för att rädda staden från det samtida samhället.I dag tar en helt annan verkligen vid utanför den gamla stadsplanen. En stad där 30 procent avbefolkningen lever under fattigdomsstrecket, i hus under havsnivån, och där den afrikansk-amerikanska historien om isolation och befrielsekamp är ständigt närvarande. Men påfallande ofta osynlig. Man måste leta efter spår i landskapet och i gränderna; titta in på ”the lanes” där stadsslavarna uppehöll sig, eller följa arkitekturen som uppkom med plantegekonomins expansion. Vi reste ut till St. Helena och Penn Center, där Martin Luther King skrev sitt ”I have a dream”-tal och mötte en kreoliserad värld, en transatlantisk verklighet som ännu talar med svag röst.Savannah har inte berett plats åt sin svarta historia; staden spänner upp sin kuliss och låtsas att alla andra berättelser, de som är olämpliga som bröllopsfernissa, inte finns. Men historierna tränger på, försvinner aldrig, utan väntar att få kliva ut och bli berättade i solljuset under ekträden.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>6 x Amerika #1: Baltimore – Murderland and Charm City</title>
			<itunes:title>6 x Amerika #1: Baltimore – Murderland and Charm City</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 20 Aug 2015 22:01:43 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:06:31</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F220160193/media.mp3" length="63721064" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/220160193</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/6-x-amerika-1-baltimore-murderland-and-charm-city</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea88e</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VS5uyDm0T5dNcsj+8Zlyd1K]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Baltimore är staden som var på väg tillbaka, som …</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea88e.jpg"/>
			<description><![CDATA[Baltimore är staden som var på väg tillbaka, som är weird and gritty, och där man kan ha råd att köpa ett radhus, sitta på den låga yttertrappan - the stoop - i kvällsbrisen och dra sina berättelser, odla sina märkliga projekt. Men med upploppen i maj 2015 fick allting börja om från igen, med en delad, misstänksam stad. Som det egentligen alltid har varit. Vi återvände till Baltimore och fann ursprunget till boendesegregation och strukturell rasism längs McCollough Street, och i stadens unika bostadslag från 1910 som förbjöd svarta och vita att bo i samma kvarter.Baltimore har varit en innovativ verkstad för hur man kan dela upp, isolera och exkludera människor. De mest framgångsrika produkterna har sedan exporterats till andra städer. Ett samtal om Baltimore är alltid ett samtal om gränser, på liv och död.Men vi fann också det motsträviga hoppet. Konstnärinnan Stewart Watson köpte en fabrik för att ljuset föll in så andlöst. Och med årens lopp fanns där plötsligt en social ankarpunkt i staden; en vacker, tillåtande plats för möten och kreativitet. Will Holman vill fylla trasiga hål med sin makerspace, låta den bli en ny skola, en ny kyrka, för människor som aldrig fick den utbildningen de hade rätt till, därför att staden hade satsat alla pengar på polisiär övervakning.Så är Baltimore alltjämt drömmarnas stad för många. Men mardrömmarnas stad för andra.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Baltimore är staden som var på väg tillbaka, som är weird and gritty, och där man kan ha råd att köpa ett radhus, sitta på den låga yttertrappan - the stoop - i kvällsbrisen och dra sina berättelser, odla sina märkliga projekt. Men med upploppen i maj 2015 fick allting börja om från igen, med en delad, misstänksam stad. Som det egentligen alltid har varit. Vi återvände till Baltimore och fann ursprunget till boendesegregation och strukturell rasism längs McCollough Street, och i stadens unika bostadslag från 1910 som förbjöd svarta och vita att bo i samma kvarter.Baltimore har varit en innovativ verkstad för hur man kan dela upp, isolera och exkludera människor. De mest framgångsrika produkterna har sedan exporterats till andra städer. Ett samtal om Baltimore är alltid ett samtal om gränser, på liv och död.Men vi fann också det motsträviga hoppet. Konstnärinnan Stewart Watson köpte en fabrik för att ljuset föll in så andlöst. Och med årens lopp fanns där plötsligt en social ankarpunkt i staden; en vacker, tillåtande plats för möten och kreativitet. Will Holman vill fylla trasiga hål med sin makerspace, låta den bli en ny skola, en ny kyrka, för människor som aldrig fick den utbildningen de hade rätt till, därför att staden hade satsat alla pengar på polisiär övervakning.Så är Baltimore alltjämt drömmarnas stad för många. Men mardrömmarnas stad för andra.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title><![CDATA[Vykort från Amerika #5: "I tell people I live in San Diego-Tijuana"]]></title>
			<itunes:title><![CDATA[Vykort från Amerika #5: "I tell people I live in San Diego-Tijuana"]]></itunes:title>
			<pubDate>Thu, 02 Jul 2015 19:33:28 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>17:26</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F212991458/media.mp3" length="16705565" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/212991458</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/vykort-fran-amerika-5-i-tell-people-i-live-in-san-diego-tijuana</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea88f</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VSdlq8itKf2Nn5dFqx+ZQBE]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Det här är podcasten stadens femte och sista vyko…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea88f.jpg"/>
			<description><![CDATA[Det här är podcasten stadens femte och sista vykort från vår resa genom USA.Det har varit en resa som trots de olika städerna visat sig innehålla en hel del gemensamma teman.Ett av dessa teman är gränser, gränsen som den idén om the frontier som är en så viktig del av den amerikanska historiska myten – gränsen mot det vita arket det oupptäckta landet – en berättelse som fortfarande återkommer i städer idag, men också gränser mellan grannskap, hårdnade gränser mellan rika och fattiga. Vi har också stött på en stark vilja att kliva över och lösa upp gränser. Och ingenstans blev det här senaste – paradoxalt nog – så tydligt som vid den tydligaste gränsen av dem alla, den mellan mexiko och USA. På varsin sida om den mexikanska gränsen ligger San Diego och Tijuana. San Diego betraktad som en av USAs härligaste städer – sol, surfing – med sin slogan Americas finest city och Tijuana ofta demonterad som en stad präglad av drogkarteller och kidnappningar. Gränsen som separerar Mexiko från Amerika är med sina 330 övergångsplatser världens mest korsade gräns. Det är en extremt övervakad gräns, men det är också en gräns som är vardag för många som arbetar och bor i San Diego och Tijuana. Vi träffade landskapsarkitekten Nabyl Macias som ursprungligen är från Tijuana men som levt hela sitt liv på båda sidorna av gränsen. Hennes berättelse är en annan än den om skilda världar. En som handlar om två städer som är beroende av varandra, ja kanske till och med samma stad.Under andra hälften av augusti kommer fullängdsavsnitten från vår nordamerikanska resa. Vi hörs då igen!<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Det här är podcasten stadens femte och sista vykort från vår resa genom USA.Det har varit en resa som trots de olika städerna visat sig innehålla en hel del gemensamma teman.Ett av dessa teman är gränser, gränsen som den idén om the frontier som är en så viktig del av den amerikanska historiska myten – gränsen mot det vita arket det oupptäckta landet – en berättelse som fortfarande återkommer i städer idag, men också gränser mellan grannskap, hårdnade gränser mellan rika och fattiga. Vi har också stött på en stark vilja att kliva över och lösa upp gränser. Och ingenstans blev det här senaste – paradoxalt nog – så tydligt som vid den tydligaste gränsen av dem alla, den mellan mexiko och USA. På varsin sida om den mexikanska gränsen ligger San Diego och Tijuana. San Diego betraktad som en av USAs härligaste städer – sol, surfing – med sin slogan Americas finest city och Tijuana ofta demonterad som en stad präglad av drogkarteller och kidnappningar. Gränsen som separerar Mexiko från Amerika är med sina 330 övergångsplatser världens mest korsade gräns. Det är en extremt övervakad gräns, men det är också en gräns som är vardag för många som arbetar och bor i San Diego och Tijuana. Vi träffade landskapsarkitekten Nabyl Macias som ursprungligen är från Tijuana men som levt hela sitt liv på båda sidorna av gränsen. Hennes berättelse är en annan än den om skilda världar. En som handlar om två städer som är beroende av varandra, ja kanske till och med samma stad.Under andra hälften av augusti kommer fullängdsavsnitten från vår nordamerikanska resa. Vi hörs då igen!<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title><![CDATA[Vykort från Amerika #4: Skid Row, LA: "People do call this home"]]></title>
			<itunes:title><![CDATA[Vykort från Amerika #4: Skid Row, LA: "People do call this home"]]></itunes:title>
			<pubDate>Fri, 26 Jun 2015 04:20:52 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>24:25</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F212036666/media.mp3" length="23387990" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/212036666</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/vykort-fran-amerika-4-skid-row-la-people-do-call-this-home</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea890</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VTRdyetv8c1k2OBWtTk4s4C]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Skid Row i Los Angeles, stadsdelen där stadens he…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea890.jpg"/>
			<description><![CDATA[Skid Row i Los Angeles, stadsdelen där stadens hemlösa rört sig och sökt skydd sedan 1860-talet när järnvägen drogs in till staden. De missioner som finns här har funnits i över 100 år. en hel infrastruktur har byggts upp kring de som samhället inte lyckats fånga upp. En av dessa organisationer är School on wheels. Agnes Stevens, en före detta nunna och lärare, startade School on wheels 1993. Då bland annat med visionen att överhuvudtaget låta hemlösa barn få gå i skolan – något de då inte hade rätt till. Idag har man 900 volontärer som arbetar med att resa runt och ge hemlösa barn undervisning där de för tillfället befinner sig. Man har också en undervisningslokal på Skid Row dit man hämtar barn efter skolan. Matt Raab från School on Wheels tog oss tog oss på en vandring genom den infrastruktur som utgör den här communityn, som många kallar sitt hem.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Skid Row i Los Angeles, stadsdelen där stadens hemlösa rört sig och sökt skydd sedan 1860-talet när järnvägen drogs in till staden. De missioner som finns här har funnits i över 100 år. en hel infrastruktur har byggts upp kring de som samhället inte lyckats fånga upp. En av dessa organisationer är School on wheels. Agnes Stevens, en före detta nunna och lärare, startade School on wheels 1993. Då bland annat med visionen att överhuvudtaget låta hemlösa barn få gå i skolan – något de då inte hade rätt till. Idag har man 900 volontärer som arbetar med att resa runt och ge hemlösa barn undervisning där de för tillfället befinner sig. Man har också en undervisningslokal på Skid Row dit man hämtar barn efter skolan. Matt Raab från School on Wheels tog oss tog oss på en vandring genom den infrastruktur som utgör den här communityn, som många kallar sitt hem.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>Vykort från Amerika #3: Deconstructing Frank in Chicago</title>
			<itunes:title>Vykort från Amerika #3: Deconstructing Frank in Chicago</itunes:title>
			<pubDate>Fri, 19 Jun 2015 05:13:47 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>15:33</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F211010602/media.mp3" length="14908295" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/211010602</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/vykort-fran-amerika-3-deconstructing-frank-in-chicago</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea891</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VQMZoszCu4QYK2qoU7+gNnn]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>I vårt tredje vykort från vår resa genom fem nord…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea891.jpg"/>
			<description><![CDATA[I vårt tredje vykort från vår resa genom fem nordamerikanska städer har vi kommit till Chicago. Vi åkte ut till Oak Park. Frank Lloyd Wright förde sin särskilda prärie-arkitektur till perfektion i villaorten Oak Park strax utanför Chicago decennierna omkring 1900. Det var ett konservativt och välmående samhälle, där Lloyd Wright ritade hus till sina närmaste grannar - idylliskt intimt med eldstaden i mitten kring vilken kärnfamiljen skulle samlas. Men efterhand blev husen utsträckta, urbana - med Chicagos rutnät integrerat i huskroppen. Lloyd Wright stod inte riktigt ut med det ombonade villalivet, utan revolterade genom en serie anmärkningsvärda skandaler. Bland annat drog han till Europa med hustrun till en av sina klienter, Mamah Borthwick Cheney, och förstörde därmed både sin familje- och yrkesposition i ett enda slag.Mamah Borthwick Cheney skulle 1914 falla offer för ett av USA:s mest uppseendeväckande massmord. Det förändrade också för alltid Lloyd Wright liv och arbete. Det finns en före och ett efter den augustidag då huset i Taliesin, Wisconsin - som Lloyd Wright inte kunde sluta att arbeta med - brann ned till grunden. Frank Lloyd Wright gick möjligen vidare, men hans avtryck i världen var sig aldrig mer likt.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[I vårt tredje vykort från vår resa genom fem nordamerikanska städer har vi kommit till Chicago. Vi åkte ut till Oak Park. Frank Lloyd Wright förde sin särskilda prärie-arkitektur till perfektion i villaorten Oak Park strax utanför Chicago decennierna omkring 1900. Det var ett konservativt och välmående samhälle, där Lloyd Wright ritade hus till sina närmaste grannar - idylliskt intimt med eldstaden i mitten kring vilken kärnfamiljen skulle samlas. Men efterhand blev husen utsträckta, urbana - med Chicagos rutnät integrerat i huskroppen. Lloyd Wright stod inte riktigt ut med det ombonade villalivet, utan revolterade genom en serie anmärkningsvärda skandaler. Bland annat drog han till Europa med hustrun till en av sina klienter, Mamah Borthwick Cheney, och förstörde därmed både sin familje- och yrkesposition i ett enda slag.Mamah Borthwick Cheney skulle 1914 falla offer för ett av USA:s mest uppseendeväckande massmord. Det förändrade också för alltid Lloyd Wright liv och arbete. Det finns en före och ett efter den augustidag då huset i Taliesin, Wisconsin - som Lloyd Wright inte kunde sluta att arbeta med - brann ned till grunden. Frank Lloyd Wright gick möjligen vidare, men hans avtryck i världen var sig aldrig mer likt.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>Vykort från Amerika #2: Just below the surface in Savannah</title>
			<itunes:title>Vykort från Amerika #2: Just below the surface in Savannah</itunes:title>
			<pubDate>Tue, 16 Jun 2015 08:06:47 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>13:43</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F210552840/media.mp3" length="13146053" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/210552840</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/vykort-fran-amerika-2-just-below-the-surface-in-savannah</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea892</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VQiDWFryBIinXDGwsSBDpID]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Det är är vårt andra vykort från vår resa genom U…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea892.jpg"/>
			<description><![CDATA[Det är är vårt andra vykort från vår resa genom USA. Det kommer från staden Savannah i Georgia i sydöstra USA. En sida som blivit tydlig när vi rest genom amerikanska städer är de historier som finns under ytan. De man kanske inte talar om. I Savannah är en av de historierna den om slavhandeln och slavekonomin som var en av orsakerna till dess välstånd. Vi träffade Ellen Harris director of urban planning and historic preservation i staden. Vi följde henne in på de bakgator som kallas ”alleys” i andra städer men som här heter ”lanes” för att det låter lite finare, vidare till det nybyggda Ellis Square i turistkvarteren där det står ett tegelhus där slavmarknaderna hölls och till en urban legend i magasinen nere vid hamnen.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Det är är vårt andra vykort från vår resa genom USA. Det kommer från staden Savannah i Georgia i sydöstra USA. En sida som blivit tydlig när vi rest genom amerikanska städer är de historier som finns under ytan. De man kanske inte talar om. I Savannah är en av de historierna den om slavhandeln och slavekonomin som var en av orsakerna till dess välstånd. Vi träffade Ellen Harris director of urban planning and historic preservation i staden. Vi följde henne in på de bakgator som kallas ”alleys” i andra städer men som här heter ”lanes” för att det låter lite finare, vidare till det nybyggda Ellis Square i turistkvarteren där det står ett tegelhus där slavmarknaderna hölls och till en urban legend i magasinen nere vid hamnen.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title><![CDATA[Vykort från Amerika #1: "Every slice of Baltimore"]]></title>
			<itunes:title><![CDATA[Vykort från Amerika #1: "Every slice of Baltimore"]]></itunes:title>
			<pubDate>Tue, 09 Jun 2015 11:59:53 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>17:50</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F209509774/media.mp3" length="17091707" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/209509774</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/staden-usa-vykort-1-baltimore</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea893</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VRMQO6j40mJyVlzFVo+RQeu]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Vi träffade William Holman i en övergiven industr…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea893.jpg"/>
			<description><![CDATA[Vi träffade William Holman i en övergiven industribyggnad på Greenmount Avenue i Baltimore. Greenmount avenue ligger i skärningspunkten mellan fyra grannskap. Två av dem en del av det väldigt fattiga och "under-invested" East baltimore. Han vill skapa ett maker-space där. I vanliga fall är ett maker-space en plats där konstnärer eller entreprenörer får plats att arbeta och låna verktyg. William Holman vill att hans maker-space också ska vara en mötesplats för de grannskap som ligger i närheten, där arbetslösa, eller undersysselsatta, de som skolan har svikit, de som ramlat mellan alla staden vanliga institutioner kan landa, få en plats, lära sig något som kan ge dem ett jobb eller starta ett företag.För honom är ett maker-space en ny institution. Som kyrkor, skolor och bibliotek. Platser öppna för alla. Där folk av olika kulturer och klasser kan mötas.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Vi träffade William Holman i en övergiven industribyggnad på Greenmount Avenue i Baltimore. Greenmount avenue ligger i skärningspunkten mellan fyra grannskap. Två av dem en del av det väldigt fattiga och "under-invested" East baltimore. Han vill skapa ett maker-space där. I vanliga fall är ett maker-space en plats där konstnärer eller entreprenörer får plats att arbeta och låna verktyg. William Holman vill att hans maker-space också ska vara en mötesplats för de grannskap som ligger i närheten, där arbetslösa, eller undersysselsatta, de som skolan har svikit, de som ramlat mellan alla staden vanliga institutioner kan landa, få en plats, lära sig något som kan ge dem ett jobb eller starta ett företag.För honom är ett maker-space en ny institution. Som kyrkor, skolor och bibliotek. Platser öppna för alla. Där folk av olika kulturer och klasser kan mötas.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#41 Inför Amerikaresan: Böckerna och kartorna</title>
			<itunes:title>#41 Inför Amerikaresan: Böckerna och kartorna</itunes:title>
			<pubDate>Fri, 05 Jun 2015 01:33:51 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>49:25</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F208867640/media.mp3" length="47336300" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/208867640</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/41-infor-amerikaresan-bockerna-och-kartorna</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea894</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VThZ8qiT9/FlwIHVQ6nELem]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Resor börjar med böcker och kartor på ett bord. F…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea894.jpg"/>
			<description><![CDATA[Resor börjar med böcker och kartor på ett bord. Förväntningar på och föreställningar om platser man ska besöka. Vi väljer några av de böcker och kartor som vi kommer att packa ner i väskorna på vår USA-resa.Essäisten Rebecka Solnit är en av våra ledstjärnor längs vägen. Hennes bok The Infinite City: A San Francisco Atlas är en bok och en karta som sammanför företeelser och korskopplar fakta så att nya kartor framträder. Solnit ställer frågan: "I wonder how it is that visitors can be so sure they saw what they were suppose to see". Boken A people's Guide to Los Angeles har samma ambition. Adresserna är exakta men händelserna som kopplas till dem är de som osynliggjorts. För en atlas är också politik; makten att bestämma vad som är viktigt. Den till synes banala byggnaden på en parkeringsplats var en gång platsen för polisens stormning av ett Svarta pantrarna möte. Historien stiger upp till asfaltsytan. Inför Chicago läser vi boken Architecture and Capitalism och lär oss hur den amerikanska staden så som den manifesterades kring sekelskiftet 1900 med sina skyskrapor är en profitens stad men också en stad som menar sig vara en naturgiven fortsättning på den europeiska stadens gotiska uppåtsträvande arkitektur. Det är en berättelse utan arbetare.I Baltimore säljer Edgar Allen Poes farfar lik till vetenskapen. Lik släpas nattetid genom staden, och vi funderar på alla undangömda hemligheter som USA:s samhällen bär på, av övergrepp och erövring, som präglat dem på ett grundläggande sätt.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Resor börjar med böcker och kartor på ett bord. Förväntningar på och föreställningar om platser man ska besöka. Vi väljer några av de böcker och kartor som vi kommer att packa ner i väskorna på vår USA-resa.Essäisten Rebecka Solnit är en av våra ledstjärnor längs vägen. Hennes bok The Infinite City: A San Francisco Atlas är en bok och en karta som sammanför företeelser och korskopplar fakta så att nya kartor framträder. Solnit ställer frågan: "I wonder how it is that visitors can be so sure they saw what they were suppose to see". Boken A people's Guide to Los Angeles har samma ambition. Adresserna är exakta men händelserna som kopplas till dem är de som osynliggjorts. För en atlas är också politik; makten att bestämma vad som är viktigt. Den till synes banala byggnaden på en parkeringsplats var en gång platsen för polisens stormning av ett Svarta pantrarna möte. Historien stiger upp till asfaltsytan. Inför Chicago läser vi boken Architecture and Capitalism och lär oss hur den amerikanska staden så som den manifesterades kring sekelskiftet 1900 med sina skyskrapor är en profitens stad men också en stad som menar sig vara en naturgiven fortsättning på den europeiska stadens gotiska uppåtsträvande arkitektur. Det är en berättelse utan arbetare.I Baltimore säljer Edgar Allen Poes farfar lik till vetenskapen. Lik släpas nattetid genom staden, och vi funderar på alla undangömda hemligheter som USA:s samhällen bär på, av övergrepp och erövring, som präglat dem på ett grundläggande sätt.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#40 Inför Amerikaresan: Baltimore bortom rubrikerna</title>
			<itunes:title>#40 Inför Amerikaresan: Baltimore bortom rubrikerna</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 21 May 2015 22:01:26 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>40:06</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F206606867/media.mp3" length="38412500" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/206606867</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/40-infor-amerikaresan-baltimore-bortom-rubrikerna</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea895</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VSFhhqVrGFQoPHgXw75ieEf]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>I det här avsnittet av podcasten hör vi Per Juhli…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea895.jpg"/>
			<description><![CDATA[I det här avsnittet av podcasten hör vi Per Juhlin läsa de tre första kapitlen i Håkan Forsells bok Bebodda platser – studier av vår urbana samtidshistoria.Håkan berättar:Jag ville ge en bild av de första intryck man kan få när man börjar studera en stad som Baltimore.Den senaste tiden har Baltimore figurerat i rubriker och på löpsedlar, våldsamma demonstrationer och kravaller har rasat på gatorna i de fattigare delarna av staden och har för världens ögon blivit en skådeplats för polisvåld, rasism och till synes oöverstigliga samhällsklyftor. Sanningen är dock alltid både mer komplex och mer konkret än vad nyhetsmedia ofta kan förmedla.Den stad jag lärde känna var ett kämpande samhälle, där människor och organisationer kunde göra stora uppoffringar för att bygga en fungerande, hoppfull stad som inte skulle kännetecknas av ras- eller klassmässiga gränser och spänningar.Men allt som oftast kom förväntningarna och insatserna på skam. En våldsam vålnad tycktes vilja väcka motsättningar till liv. Jag försökte förstå vad det handlade om.Hur den där småstad med sina täta radhuslängor, där främlingar hälsade på mig på gatan med ett how do you do? – på ett ögonblick kunde förvandlas till den kallaste och mest hotfulla ruinen i hela USA<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[I det här avsnittet av podcasten hör vi Per Juhlin läsa de tre första kapitlen i Håkan Forsells bok Bebodda platser – studier av vår urbana samtidshistoria.Håkan berättar:Jag ville ge en bild av de första intryck man kan få när man börjar studera en stad som Baltimore.Den senaste tiden har Baltimore figurerat i rubriker och på löpsedlar, våldsamma demonstrationer och kravaller har rasat på gatorna i de fattigare delarna av staden och har för världens ögon blivit en skådeplats för polisvåld, rasism och till synes oöverstigliga samhällsklyftor. Sanningen är dock alltid både mer komplex och mer konkret än vad nyhetsmedia ofta kan förmedla.Den stad jag lärde känna var ett kämpande samhälle, där människor och organisationer kunde göra stora uppoffringar för att bygga en fungerande, hoppfull stad som inte skulle kännetecknas av ras- eller klassmässiga gränser och spänningar.Men allt som oftast kom förväntningarna och insatserna på skam. En våldsam vålnad tycktes vilja väcka motsättningar till liv. Jag försökte förstå vad det handlade om.Hur den där småstad med sina täta radhuslängor, där främlingar hälsade på mig på gatan med ett how do you do? – på ett ögonblick kunde förvandlas till den kallaste och mest hotfulla ruinen i hela USA<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>Puff: Staden reser till Amerika</title>
			<itunes:title>Puff: Staden reser till Amerika</itunes:title>
			<pubDate>Mon, 18 May 2015 22:02:30 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>6:37</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F206107651/media.mp3" length="6353540" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/206107651</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/puff-staden-reser-till-amerika</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea896</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VQ3qS+yWYvgjim7DQi8O+BW]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Podcasten Staden gör följetong om fem städer i US…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea896.jpg"/>
			<description><![CDATA[Podcasten Staden gör följetong om fem städer i USAI juni ger sig podcasten Staden av till USA för att spela in en serie avsnitt om stadspolitik, konflikter och utmaningar i fem nordamerikanska städer. Genom Baltimore, Savannah, Chicago, San Diego och Los Angeles ska podcasten söka den nordamerikanska stadens liv som det ser ut 2015, men också– som podcasten alltid gör – backa tillbaka in i historien för att förstå vad som format de här städerna, städer som i flera fall är städer som vi i Sverige möter i fiktion och på nyhetsplats men utan att få en djupare förståelse för.Under vår resa i juni kommer vi förmedla kortare intryck i ljud, text och bild och i augusti kommer de första hela avsnitten från resan.Vi har valt städer som är olika till storlek, och när det gäller klimat, geografi, befolkning och kultur – för att fånga det breda spektrum av stadsverkligheter i USA, men också för att få syn på det som är gemensamt för USA:s städer idag. Frågor om stadsplanering, miljö, migration, makt och politik.Vi har också tänkt oss en resa inte bara genom det amerikanska stadsrummet, utan också genom tidsepokerVarje stad vi intresserat oss för bär på flera distinkta faser i USA:s urbana historia:Baltimore är den havererade industri- och hamnstaden vars återkommande försök till förnyelse bara verkar öppna det historiska såren av rasism och segregation på nytt. Savannah är den tidiga koloniala staden, som gjorde comeback på 1980-talet med att tillväxten flyttade till the Sun belt. Chicago är den stora omvandlaren under 1800-talet, som gjorde grisar till bacon, farmare till industriarbetare, det naturliga till det reglerade, åkrar blir stad - en stad som fördelade mid-wests överrika tillgångar över kontinenten, inpräntade masskonsumtionens budskap. Och i processen skapade själva prototypen för den moderna stadsbon. San Diego är gränsstaden och alltmer en symbol för vår postnationella verklighet, en stad som själv är en stor fråga vad gränser gör för den urbana ekonomin - vilket gott, vilket ont. Los Angeles, slutligen, efterkrigstidens drömfabrik - men som under den ofta och gärna berättade ytan av stjärnor och glamour rymmer en myllrande, folklig berättelse, fyllt av spår och gestaltningar i stadslandskapet - som har kämpat och sparkat sig fram genom historien: minoriteter, etniciteter, kvinnor och män, barn, bönder, f.d. slavar, illegala invandrare, gangsters och brottslingar, lärare och företagare - som alla satt sitt avtryck i staden. Vi vill ge oss ut och leta efter dessa starka, men ofta obemärkta, krafter som skapar hemmahörandets landskap. - - -Så, vi kommer lämna det svenska och europeiska perspektivet för ett tag under sommaren och se på stadsmiljöer som både är oss främmande och märkligt nära.Till vår hjälp har vi som vanligt en uppsjö av kontakter –arkitekter, forskare, aktivister, konstnärer, författare och helt vanliga kunniga människor, förankrade i sina platser, som kommer möta oss på vår väg.Resan till Amerika presenteras tillsammans med Akademikernas A-kassa, bli medlem för 90kr/månad på akademikernas.se<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Podcasten Staden gör följetong om fem städer i USAI juni ger sig podcasten Staden av till USA för att spela in en serie avsnitt om stadspolitik, konflikter och utmaningar i fem nordamerikanska städer. Genom Baltimore, Savannah, Chicago, San Diego och Los Angeles ska podcasten söka den nordamerikanska stadens liv som det ser ut 2015, men också– som podcasten alltid gör – backa tillbaka in i historien för att förstå vad som format de här städerna, städer som i flera fall är städer som vi i Sverige möter i fiktion och på nyhetsplats men utan att få en djupare förståelse för.Under vår resa i juni kommer vi förmedla kortare intryck i ljud, text och bild och i augusti kommer de första hela avsnitten från resan.Vi har valt städer som är olika till storlek, och när det gäller klimat, geografi, befolkning och kultur – för att fånga det breda spektrum av stadsverkligheter i USA, men också för att få syn på det som är gemensamt för USA:s städer idag. Frågor om stadsplanering, miljö, migration, makt och politik.Vi har också tänkt oss en resa inte bara genom det amerikanska stadsrummet, utan också genom tidsepokerVarje stad vi intresserat oss för bär på flera distinkta faser i USA:s urbana historia:Baltimore är den havererade industri- och hamnstaden vars återkommande försök till förnyelse bara verkar öppna det historiska såren av rasism och segregation på nytt. Savannah är den tidiga koloniala staden, som gjorde comeback på 1980-talet med att tillväxten flyttade till the Sun belt. Chicago är den stora omvandlaren under 1800-talet, som gjorde grisar till bacon, farmare till industriarbetare, det naturliga till det reglerade, åkrar blir stad - en stad som fördelade mid-wests överrika tillgångar över kontinenten, inpräntade masskonsumtionens budskap. Och i processen skapade själva prototypen för den moderna stadsbon. San Diego är gränsstaden och alltmer en symbol för vår postnationella verklighet, en stad som själv är en stor fråga vad gränser gör för den urbana ekonomin - vilket gott, vilket ont. Los Angeles, slutligen, efterkrigstidens drömfabrik - men som under den ofta och gärna berättade ytan av stjärnor och glamour rymmer en myllrande, folklig berättelse, fyllt av spår och gestaltningar i stadslandskapet - som har kämpat och sparkat sig fram genom historien: minoriteter, etniciteter, kvinnor och män, barn, bönder, f.d. slavar, illegala invandrare, gangsters och brottslingar, lärare och företagare - som alla satt sitt avtryck i staden. Vi vill ge oss ut och leta efter dessa starka, men ofta obemärkta, krafter som skapar hemmahörandets landskap. - - -Så, vi kommer lämna det svenska och europeiska perspektivet för ett tag under sommaren och se på stadsmiljöer som både är oss främmande och märkligt nära.Till vår hjälp har vi som vanligt en uppsjö av kontakter –arkitekter, forskare, aktivister, konstnärer, författare och helt vanliga kunniga människor, förankrade i sina platser, som kommer möta oss på vår väg.Resan till Amerika presenteras tillsammans med Akademikernas A-kassa, bli medlem för 90kr/månad på akademikernas.se<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#Warszawa – stilarnas förtryck och frihet</title>
			<itunes:title>#Warszawa – stilarnas förtryck och frihet</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 07 May 2015 22:06:41 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:00:31</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F204423912/media.mp3" length="57977723" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/204423912</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/warszawa-stilarnas-fortryck-och-frihet</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea897</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VSAOSNWvtBGDdbY2NUAc7HP]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>85 procent av Warszawas byggnader förstördes unde…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea897.jpg"/>
			<description><![CDATA[85 procent av Warszawas byggnader förstördes under kriget. Hitlers order var tydliga: staden skulle utplånas. I återuppbyggnaden efter kriget var stilar och arkitektur ett ämne som berörde alla. Lika självklart som guld i Alaska, skrev Leopold Tyrmand. Här fanns nu tabula rasans, det rena bordets, möjligheter. Att få starta på nytt. Att resa sig, och ta revansch.I den gamla staden orkestrerade kommunistpartiet en rekonstruktion av 1700-talets palats och adelshus. Den gamla stan byggdes upp på ett sätt som det aldrig hade sett ut. Det var det förindustriella Warszawa – upplysningens stad, en stad ännu orörd av 1800-talets kapitalismen och industriarbete. 1800-talet var helt utbländat. I övriga staden rådde både modernismens och stalinismens storhetsperioder; de utkämpade en kamp som präglade Warszawa i grunden. Det blev en strid med livsfarliga ställningstaganden, ideologier som kunde knäcka yrkesmänniskor och ge dem yrkesförbud.I Wola – där det judiska ghettot låg – kan man i dag se gator försvinna och dyka upp igen efter några hundra meter. Det är spåren av den stad som inte byggdes upp alls. En stadsdel som efter kriget blev en spelplats för socialistisk planering med nya fabriker och på 1990-talet, i det postsocialistiska Warszawa, för spekulationsbyggandets fulaste sidor.I vägkorsningar står minnesstenar över de mördade i massakern i Wola. Tomterna är fortfarande obebyggda som om stadens fantomer ännu stod ivägen.På andra sidan floden Wisla ligger Praga. En helt annan stad, som klarade sig till stora delar från förstörelsen, där står husen och fabrikerna från 1800-talets fortfarande kvar. En stadsdel som inte fick plats i berättelsen om det nya Warszawa efter kriget men som nu hamnat i centrum av den nya generationens drömmar om en hel stad, en stad som är gemensam och inte egocentrisk och kapitalistiskt vulgär som 1990-talets. En stad som omfamnar alla stilar – till och med det stalinistiska Kulturpalatset. En stad där stilar inte längre tillåts styra berättelsen, utan är delar av den gemensamma historien. I en stad som vill bli vän med sina fantomer.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[85 procent av Warszawas byggnader förstördes under kriget. Hitlers order var tydliga: staden skulle utplånas. I återuppbyggnaden efter kriget var stilar och arkitektur ett ämne som berörde alla. Lika självklart som guld i Alaska, skrev Leopold Tyrmand. Här fanns nu tabula rasans, det rena bordets, möjligheter. Att få starta på nytt. Att resa sig, och ta revansch.I den gamla staden orkestrerade kommunistpartiet en rekonstruktion av 1700-talets palats och adelshus. Den gamla stan byggdes upp på ett sätt som det aldrig hade sett ut. Det var det förindustriella Warszawa – upplysningens stad, en stad ännu orörd av 1800-talets kapitalismen och industriarbete. 1800-talet var helt utbländat. I övriga staden rådde både modernismens och stalinismens storhetsperioder; de utkämpade en kamp som präglade Warszawa i grunden. Det blev en strid med livsfarliga ställningstaganden, ideologier som kunde knäcka yrkesmänniskor och ge dem yrkesförbud.I Wola – där det judiska ghettot låg – kan man i dag se gator försvinna och dyka upp igen efter några hundra meter. Det är spåren av den stad som inte byggdes upp alls. En stadsdel som efter kriget blev en spelplats för socialistisk planering med nya fabriker och på 1990-talet, i det postsocialistiska Warszawa, för spekulationsbyggandets fulaste sidor.I vägkorsningar står minnesstenar över de mördade i massakern i Wola. Tomterna är fortfarande obebyggda som om stadens fantomer ännu stod ivägen.På andra sidan floden Wisla ligger Praga. En helt annan stad, som klarade sig till stora delar från förstörelsen, där står husen och fabrikerna från 1800-talets fortfarande kvar. En stadsdel som inte fick plats i berättelsen om det nya Warszawa efter kriget men som nu hamnat i centrum av den nya generationens drömmar om en hel stad, en stad som är gemensam och inte egocentrisk och kapitalistiskt vulgär som 1990-talets. En stad som omfamnar alla stilar – till och med det stalinistiska Kulturpalatset. En stad där stilar inte längre tillåts styra berättelsen, utan är delar av den gemensamma historien. I en stad som vill bli vän med sina fantomer.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#38 Oslo – kluven stad</title>
			<itunes:title>#38 Oslo – kluven stad</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 23 Apr 2015 22:00:24 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>59:53</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F202250280/media.mp3" length="57363482" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/202250280</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/38-oslo-kluven-stad</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea898</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VTghNn+P9LuL2nItiZ0ZQ8w]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Kontrasterna kunde knappast vara starkare: Vi res…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea898.jpg"/>
			<description><![CDATA[Kontrasterna kunde knappast vara starkare: Vi reser tåg genom en avfolkat skogsbygd i Sverige, men anländer strax till en av världens rikaste städer och möts av en skyskrapslinje som prövar ett nytt tecken – ett nordiskt Dubai? För Oslo är annorlunda, välmående och rik. Akerselva delar fortfarande staden, men inte mellan borgare och arbetare som det var en gång, utan snarare som urmodern till en samtida delningslinje: mellan inre by och drabantstad, mellan de som gjorde lyckade bostadsklipp och de trångbodda, mellan generationer, mellan de som är uppkopplade mot stadens överflöd och de som inte är det.Gamla Kristiania var den kanske minst reglerade av Europas huvudstäder under sent 1800-tal. Staden har vuxit stycke för stycke, varteftersom mark har sålts och planlagts. Det har skapat olika stadsdelsmiljöer, varierande och färgstarka. Men i dag finns det röster som menar att Oslo är präglad av ”zombie-urbanism”; att stadsutvecklingen inte längre har några lokala rötter utan är ett urbant system tömt på vanligt liv, uppbygg snarare utifrån global konkurrens med andra städer och regioner i världen.Oslo är huvudstad i det åttonde största oljeexportlandet i världen. Möjligheterna att framstå som en prålig Gulf-stat mitt i ett krisdrabbat Europa finns där. Men det politiska etablissemanget och forskare fruktar varje steg mot en sådan utveckling. Istället samlas rikedomar på hög, i en förpackning som inte får brytas, även om välståndet sipprar in i alla porer av samhället - i fastighetsmarknaden, i det allmänna kostnadsläget. En Big Mac är 63 procent dyrare i Oslo än i London.  Vi reste till en stad som ännu klär sig om en socialdemokratisk välfärdsstad, men kläderna sitter inte riktig som de ska. I Holtens förtätas villakvarteren, i Grønland försöker andra generationens invandrare att behålla sina farbröders butiker, i de gamla industrilokalerna huserar designcenter, konsthögskola och saluhallar, det äts hantverkskorv och rawfood. Men på nybyggda Tjuvholmen rusar en ljusskygg överklass ned med sina bilar i underjordiska garage för att sedan knappt synas bakom lyxlägenheternas fasader.Oslo håller glasägget i sin hand. Så transparent och demokratisk, och samtidigt så bräcklig i sin felfrihet.  Tack till Jan Eivind Myhre, Oslo universitetUrban Lundberg, Stockholms universitetIngerid Helsing Almaas, Arkitektur NEinar Bjarki Malmquist, Arkitektur NMer läsning:Tone Huss. Tøyengata – ett nyrikt stykke NorgeJohn Borgen. Lillelord<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Kontrasterna kunde knappast vara starkare: Vi reser tåg genom en avfolkat skogsbygd i Sverige, men anländer strax till en av världens rikaste städer och möts av en skyskrapslinje som prövar ett nytt tecken – ett nordiskt Dubai? För Oslo är annorlunda, välmående och rik. Akerselva delar fortfarande staden, men inte mellan borgare och arbetare som det var en gång, utan snarare som urmodern till en samtida delningslinje: mellan inre by och drabantstad, mellan de som gjorde lyckade bostadsklipp och de trångbodda, mellan generationer, mellan de som är uppkopplade mot stadens överflöd och de som inte är det.Gamla Kristiania var den kanske minst reglerade av Europas huvudstäder under sent 1800-tal. Staden har vuxit stycke för stycke, varteftersom mark har sålts och planlagts. Det har skapat olika stadsdelsmiljöer, varierande och färgstarka. Men i dag finns det röster som menar att Oslo är präglad av ”zombie-urbanism”; att stadsutvecklingen inte längre har några lokala rötter utan är ett urbant system tömt på vanligt liv, uppbygg snarare utifrån global konkurrens med andra städer och regioner i världen.Oslo är huvudstad i det åttonde största oljeexportlandet i världen. Möjligheterna att framstå som en prålig Gulf-stat mitt i ett krisdrabbat Europa finns där. Men det politiska etablissemanget och forskare fruktar varje steg mot en sådan utveckling. Istället samlas rikedomar på hög, i en förpackning som inte får brytas, även om välståndet sipprar in i alla porer av samhället - i fastighetsmarknaden, i det allmänna kostnadsläget. En Big Mac är 63 procent dyrare i Oslo än i London.  Vi reste till en stad som ännu klär sig om en socialdemokratisk välfärdsstad, men kläderna sitter inte riktig som de ska. I Holtens förtätas villakvarteren, i Grønland försöker andra generationens invandrare att behålla sina farbröders butiker, i de gamla industrilokalerna huserar designcenter, konsthögskola och saluhallar, det äts hantverkskorv och rawfood. Men på nybyggda Tjuvholmen rusar en ljusskygg överklass ned med sina bilar i underjordiska garage för att sedan knappt synas bakom lyxlägenheternas fasader.Oslo håller glasägget i sin hand. Så transparent och demokratisk, och samtidigt så bräcklig i sin felfrihet.  Tack till Jan Eivind Myhre, Oslo universitetUrban Lundberg, Stockholms universitetIngerid Helsing Almaas, Arkitektur NEinar Bjarki Malmquist, Arkitektur NMer läsning:Tone Huss. Tøyengata – ett nyrikt stykke NorgeJohn Borgen. Lillelord<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#37 Borås – varumärken och gräsrötter</title>
			<itunes:title>#37 Borås – varumärken och gräsrötter</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 09 Apr 2015 22:28:17 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>58:11</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F200072891/media.mp3" length="55734680" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/200072891</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/37-boras-varumarken-och-grasrotter</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea899</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VTgXhWV3HtXBZptUUkGHM0o]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Berättelsen om Borås har de senaste tio åren stig…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea899.jpg"/>
			<description><![CDATA[Berättelsen om Borås har de senaste tio åren stigit fram som en succéhistoria om en stads förvandling från en trist, regnig förlorare till en innovativ vinnare. Med street-art-festivalen No Limit, med skulpturer i staden och med den gamla funkisfabriken i Simonslands förvandling till Textils Fashion Center.Vi reste till Borås för att skrapa på ytan på den berättelsen. Där träffade vi Yankuba Daffeh, projektledare på Brygghuset och Elin Stavåsen Broqvist och Nathalie Lycén, som efter EU valet 2014 bestämde sig för att starta rörelsen Borås Tillsammans. I samtalet med dem träder en annan stad fram, en stad som faller isär, där landsbygdens orter liksom stadens förorter har hamnat utanför framgångssagan. En rik stad är poänglös, säger Yankuba Daffe, om medborgarna inte kan hålla samman.Textilindustrin i Borås var på många sätt unik. Den skiljde ut sig från både textilindustrin i Norrköping och Malmö. På sätt och vis kan man nog säga att den var mer kopplad till det urbana, till staden. Om textilindustrin i Norrköping var väveriernas, de stora volymernas, låg Borås närmare konfektionerna, gatumodet och hemsömmerskorna spred också ut arbetet i staden och på landsbygden. Jämförelsen med Norrköping kan också göras i berättelsen om textilindustrin så som den nu traderas. I Norrköping är arbetaren central för berättelsen om textilstaden. Man har till och med ett Arbetets museum. I Borås tas den rollen av entreprenören. Den valda berättelsen präglar stadens självbild och dess satsningar. Stadens varumärke – dess symboler – om man så vill är alltid uppe till förhandling.Vi reste till Borås och blev mer och mer övertygade om att stadens framtid också måste sökas bland gräsrötterna, hos vår tids hemsömmerskor i landsbygdens och stadens orter. Och överraskades av att det var fotbollslaget Elfsborg som var stadens främsta förebild i det sammanhanget.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Berättelsen om Borås har de senaste tio åren stigit fram som en succéhistoria om en stads förvandling från en trist, regnig förlorare till en innovativ vinnare. Med street-art-festivalen No Limit, med skulpturer i staden och med den gamla funkisfabriken i Simonslands förvandling till Textils Fashion Center.Vi reste till Borås för att skrapa på ytan på den berättelsen. Där träffade vi Yankuba Daffeh, projektledare på Brygghuset och Elin Stavåsen Broqvist och Nathalie Lycén, som efter EU valet 2014 bestämde sig för att starta rörelsen Borås Tillsammans. I samtalet med dem träder en annan stad fram, en stad som faller isär, där landsbygdens orter liksom stadens förorter har hamnat utanför framgångssagan. En rik stad är poänglös, säger Yankuba Daffe, om medborgarna inte kan hålla samman.Textilindustrin i Borås var på många sätt unik. Den skiljde ut sig från både textilindustrin i Norrköping och Malmö. På sätt och vis kan man nog säga att den var mer kopplad till det urbana, till staden. Om textilindustrin i Norrköping var väveriernas, de stora volymernas, låg Borås närmare konfektionerna, gatumodet och hemsömmerskorna spred också ut arbetet i staden och på landsbygden. Jämförelsen med Norrköping kan också göras i berättelsen om textilindustrin så som den nu traderas. I Norrköping är arbetaren central för berättelsen om textilstaden. Man har till och med ett Arbetets museum. I Borås tas den rollen av entreprenören. Den valda berättelsen präglar stadens självbild och dess satsningar. Stadens varumärke – dess symboler – om man så vill är alltid uppe till förhandling.Vi reste till Borås och blev mer och mer övertygade om att stadens framtid också måste sökas bland gräsrötterna, hos vår tids hemsömmerskor i landsbygdens och stadens orter. Och överraskades av att det var fotbollslaget Elfsborg som var stadens främsta förebild i det sammanhanget.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#36 Budapest – nationalistisk symbolik och allvarliga kvarter</title>
			<itunes:title>#36 Budapest – nationalistisk symbolik och allvarliga kvarter</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 26 Mar 2015 23:03:34 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>59:51</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F197864625/media.mp3" length="57328454" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/197864625</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/36-budapest-nationalistisk-symbolik-och-allvarliga-kvarter</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea89a</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VTIcw9OLkSOUMIOTE3NBWmu]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Budapest är en centraleuropeisk ikon som omfamnad…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea89a.jpg"/>
			<description><![CDATA[Budapest är en centraleuropeisk ikon som omfamnades kulturellt och estetiskt i pärlbandet av städer som återvände till historien efter järnridåns fall. Men i dag skymmer den nya politikens symbolkamp sikten för den verkliga staden. Det högerpopulistiska och nationalistiska regeringspartiet Fidez och primärministern Victor Orban bedriver en intensiv omgestaltning av huvudstaden politiska rum. Statyer och monument byter plats, nya kommer till och offentliga byggnader anpassas till en historisk idealbild, från 1860-talet eller mellankrigstiden. Då Ungern var som mest sig själv och stod upp mot Västeuropas svekfullhet.Vi reste ett stadslandskap som rör sig i cirklar kring sitt förflutna snarare än förändras framåt. Men samtidigt träder ett motstånd fram i det slitna stadsrummet, bland ruinbarer och dissidentträffar, i de allvarliga kvarteren. Staden erbjuder hålrum och möjligheter till gerillaaktig gästfrihet och konspirativa iscensättningar bortom maktens blickar.Vi har också begett oss in i de gamla människornas Budapest, en stad i staden, full av mötesplatser, verkstäder och badhus – billiga nöjen och gratis kollektivtrafik.Kanske är den åldrande staden också möjligheternas stad? Som av det överflödiga och bristfälliga skapar delaktighet och utbyte, en dynamik som inte avtar med åren?<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Budapest är en centraleuropeisk ikon som omfamnades kulturellt och estetiskt i pärlbandet av städer som återvände till historien efter järnridåns fall. Men i dag skymmer den nya politikens symbolkamp sikten för den verkliga staden. Det högerpopulistiska och nationalistiska regeringspartiet Fidez och primärministern Victor Orban bedriver en intensiv omgestaltning av huvudstaden politiska rum. Statyer och monument byter plats, nya kommer till och offentliga byggnader anpassas till en historisk idealbild, från 1860-talet eller mellankrigstiden. Då Ungern var som mest sig själv och stod upp mot Västeuropas svekfullhet.Vi reste ett stadslandskap som rör sig i cirklar kring sitt förflutna snarare än förändras framåt. Men samtidigt träder ett motstånd fram i det slitna stadsrummet, bland ruinbarer och dissidentträffar, i de allvarliga kvarteren. Staden erbjuder hålrum och möjligheter till gerillaaktig gästfrihet och konspirativa iscensättningar bortom maktens blickar.Vi har också begett oss in i de gamla människornas Budapest, en stad i staden, full av mötesplatser, verkstäder och badhus – billiga nöjen och gratis kollektivtrafik.Kanske är den åldrande staden också möjligheternas stad? Som av det överflödiga och bristfälliga skapar delaktighet och utbyte, en dynamik som inte avtar med åren?<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>Owen Hatherley Staden extramaterial</title>
			<itunes:title>Owen Hatherley Staden extramaterial</itunes:title>
			<pubDate>Mon, 23 Mar 2015 10:21:26 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>25:22</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F197254665/media.mp3" length="11550169" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/197254665</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/owen-hatherley-staden-extramaterial</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea89b</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VSfuU2h1K4V6HFqz3I1yKI4]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Owen Hatherley är en brittisk arkitektur- och kul…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea89b.jpg"/>
			<description><![CDATA[Owen Hatherley är en brittisk arkitektur- och kulturjournalist som i flera böcker och artiklar har gått till angrepp mot den stadsbyggnadsregim som växt fram i Storbritannien under 1990- och 2000-talen. Framför allt har Hatherley hårt kritiserat hur arvet efter det brittiska välfärdssamhället och den modernistiska eran inom planering och arkitektur har förvanskats och deformerats. Det har fått till följd, enligt Hatherley, att brittiska städer missuppfattar vad det är som får dem att fungera, fysiskt och socialt.I vårt samtal med Owen Hatherley talar han bland annat om hur man kan bryta mot alla regler som Jane Jacobs ställde upp för blandade stadskvarter – och ändå få levande miljöer – som vid Elephant & Castle i London. Han talar också om sitt besök i Flemingsberg utanför Stockholm – förundras över de stadsvärden som finns där, men också att man inte har insett vad som är Stockholms verkliga problem.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Owen Hatherley är en brittisk arkitektur- och kulturjournalist som i flera böcker och artiklar har gått till angrepp mot den stadsbyggnadsregim som växt fram i Storbritannien under 1990- och 2000-talen. Framför allt har Hatherley hårt kritiserat hur arvet efter det brittiska välfärdssamhället och den modernistiska eran inom planering och arkitektur har förvanskats och deformerats. Det har fått till följd, enligt Hatherley, att brittiska städer missuppfattar vad det är som får dem att fungera, fysiskt och socialt.I vårt samtal med Owen Hatherley talar han bland annat om hur man kan bryta mot alla regler som Jane Jacobs ställde upp för blandade stadskvarter – och ändå få levande miljöer – som vid Elephant & Castle i London. Han talar också om sitt besök i Flemingsberg utanför Stockholm – förundras över de stadsvärden som finns där, men också att man inte har insett vad som är Stockholms verkliga problem.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#35 Grannskap – stadens byar (livepodd)</title>
			<itunes:title>#35 Grannskap – stadens byar (livepodd)</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 12 Mar 2015 23:04:55 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>44:19</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F195588835/media.mp3" length="42446975" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/195588835</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/35-grannskap-stadens-byar-livepodd</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea89c</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VQMENTMlH+hSgSUwoSZszMy]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>I Livepodden under Tempo Dokumentärfestival – som…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea89c.jpg"/>
			<description><![CDATA[I Livepodden under Tempo Dokumentärfestival – som i år hade Staden som tema – samtalade vi om grannskap, den minsta gemensamma beståndsdelen för stadsliv och lokal administration. Grannskapet är ett sätt att i en stad mejsla fram en by, med dess sociala kontroll men också dess oundvikliga mångfald, den givna handen.Vi rör oss mellan grannskap som vuxit fram underifrån, bland de inflyttade och boende – och de som minutiöst planerats på kommunkontor, där arkitekterna såg det som sin uppgift att återinföra en känsla av sammanhang hos de moderna medborgarna. Vi diskuterar hur sociala behov och önskningar kan skapa gränserna för en lokal miljö.Men också hur det förlorade grannskapet kan utgöra en stark nostalgisk kraft för att ladda samtidens utveckling med mening. Och hur grannskapet i vår tid formas med utgångspunkt i individens önskemål, och hur man i förlängningen av det kan se det inkluderande grannskapets upplösning.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[I Livepodden under Tempo Dokumentärfestival – som i år hade Staden som tema – samtalade vi om grannskap, den minsta gemensamma beståndsdelen för stadsliv och lokal administration. Grannskapet är ett sätt att i en stad mejsla fram en by, med dess sociala kontroll men också dess oundvikliga mångfald, den givna handen.Vi rör oss mellan grannskap som vuxit fram underifrån, bland de inflyttade och boende – och de som minutiöst planerats på kommunkontor, där arkitekterna såg det som sin uppgift att återinföra en känsla av sammanhang hos de moderna medborgarna. Vi diskuterar hur sociala behov och önskningar kan skapa gränserna för en lokal miljö.Men också hur det förlorade grannskapet kan utgöra en stark nostalgisk kraft för att ladda samtidens utveckling med mening. Och hur grannskapet i vår tid formas med utgångspunkt i individens önskemål, och hur man i förlängningen av det kan se det inkluderande grannskapets upplösning.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#34 Istanbul del 2 – basarens motstånd och megaprojektens galenskap</title>
			<itunes:title>#34 Istanbul del 2 – basarens motstånd och megaprojektens galenskap</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 26 Feb 2015 22:33:29 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>58:54</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F193245950/media.mp3" length="56428985" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/193245950</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/34-istanbul-del-2-basarens-motstand-och-megaprojektens-galenskap</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea89d</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VQvg3OYmXJ9G9f3cpksPv6l]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Vi återvänder till Istanbul och tar det långa ste…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea89d.jpg"/>
			<description><![CDATA[Vi återvänder till Istanbul och tar det långa steget från basarernas myllrande motståndskraft till megaprojektens brutala framstegsfilosofi: en kanal som gör den Europeiska delen av Istanbul till en ö, världens största flygplats och en tredje bro mellan Asien och Europa.Istanbuls ekonomiska historia börjar inne i basarerna på stadens södra kulle. Det urbana livet kretsade kring moskén, marknaderna och det allmänna badhuset. Här fanns också den gamla institutionen "vakif" (arabiska: "waqf") som utgör stadens fasta kärna, med byggnader och verksamheter skyddade från förändring genom religiös lagstiftning. Med 1800-talet kom de västerländska stadsbyggarna till Istanbul, med know-how och pengar. Staden skulle bli som Paris, vakif-systemet var omodernt, privat ägande blev tillåtet. Istanbul i det Osmanska väldet vände sig västerut.Väst mötte öst. Istanbuls stadsutveckling är en historia om det mötet, fortfarande. Basarerna är en verksamhet som bygger på familjenätverk, överenskommelser och löften. Basarerna är en ficka av urbanekonomiskt motstånd mitt i den centrifugerande staden som slungar ut sina megaprojekt, som alla är delar i president Erdogans erövringspolitik. Ett verktyg i handen på en ny-sultansk erövrare. Vi åker till Salizbosna. På torget i den sömniga landsortsbyn har fem fastighetsmäklarkontor etablerat sig. Byn ligger intill den planerade kanalen från norr till söder – mellan Svarta havet och Medelhavet. Ett projekt som ska utgöra ryggraden i president Erdogans planering av en ny stad för fyra miljoner människor. Istanbul har genom sin tusenåriga historia växt från öst till väst. I norr har staden skyddats av stora skogar, här har också de vattenreservoarer som försett staden med vatten legat. 2009 antog staden Istanbul en ny masterplan för att fortsätta växa från öst-väst. President Erdogan har kastat denna Istanbuls konstitution över bord. Med kanalen, med den tredje flygplatsen i norr –  som kommer utplåna stora delar av Belgradskogen och hotar vattenreservoarerna – och med den tredje bron över Bosporen ska en ny plats för Istanbul som en ”global city” etableras.Erdogans politiska karriär bygger till stora delar på stadsförnyelse. Hans löften till folket handlar om nya städer. I skuggorna av den urbanpolitik som nu förs hittar vi en stad hotar att utplåna själva förutsättningarna för sitt eget liv.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Vi återvänder till Istanbul och tar det långa steget från basarernas myllrande motståndskraft till megaprojektens brutala framstegsfilosofi: en kanal som gör den Europeiska delen av Istanbul till en ö, världens största flygplats och en tredje bro mellan Asien och Europa.Istanbuls ekonomiska historia börjar inne i basarerna på stadens södra kulle. Det urbana livet kretsade kring moskén, marknaderna och det allmänna badhuset. Här fanns också den gamla institutionen "vakif" (arabiska: "waqf") som utgör stadens fasta kärna, med byggnader och verksamheter skyddade från förändring genom religiös lagstiftning. Med 1800-talet kom de västerländska stadsbyggarna till Istanbul, med know-how och pengar. Staden skulle bli som Paris, vakif-systemet var omodernt, privat ägande blev tillåtet. Istanbul i det Osmanska väldet vände sig västerut.Väst mötte öst. Istanbuls stadsutveckling är en historia om det mötet, fortfarande. Basarerna är en verksamhet som bygger på familjenätverk, överenskommelser och löften. Basarerna är en ficka av urbanekonomiskt motstånd mitt i den centrifugerande staden som slungar ut sina megaprojekt, som alla är delar i president Erdogans erövringspolitik. Ett verktyg i handen på en ny-sultansk erövrare. Vi åker till Salizbosna. På torget i den sömniga landsortsbyn har fem fastighetsmäklarkontor etablerat sig. Byn ligger intill den planerade kanalen från norr till söder – mellan Svarta havet och Medelhavet. Ett projekt som ska utgöra ryggraden i president Erdogans planering av en ny stad för fyra miljoner människor. Istanbul har genom sin tusenåriga historia växt från öst till väst. I norr har staden skyddats av stora skogar, här har också de vattenreservoarer som försett staden med vatten legat. 2009 antog staden Istanbul en ny masterplan för att fortsätta växa från öst-väst. President Erdogan har kastat denna Istanbuls konstitution över bord. Med kanalen, med den tredje flygplatsen i norr –  som kommer utplåna stora delar av Belgradskogen och hotar vattenreservoarerna – och med den tredje bron över Bosporen ska en ny plats för Istanbul som en ”global city” etableras.Erdogans politiska karriär bygger till stora delar på stadsförnyelse. Hans löften till folket handlar om nya städer. I skuggorna av den urbanpolitik som nu förs hittar vi en stad hotar att utplåna själva förutsättningarna för sitt eget liv.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#33 Istanbul del 1 – den auktoritära staten och utplåningen av grannskapen</title>
			<itunes:title>#33 Istanbul del 1 – den auktoritära staten och utplåningen av grannskapen</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 12 Feb 2015 23:04:47 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>53:08</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F190839421/media.mp3" length="50895812" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/190839421</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/33-istanbul-del-1-den-auktoritara-staten-och-utplaningen-av-grannskapen</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea89e</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VQSFijxUR6GM1XrRynBgHQg]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Vi vandrar upp till stadsdelen Dolapdere i det hi…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea89e.jpg"/>
			<description><![CDATA[Vi vandrar upp till stadsdelen Dolapdere i det historiska Istanbul och ser hur det blå plåtstaketet som stakar ut gränsen för rivningarna rycker allt närmre. Trä- och stenhusen som står lutade mot varandra på höjden i denna Gecekondu kommer snart att vara borta. Liksom dess invånare. Det pågår en urban utrensning och massförflyttning i Istanbul. En miljon Istanbulbor står inför hotet att förlora sin bostad. Tarlabasi, Sulukule, Dolapdere, Sarigöl är bara några av namnen på de stadsdelar där det styrande AKP-partiet genomför sin stadsförnyelsepolitik. Mot små ersättningar drivs invånare mot det statliga bostadsbolaget Tokis nybyggda massprojekt i stadens utkanter, hem de sällan har råd med. Fastighetsekonomin har pumpat upp Istanbuls tillväxt genom urban förnyelse av centrala stadsdelar och ständig nyproduktion i periferin. En svällande stadskropp som äter upp sig själv.Istanbul har på sjuttio år gått från liten storstad på en miljon invånare - full av rumsliga håligheter och tidsfickor - till en av Europas största med 16 miljoner.Är Istanbul på väg bort från den kosmopolitiska, socialt flerskiktade staden, som funnits i dess historiska DNA? Idén och praktiken om stadskvarteret – mahalle – som moraliskt krävande men med blandade grannskap och lokala miljöer?   Vi befinner oss vid fronten av det Nya Istanbul; en uråldrig mötesplats mellan öst och väst, där mötte vi både den säregna förening av nyislamism och nyliberalism som präglar dagens auktoritära stadsbyggnadspolitik - men också stadens försvarare, förmedlare, kunskapssökare och älskare.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Vi vandrar upp till stadsdelen Dolapdere i det historiska Istanbul och ser hur det blå plåtstaketet som stakar ut gränsen för rivningarna rycker allt närmre. Trä- och stenhusen som står lutade mot varandra på höjden i denna Gecekondu kommer snart att vara borta. Liksom dess invånare. Det pågår en urban utrensning och massförflyttning i Istanbul. En miljon Istanbulbor står inför hotet att förlora sin bostad. Tarlabasi, Sulukule, Dolapdere, Sarigöl är bara några av namnen på de stadsdelar där det styrande AKP-partiet genomför sin stadsförnyelsepolitik. Mot små ersättningar drivs invånare mot det statliga bostadsbolaget Tokis nybyggda massprojekt i stadens utkanter, hem de sällan har råd med. Fastighetsekonomin har pumpat upp Istanbuls tillväxt genom urban förnyelse av centrala stadsdelar och ständig nyproduktion i periferin. En svällande stadskropp som äter upp sig själv.Istanbul har på sjuttio år gått från liten storstad på en miljon invånare - full av rumsliga håligheter och tidsfickor - till en av Europas största med 16 miljoner.Är Istanbul på väg bort från den kosmopolitiska, socialt flerskiktade staden, som funnits i dess historiska DNA? Idén och praktiken om stadskvarteret – mahalle – som moraliskt krävande men med blandade grannskap och lokala miljöer?   Vi befinner oss vid fronten av det Nya Istanbul; en uråldrig mötesplats mellan öst och väst, där mötte vi både den säregna förening av nyislamism och nyliberalism som präglar dagens auktoritära stadsbyggnadspolitik - men också stadens försvarare, förmedlare, kunskapssökare och älskare.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>Bryssel – seriestadens spegelvärldar</title>
			<itunes:title>Bryssel – seriestadens spegelvärldar</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 29 Jan 2015 22:12:02 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>45:03</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F188538917/media.mp3" length="43162130" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/188538917</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/bryssel-seriestadens-spegelvarldar</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea89f</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VQeIc3AAzJc4bHicVHme0oo]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>I arkitekten Victor Hortas jugendvaruhus i Brysse…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea89f.jpg"/>
			<description><![CDATA[I arkitekten Victor Hortas jugendvaruhus i Bryssel ligger The Comic Strip Museum - Serietidningsmuséet. Bryssel är en stad som är serier. Under de stadsvandringar med serietema som muséet anordnar möter man seriefigurer som muralmålningar och statyer. Och flera av serierna utspelar sig också i just Victor Hortas varuhus. Det är en kultur där två världar – den verkliga och den tecknade – ständigt flyter samman.Få medium lämpar sig så väl för att bygga världar och föreställa sig nya - annorlunda, dystopiska, utopiska – som serietecknandet. Till skillnad från filmen är det läsaren som bestämmer hastigheten, och till skillnad från litteraturen har man bilder till sin hjälp.Det tidiga serietecknandet var ett parisiskt fenomen som dyker upp efter den franska revolutionen. Ett upplysningsredskap. Ett sätt att dra det nya samhällslivet ut i ljuset med satiren och karikatyren. En stad där det smutsiga, överdriften, hopplösheten, det monstruösa skulle visas upp i "berättelser utan ord". Stadens motsägelser – dröm och mardröm, de groteska ansiktena, dess ironi och våldsamhet, det farsartade och det flytande, gjorde att Baudelaire definierade den tecknade karikatyren som det moderna livets främsta konstform. I det Paris som blev platsen för ett terrordåd riktad mot just seriekulturen, skotten på Charlie Hebdo-redaktionen. Vi följer spåren av en kultur som tvingat stadsbor att se sig själva i den skeva skrattspegeln, från Will Eisners storstadspantomimer från arbetarklassens Bronx till de svenska nutida samtidssatirerna, fulla av självhat och ängslig individualism. Men också superhjälteserierna speglar den stad de utspelar sig i. Gotham 1950 är ett annat Gotham än 1970 – en nedgången spegel av New york – och ännu ett annat under 1990-talets businesskultur där de dunkla gränderna ersätts av stålblanka skyskrapor och jokrar som bär på terror. Vi har rest i det rutnät som är seriernas, som så ofta spränger alla ramarna för den moderna stadens bild och självbild.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[I arkitekten Victor Hortas jugendvaruhus i Bryssel ligger The Comic Strip Museum - Serietidningsmuséet. Bryssel är en stad som är serier. Under de stadsvandringar med serietema som muséet anordnar möter man seriefigurer som muralmålningar och statyer. Och flera av serierna utspelar sig också i just Victor Hortas varuhus. Det är en kultur där två världar – den verkliga och den tecknade – ständigt flyter samman.Få medium lämpar sig så väl för att bygga världar och föreställa sig nya - annorlunda, dystopiska, utopiska – som serietecknandet. Till skillnad från filmen är det läsaren som bestämmer hastigheten, och till skillnad från litteraturen har man bilder till sin hjälp.Det tidiga serietecknandet var ett parisiskt fenomen som dyker upp efter den franska revolutionen. Ett upplysningsredskap. Ett sätt att dra det nya samhällslivet ut i ljuset med satiren och karikatyren. En stad där det smutsiga, överdriften, hopplösheten, det monstruösa skulle visas upp i "berättelser utan ord". Stadens motsägelser – dröm och mardröm, de groteska ansiktena, dess ironi och våldsamhet, det farsartade och det flytande, gjorde att Baudelaire definierade den tecknade karikatyren som det moderna livets främsta konstform. I det Paris som blev platsen för ett terrordåd riktad mot just seriekulturen, skotten på Charlie Hebdo-redaktionen. Vi följer spåren av en kultur som tvingat stadsbor att se sig själva i den skeva skrattspegeln, från Will Eisners storstadspantomimer från arbetarklassens Bronx till de svenska nutida samtidssatirerna, fulla av självhat och ängslig individualism. Men också superhjälteserierna speglar den stad de utspelar sig i. Gotham 1950 är ett annat Gotham än 1970 – en nedgången spegel av New york – och ännu ett annat under 1990-talets businesskultur där de dunkla gränderna ersätts av stålblanka skyskrapor och jokrar som bär på terror. Vi har rest i det rutnät som är seriernas, som så ofta spränger alla ramarna för den moderna stadens bild och självbild.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#31 Frågepod – från tillfälliga städer till digitala mardrömmar</title>
			<itunes:title>#31 Frågepod – från tillfälliga städer till digitala mardrömmar</itunes:title>
			<pubDate>Mon, 22 Dec 2014 23:03:28 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>59:25</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F182737539/media.mp3" length="56918960" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/182737539</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/31-fragepod-fran-tillfalliga-stader-till-digitala-mardrommar</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea8a0</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VTIqPBussOMcrhtUEYAipga]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Årets sista avsnitt av podcasten Staden reflekter…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea8a0.jpg"/>
			<description><![CDATA[Årets sista avsnitt av podcasten Staden reflekterar vi över några av de frågor som lyssnare har ställt oss om städer, stadspolitik, stadstrender och stadsfenomen.Var slutar staden och var börjar landsbygden? Är det alls meningsfullt att prata om att över 50 procent av världens befolkning bor i städer när i stort sett alla landskap och samhällen i någon mening är inbegripna i en urbaniserad ekonomi och logik? Om man istället försöker se staden och landsbygden som sammanhörande kvaliteter, länkande på otaliga sätt, så kanske det också går att återvinna en produktiv närhet till naturen i stadslivet - och att återskapa ostronreven utanför städernas kuster.Vad gör den digitala tekniken med våra städer? Den öppnar den för nya prylar – gadgets – på våra trottoarer och torg. Som lampbrellan: korsningen mellan en lykta och ett paraply. Eller ipavement: intelligenta trottoarer på Puerta del sol i Madrid. Men här lurar också övervakningssamhället. Staden som samlar information om vad du gör, vad du gillar och vad du skulle vilja köpa. En stad som tar bort den där känslan av att vara hemlig som en gång var en av dess lockande egenskaper. En stad där allt blir förutsägbart.Vi tänker även högt kring frågor om var temporära bosättningar slutar och permanenta samhällen tar vid. Och vad blir nästa steg i städernas korta, intensiva och ofta smärtfulla relation till bilen och privatbilismen? Slutligen tillönskar vi alla sköna helger och ett Gott Nytt År! Staden återkommer i slutet av januari 2015.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Årets sista avsnitt av podcasten Staden reflekterar vi över några av de frågor som lyssnare har ställt oss om städer, stadspolitik, stadstrender och stadsfenomen.Var slutar staden och var börjar landsbygden? Är det alls meningsfullt att prata om att över 50 procent av världens befolkning bor i städer när i stort sett alla landskap och samhällen i någon mening är inbegripna i en urbaniserad ekonomi och logik? Om man istället försöker se staden och landsbygden som sammanhörande kvaliteter, länkande på otaliga sätt, så kanske det också går att återvinna en produktiv närhet till naturen i stadslivet - och att återskapa ostronreven utanför städernas kuster.Vad gör den digitala tekniken med våra städer? Den öppnar den för nya prylar – gadgets – på våra trottoarer och torg. Som lampbrellan: korsningen mellan en lykta och ett paraply. Eller ipavement: intelligenta trottoarer på Puerta del sol i Madrid. Men här lurar också övervakningssamhället. Staden som samlar information om vad du gör, vad du gillar och vad du skulle vilja köpa. En stad som tar bort den där känslan av att vara hemlig som en gång var en av dess lockande egenskaper. En stad där allt blir förutsägbart.Vi tänker även högt kring frågor om var temporära bosättningar slutar och permanenta samhällen tar vid. Och vad blir nästa steg i städernas korta, intensiva och ofta smärtfulla relation till bilen och privatbilismen? Slutligen tillönskar vi alla sköna helger och ett Gott Nytt År! Staden återkommer i slutet av januari 2015.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#30 Ruhr – en roadmovie</title>
			<itunes:title>#30 Ruhr – en roadmovie</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 04 Dec 2014 23:01:41 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>54:53</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F180011415/media.mp3" length="52575488" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/180011415</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/30-ruhr-en-roadmovie</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea8a1</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VTlBIgwNkSM/X5Ip4tqonSr]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Vi reser igenom det pärlband av stora städer som …</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea8a1.jpg"/>
			<description><![CDATA[Vi reser igenom det pärlband av stora städer som idag kallar regionen Ruhrstadt: Dortmund, Bochum, Essen och Duisburg i västra Tyskland på gränsen till Nederländerna. En gång hette det kolkvarteret och var en av Europas första metropolregioner. Innan begreppet fanns. Idag är idén om städer som regioner en snabbt växande idéströmning. Men skickar idén om regioner in städer i anonymitet och gynar det egentligen bara den starkaste staden? I Ruhrstadt tycks man ha lyckats men vägen dit har tagit 100 år.Vi har också sett hur städerna i Ruhr formats och byggts från små byar, till städer uppdelade mellan privatlivets skira gardiner och arbetslivets stenkol, däremellan ingenting, inga offentliga rum. Men däremot ett starkt föreningsliv. Fotbollen är livsviktig. I det påminner kolkvarteret Runhr om sina nordengelska motsvarigheter. Även traditionen att föda upp och träna brevduvor delar man.Vi har åkt bil – som Kraftwerk – genom ett stadslandskap som är som en roadmovie. Där den kreativa industrin nu ersatt kolbrytningen. Där nya offentliga rum öppnar byggda kring evenemang och patina management.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Vi reser igenom det pärlband av stora städer som idag kallar regionen Ruhrstadt: Dortmund, Bochum, Essen och Duisburg i västra Tyskland på gränsen till Nederländerna. En gång hette det kolkvarteret och var en av Europas första metropolregioner. Innan begreppet fanns. Idag är idén om städer som regioner en snabbt växande idéströmning. Men skickar idén om regioner in städer i anonymitet och gynar det egentligen bara den starkaste staden? I Ruhrstadt tycks man ha lyckats men vägen dit har tagit 100 år.Vi har också sett hur städerna i Ruhr formats och byggts från små byar, till städer uppdelade mellan privatlivets skira gardiner och arbetslivets stenkol, däremellan ingenting, inga offentliga rum. Men däremot ett starkt föreningsliv. Fotbollen är livsviktig. I det påminner kolkvarteret Runhr om sina nordengelska motsvarigheter. Även traditionen att föda upp och träna brevduvor delar man.Vi har åkt bil – som Kraftwerk – genom ett stadslandskap som är som en roadmovie. Där den kreativa industrin nu ersatt kolbrytningen. Där nya offentliga rum öppnar byggda kring evenemang och patina management.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#29 Amsterdam – toleransens gränser</title>
			<itunes:title>#29 Amsterdam – toleransens gränser</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 20 Nov 2014 23:01:10 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>57:16</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F177886749/media.mp3" length="54864818" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/177886749</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/29-amsterdam-toleransens-granser</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea8a2</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VQ8OgOs3KSFca4ZABw5k+iy]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Det nyrenoverade Rijksmuseet berättar den offici…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea8a2.jpg"/>
			<description><![CDATA[Det nyrenoverade Rijksmuseet berättar den officiella historien: Amsterdam är världens mest liberala och toleranta stad. Det började redan på 1500-talet då staden hämtades upp ur havet. Ett platt land med en platt organisation. En allt rikare handelsstad som lockade drog till sig rikedom och ungdom och som lämnade det hierarkiska katolska Europa efter sig. I denna anpassade berättelse går det en rak linje till 1960-talets Amsterdam. Provo-rörelsen som med sina vita stadsplaner vände upp och ner på idén om vad en stad kan vara och ska göra. Fran till de sju dagarna när John Lennon och Yoko Ono tar in på Amsterdam Hilton för sin långa Bed-in för fred.  Men mer vi cyklade på Amsterdams gator och obehindrat tittade in i de 400 år gamla enfamiljsuhusen längs kanalerna, liksom i de nybyggda i hamnområdena, desto mer började den här toleransens stad framstå som en idyll – en liten bild. En livsföring som i sin transparens också sade: ”Se på oss, vi är oförvitliga, öppna, moraliskt högtstående, asketiska och inte pråliga”. Härinne är det högt i tak. Vi såg en toleransens idyll – som hela tiden hotade att spricka. Vi frågade efter de glidande betydelser av ordet ”gedulgen” – att tolerera genom att vända ryggen – och hur den turistifierade drogkulturen, den avskedade bokhållaren och det elaka skrattet kan forma en stad<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Det nyrenoverade Rijksmuseet berättar den officiella historien: Amsterdam är världens mest liberala och toleranta stad. Det började redan på 1500-talet då staden hämtades upp ur havet. Ett platt land med en platt organisation. En allt rikare handelsstad som lockade drog till sig rikedom och ungdom och som lämnade det hierarkiska katolska Europa efter sig. I denna anpassade berättelse går det en rak linje till 1960-talets Amsterdam. Provo-rörelsen som med sina vita stadsplaner vände upp och ner på idén om vad en stad kan vara och ska göra. Fran till de sju dagarna när John Lennon och Yoko Ono tar in på Amsterdam Hilton för sin långa Bed-in för fred.  Men mer vi cyklade på Amsterdams gator och obehindrat tittade in i de 400 år gamla enfamiljsuhusen längs kanalerna, liksom i de nybyggda i hamnområdena, desto mer började den här toleransens stad framstå som en idyll – en liten bild. En livsföring som i sin transparens också sade: ”Se på oss, vi är oförvitliga, öppna, moraliskt högtstående, asketiska och inte pråliga”. Härinne är det högt i tak. Vi såg en toleransens idyll – som hela tiden hotade att spricka. Vi frågade efter de glidande betydelser av ordet ”gedulgen” – att tolerera genom att vända ryggen – och hur den turistifierade drogkulturen, den avskedade bokhållaren och det elaka skrattet kan forma en stad<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#28 Alexandria – kolonialismens arv och urbaniseringens utmaningar</title>
			<itunes:title>#28 Alexandria – kolonialismens arv och urbaniseringens utmaningar</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 06 Nov 2014 23:00:45 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>45:51</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F175704505/media.mp3" length="43921904" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/175704505</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/28-alexandria-kolonialismens-arv-och-urbaniseringens-utmaningar</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea8a3</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VQK5z7y9BsI3LHt00kvyGgM]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Urbaniseringen är snabb och skoningslös till Alex…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea8a3.jpg"/>
			<description><![CDATA[Urbaniseringen är snabb och skoningslös till Alexandria, Egyptens andra största stad. Arbetslösheten växer på landsbygden och i Alexandria rivs ett kolonialt, men också ett mångkulturellt, byggnadsarv från slutet av 1800- och början av 1900-talet för att ge plats åt undermåliga höghus och informella bostadsskrapor.Staden förmår inte expandera annat än uppåt. Geografiska förhållanden, lyxiga semesterorter och Egyptens centralstyrda stadsplanering ligger i vägen.Vi mötte en stad som en gång dominerade Medelhavsvärlden och förbindelsen mot Asien, ett lärdomscenter, en hamnstad som samlade folk och kulturer inom sin långsträckta stadsväv. Bomullsindustrin och Suezkanalens investeringar kom att prägla det koloniala arvet. Alexandria: staden för såväl orientalism som funktionalism. Men spåren suddas ut.Vi tog rygg på journalisten Rebecka Gordan som arbetat med Färgfabriken och Svenska Institutet i Alexandria för att skapa mötesplatser för arkitekter, medborgare och lokala myndigheter att finna lösningar tillsammans på stadens akuta problem. Och vi frågade oss: Vad kan vi lära av varandras städer? Kan vi lösa upp den etablerade västerländska dominansen för hur stadsutveckling ser ut – för att tillfredsställa ett djupare kunskapsbehov och ett större engagemang för vår samtid?<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Urbaniseringen är snabb och skoningslös till Alexandria, Egyptens andra största stad. Arbetslösheten växer på landsbygden och i Alexandria rivs ett kolonialt, men också ett mångkulturellt, byggnadsarv från slutet av 1800- och början av 1900-talet för att ge plats åt undermåliga höghus och informella bostadsskrapor.Staden förmår inte expandera annat än uppåt. Geografiska förhållanden, lyxiga semesterorter och Egyptens centralstyrda stadsplanering ligger i vägen.Vi mötte en stad som en gång dominerade Medelhavsvärlden och förbindelsen mot Asien, ett lärdomscenter, en hamnstad som samlade folk och kulturer inom sin långsträckta stadsväv. Bomullsindustrin och Suezkanalens investeringar kom att prägla det koloniala arvet. Alexandria: staden för såväl orientalism som funktionalism. Men spåren suddas ut.Vi tog rygg på journalisten Rebecka Gordan som arbetat med Färgfabriken och Svenska Institutet i Alexandria för att skapa mötesplatser för arkitekter, medborgare och lokala myndigheter att finna lösningar tillsammans på stadens akuta problem. Och vi frågade oss: Vad kan vi lära av varandras städer? Kan vi lösa upp den etablerade västerländska dominansen för hur stadsutveckling ser ut – för att tillfredsställa ett djupare kunskapsbehov och ett större engagemang för vår samtid?<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#27 Malmö – socialdemokratins många ansikten</title>
			<itunes:title>#27 Malmö – socialdemokratins många ansikten</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 23 Oct 2014 22:07:38 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>52:48</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F173550259/media.mp3" length="50577224" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/173550259</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/27-malmo-socialdemokratins-manga-ansikten</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea8a4</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VQfVsJIw1FJ5qJCYumXrouk]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Vi kommer till Malmö. Det är 1973 och staden är e…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea8a4.jpg"/>
			<description><![CDATA[Vi kommer till Malmö. Det är 1973 och staden är en socialdemokratisk supernova. Kockums bockkran var hög som Cheopspyramiden och Bob Houghton hade vinterregn i sitt långa hår när han anlände med flygbåten från Köpenhamn. Lugnet var rivet och spårvagnarna lades ned. En epok var fulländad, och gick därför under. För är inte förändringen socialdemokratins livsluft?Vi tog en politisk promenad i Malmö och sökte efter den socialdemokratiska stadens berättelse och verklighet. En sossestad som älskade att hata de täta klasskillnaderna. Kloss i kloss ligger stadsdelarna, främmande för varandra, beroende av varandra. Från Solidar till Domus, från småbutikerna till Kronprinsen, från Augustenborg till Västra Hamnen löper en historia om socialdemokratisk stadsförändring, ibland innovativt solidarisk, ibland traditionellt uteslutande. Och i stadens hjärta brottas MFF med samman fråga: Vad är fotbollens syfte? Vad är samhällets syfte? Att vara bäst till vilket pris som helst - eller att skänka mening, och kanske glädje, åt så många som möjligt?<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Vi kommer till Malmö. Det är 1973 och staden är en socialdemokratisk supernova. Kockums bockkran var hög som Cheopspyramiden och Bob Houghton hade vinterregn i sitt långa hår när han anlände med flygbåten från Köpenhamn. Lugnet var rivet och spårvagnarna lades ned. En epok var fulländad, och gick därför under. För är inte förändringen socialdemokratins livsluft?Vi tog en politisk promenad i Malmö och sökte efter den socialdemokratiska stadens berättelse och verklighet. En sossestad som älskade att hata de täta klasskillnaderna. Kloss i kloss ligger stadsdelarna, främmande för varandra, beroende av varandra. Från Solidar till Domus, från småbutikerna till Kronprinsen, från Augustenborg till Västra Hamnen löper en historia om socialdemokratisk stadsförändring, ibland innovativt solidarisk, ibland traditionellt uteslutande. Och i stadens hjärta brottas MFF med samman fråga: Vad är fotbollens syfte? Vad är samhällets syfte? Att vara bäst till vilket pris som helst - eller att skänka mening, och kanske glädje, åt så många som möjligt?<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#26 Städer och aktivism</title>
			<itunes:title>#26 Städer och aktivism</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 09 Oct 2014 22:01:23 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>43:27</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F171411844/media.mp3" length="41620027" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/171411844</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/26-stader-och-aktivism</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea8a5</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VQOQf+uwu0XkL4S6epOxhm9]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>De senaste åren - och särskilt sedan den ekonomis…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea8a5.jpg"/>
			<description><![CDATA[De senaste åren - och särskilt sedan den ekonomiska krisen 2008 - har stadsutvecklingsfrågor kantats av olika former av ”aktivism”: social kritik, handgripliga protester, ockupation av offentliga platser. Vi frågar hur aktivismen egentligen har utvecklats från 1970-talets politiska protester till dagens mer svårdefinierade engagemang. Var gränsar aktivism till lobbyism? Eller turism?Från gatuprotesterna i Brixton 1981 och 1985 till den alternativa organisationen "Sink Mediaspree!" (Media Spree Versenken!) i Berlin under 2000-talet har aktivismen kunnat inordnas i två olika delar: de som å ena sidan kräver det grundläggande; de förtryckta, de hemlösa, de som är förföljda på grund av kön, religion eller etnicitet och de som å andra sidan ser staden som begränsande för deras möjligheter att växa och som strävar efter förändring för mer livsutrymme och kreativitet. Sällan mötas de båda.Men kanske finns det en aktivismens framtid där de alternativa lierar sig med de maktlösa.Vi har också pratat med ekonomhistorikern och Ord & Bilds redaktör Ann Ighe med erfarenhet av medborgarengagemang från husnallarna på 1980-talet till Ship to Gaza i dag. Vi får redan på varför trasiga människor kan få saker att hända, varför punkare bryr sig om gamla hus och skillnaden mellan tomma och öppna platser.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[De senaste åren - och särskilt sedan den ekonomiska krisen 2008 - har stadsutvecklingsfrågor kantats av olika former av ”aktivism”: social kritik, handgripliga protester, ockupation av offentliga platser. Vi frågar hur aktivismen egentligen har utvecklats från 1970-talets politiska protester till dagens mer svårdefinierade engagemang. Var gränsar aktivism till lobbyism? Eller turism?Från gatuprotesterna i Brixton 1981 och 1985 till den alternativa organisationen "Sink Mediaspree!" (Media Spree Versenken!) i Berlin under 2000-talet har aktivismen kunnat inordnas i två olika delar: de som å ena sidan kräver det grundläggande; de förtryckta, de hemlösa, de som är förföljda på grund av kön, religion eller etnicitet och de som å andra sidan ser staden som begränsande för deras möjligheter att växa och som strävar efter förändring för mer livsutrymme och kreativitet. Sällan mötas de båda.Men kanske finns det en aktivismens framtid där de alternativa lierar sig med de maktlösa.Vi har också pratat med ekonomhistorikern och Ord & Bilds redaktör Ann Ighe med erfarenhet av medborgarengagemang från husnallarna på 1980-talet till Ship to Gaza i dag. Vi får redan på varför trasiga människor kan få saker att hända, varför punkare bryr sig om gamla hus och skillnaden mellan tomma och öppna platser.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#25 Paris – den kollektiva trafikens blinda fläckar</title>
			<itunes:title>#25 Paris – den kollektiva trafikens blinda fläckar</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 25 Sep 2014 22:01:14 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>50:44</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F169379590/media.mp3" length="48593138" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/169379590</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/25-paris-kollektivtrafikens-blinda-flackar</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea8a6</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VT5z6Nu/N4DP4ttTf9v1MEU]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Investeringar i kollektivtrafik har i dag blivit …</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea8a6.jpg"/>
			<description><![CDATA[Investeringar i kollektivtrafik har i dag blivit de största utgifterna för globala städer. Asiatiska metropoler ligger i topp när det gäller spårlängd. Men i Paris åker flest andel invånare kollektivt. Vi satte reste genom Paris urban transit-nätverk. Upplevde tre generationer av samfärdsel - från den klassiska metron som sköt passagerna 500 meter i stöten under jorden, via RER-sträckningarnas visioner om ett Storparis med nya städer och satelliter i regionens utkanter, till det kommande ”Grand Paris” som uppfinner nya linjer och förbindelser, skapar hubar och noder.Men i mellanrummen märks trafikvisionerna inte av. Genom Pierrefitte-Stains och de nordafrikanska marknaderna i Saint-Denis planeras inga noder eller hubbar. Vi gick genom slitna trädgårdsstäder och frågade oss om inte städer mer borde planeras för de som stannar kvar. För de som rör sig mellan verkliga platser - och mindre för kapitalströmmar på en tramway i ett globalt och platslöst tillväxtrum.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Investeringar i kollektivtrafik har i dag blivit de största utgifterna för globala städer. Asiatiska metropoler ligger i topp när det gäller spårlängd. Men i Paris åker flest andel invånare kollektivt. Vi satte reste genom Paris urban transit-nätverk. Upplevde tre generationer av samfärdsel - från den klassiska metron som sköt passagerna 500 meter i stöten under jorden, via RER-sträckningarnas visioner om ett Storparis med nya städer och satelliter i regionens utkanter, till det kommande ”Grand Paris” som uppfinner nya linjer och förbindelser, skapar hubar och noder.Men i mellanrummen märks trafikvisionerna inte av. Genom Pierrefitte-Stains och de nordafrikanska marknaderna i Saint-Denis planeras inga noder eller hubbar. Vi gick genom slitna trädgårdsstäder och frågade oss om inte städer mer borde planeras för de som stannar kvar. För de som rör sig mellan verkliga platser - och mindre för kapitalströmmar på en tramway i ett globalt och platslöst tillväxtrum.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#24 Belgrad – lösa trådar och stora löften</title>
			<itunes:title>#24 Belgrad – lösa trådar och stora löften</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 11 Sep 2014 22:11:00 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>52:12</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F167313658/media.mp3" length="50004266" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/167313658</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/24-belgrad-losa-tradar-och-stora-loften</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea8a7</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VSv4pbPKWXZamFdQb2LHnWq]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Ett drygt decennium efter andra socialistiska stä…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea8a7.jpg"/>
			<description><![CDATA[Ett drygt decennium efter andra socialistiska städer kliver Belgrad fram och ser sig om efter en ny plats i världen, nya löften och nya förbindelser - mot Istanbul, mot Wien. Men problemen vägrar att ge vika. Kontrasterna i stadsmiljön är dynamiska och såriga, brist och korruption lurar alltjämt runt hörnet. Men på topplistorna över investeringsvänliga och klubbdunkande städer stiger Belgrad snabbt. Positionen som ”inte-riktigt-Europa” och ”nästan-Asien” är attraktiv i sin oförbindlighet. Men man får akta fingrarna, för dörrar kan slå igen från bägge håll.Vi tittade närmare på sydöstra Europas svarta får. Kryssade mellan informella förorter, socialistiska superblock och det nya, spektakulära Waterfront Development vid Donaus hamn. I skjulen längs Sava samlas Serbiens bråte till Balkanschlagers på Casioorgel. Och i Energoprojekt filmsal i Novi Beograd vaknar ett spöke från efterkrigstiden ur sin dvala och blåser för ett ögonblick liv i det gamla kosmopolitiska Jugoslavien.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Ett drygt decennium efter andra socialistiska städer kliver Belgrad fram och ser sig om efter en ny plats i världen, nya löften och nya förbindelser - mot Istanbul, mot Wien. Men problemen vägrar att ge vika. Kontrasterna i stadsmiljön är dynamiska och såriga, brist och korruption lurar alltjämt runt hörnet. Men på topplistorna över investeringsvänliga och klubbdunkande städer stiger Belgrad snabbt. Positionen som ”inte-riktigt-Europa” och ”nästan-Asien” är attraktiv i sin oförbindlighet. Men man får akta fingrarna, för dörrar kan slå igen från bägge håll.Vi tittade närmare på sydöstra Europas svarta får. Kryssade mellan informella förorter, socialistiska superblock och det nya, spektakulära Waterfront Development vid Donaus hamn. I skjulen längs Sava samlas Serbiens bråte till Balkanschlagers på Casioorgel. Och i Energoprojekt filmsal i Novi Beograd vaknar ett spöke från efterkrigstiden ur sin dvala och blåser för ett ögonblick liv i det gamla kosmopolitiska Jugoslavien.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#23 Villastaden – provokation och dröm</title>
			<itunes:title>#23 Villastaden – provokation och dröm</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 28 Aug 2014 22:01:31 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>51:21</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F165220100/media.mp3" length="49189031" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/165220100</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/villastaden</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea8a8</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VRyps9cTgydGw3EFRcH1yxD]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Villastaden är en provocerande plats, liksom en p…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea8a8.jpg"/>
			<description><![CDATA[Villastaden är en provocerande plats, liksom en plats för drömmar. Vi undersökte fiktionens filter som ligger över bilden av och idén om småhuslivet. Men också tillbaka i historien, till småhusets sömlösa övergång från ruralt produktionsinriktat egnahem till den konsumtionsvara som villan blivit. Vi hamnade i utkanten av Västerås, i Hässelby villastad byggd av Småstugebyrån i allians med Sparbanken och till en av Sveriges mest utspridda städer, Linköping. Podcasten Staden är ett samarbete mellan tidskriften Arkitektur och Sveriges Arkitekter. Staden produceras av Beppo Ljudproduktion.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Villastaden är en provocerande plats, liksom en plats för drömmar. Vi undersökte fiktionens filter som ligger över bilden av och idén om småhuslivet. Men också tillbaka i historien, till småhusets sömlösa övergång från ruralt produktionsinriktat egnahem till den konsumtionsvara som villan blivit. Vi hamnade i utkanten av Västerås, i Hässelby villastad byggd av Småstugebyrån i allians med Sparbanken och till en av Sveriges mest utspridda städer, Linköping. Podcasten Staden är ett samarbete mellan tidskriften Arkitektur och Sveriges Arkitekter. Staden produceras av Beppo Ljudproduktion.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#22 New York - Theresienstadt</title>
			<itunes:title>#22 New York - Theresienstadt</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 19 Jun 2014 21:05:34 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:04:30</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F155132450/media.mp3" length="61788686" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/155132450</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/22-new-york-theresienstadt</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea8a9</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VTJ0EKrY63UYv+RSGaTx+xF]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Om städer och trauman. Elfte september 2001 förän…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea8a9.jpg"/>
			<description><![CDATA[Om städer och trauman. Elfte september 2001 förändrades New York. I Theresienstadt går ett spöke från andra världskriget genom staden. Podcasten Staden ett samarbete mellan tidskriften Arkitektur och Sveriges Arkitekter.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Om städer och trauman. Elfte september 2001 förändrades New York. I Theresienstadt går ett spöke från andra världskriget genom staden. Podcasten Staden ett samarbete mellan tidskriften Arkitektur och Sveriges Arkitekter.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>Staden #21 Sommarstäder</title>
			<itunes:title>Staden #21 Sommarstäder</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 05 Jun 2014 18:22:51 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>52:54</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F152986168/media.mp3" length="50683105" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/152986168</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/staden-21-sommarstader</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea8aa</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VQVxe2gbkJyCChUB3uiJIHD]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Sommaren kan vara en plats, kanske även en stad. …</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea8aa.jpg"/>
			<description><![CDATA[Sommaren kan vara en plats, kanske även en stad. Vi åkte till Halmstad och den halländska kusten som i decennier tagit emot soltörstande inlänningar för några veckors salta dopp och värme. Badhytter och tältstäder utgjorde länge tillfälliga sommarkvarter för rationell industrisemester snarare än hedonistiska utsvävningar. Billigt och tillgängligt för alla - eller i exklusiv enkelhet, som Bruno Mathssons sommarvilla av korrugerad plast och stålpinnar nedslagna i sanden.Men när Halmstad satte sig vid uteserveringarna och alltmer fixerade planerna mot havet och sommaren glömde den sin åretrunttillvaro. Den som kanske snarare vände sig inåt landet, vid Nissans stränder. Vi lät författarinnan Klara Johansson och tidsmaskinen ta oss tillbaka till 1910-talets Halmstad där en ursprunglig dansk landskapsuppfattning ännu genomsyrade stadens självbild. Vi besökte också sommarstäder vid de bulgariska och kroatiska kusterna, som med statssocialistisk arkitektur gav makt åt massorna över fritiden. Och Benidorm, där Madrids arbetare kunde lapa sol i storpack.Ta vara på sommaren! Snart ligger den nedpackad under en presenning.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Sommaren kan vara en plats, kanske även en stad. Vi åkte till Halmstad och den halländska kusten som i decennier tagit emot soltörstande inlänningar för några veckors salta dopp och värme. Badhytter och tältstäder utgjorde länge tillfälliga sommarkvarter för rationell industrisemester snarare än hedonistiska utsvävningar. Billigt och tillgängligt för alla - eller i exklusiv enkelhet, som Bruno Mathssons sommarvilla av korrugerad plast och stålpinnar nedslagna i sanden.Men när Halmstad satte sig vid uteserveringarna och alltmer fixerade planerna mot havet och sommaren glömde den sin åretrunttillvaro. Den som kanske snarare vände sig inåt landet, vid Nissans stränder. Vi lät författarinnan Klara Johansson och tidsmaskinen ta oss tillbaka till 1910-talets Halmstad där en ursprunglig dansk landskapsuppfattning ännu genomsyrade stadens självbild. Vi besökte också sommarstäder vid de bulgariska och kroatiska kusterna, som med statssocialistisk arkitektur gav makt åt massorna över fritiden. Och Benidorm, där Madrids arbetare kunde lapa sol i storpack.Ta vara på sommaren! Snart ligger den nedpackad under en presenning.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#20 Bokpodden</title>
			<itunes:title>#20 Bokpodden</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 22 May 2014 23:05:45 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>56:03</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F150823334/media.mp3" length="53688750" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/150823334</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/20-bokpodden</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea8ab</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VT6XZ3z5KmOBlXCzlRhnGuo]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>#20 Bokpodden by Staden podcast</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea8ab.jpg"/>
			<description><![CDATA[<p><p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[<p><p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#19 Staden Brno</title>
			<itunes:title>#19 Staden Brno</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 08 May 2014 22:01:09 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>51:07</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F148585508/media.mp3" length="48970395" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/148585508</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/19-staden-brno</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea8ac</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VRGlD/oq3FcaxPkKzSsOxXv]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Staden – ett samarbete mellan Sveriges Arkitekter…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea8ac.jpg"/>
			<description><![CDATA[Staden – ett samarbete mellan Sveriges Arkitekter och tidskriften Arkitektur.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Staden – ett samarbete mellan Sveriges Arkitekter och tidskriften Arkitektur.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#18 Staden Wien</title>
			<itunes:title>#18 Staden Wien</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 24 Apr 2014 22:06:02 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>55:01</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F146321903/media.mp3" length="52702128" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/146321903</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/18-staden-wien</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea8ad</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VRELMqXaGmK+3IX1ThzdOmq]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>#18 Staden Wien by Staden podcast</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea8ad.jpg"/>
			<description><![CDATA[<p><p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[<p><p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>#17 Staden Stadsplanen</title>
			<itunes:title>#17 Staden Stadsplanen</itunes:title>
			<pubDate>Fri, 11 Apr 2014 09:49:05 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>52:40</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F144172983/media.mp3" length="50566016" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/144172983</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/17-staden-stadsplanen</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea8ae</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VSdDGNbGNfUm7S4dV3arBte]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>#17 Staden Stadsplanen by Staden podcast</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea8ae.jpg"/>
			<description><![CDATA[<p><p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[<p><p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>Staden #16 Södertälje</title>
			<itunes:title>Staden #16 Södertälje</itunes:title>
			<pubDate>Fri, 28 Mar 2014 06:00:28 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>55:35</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F141817586/media.mp3" length="53252279" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/141817586</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/staden-16-s-dert-lje</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea8af</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VTmP/2AoGzEFD2fR++UwOko]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Staden #16 Södertälje by Staden podcast</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea8af.jpg"/>
			<description><![CDATA[<p><p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[<p><p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>Staden #15 Köpenhamn</title>
			<itunes:title>Staden #15 Köpenhamn</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 13 Mar 2014 23:52:03 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>55:34</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F139460186/media.mp3" length="54003457" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/139460186</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/staden-15-k-penhamn</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea8b0</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VQM5n+CvuBaWQRaq3g6r+Ew]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Staden #15 Köpenhamn by Staden podcast</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea8b0.jpg"/>
			<description><![CDATA[<p><p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[<p><p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>Staden #14 London</title>
			<itunes:title>Staden #14 London</itunes:title>
			<pubDate>Fri, 28 Feb 2014 01:18:32 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>55:39</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F137128425/media.mp3" length="54100388" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/137128425</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/staden-14-london</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea8b1</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VQdF0QLaYA9IIW+/ygGutPF]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Staden #14 London by Staden podcast</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea8b1.jpg"/>
			<description><![CDATA[<p><p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[<p><p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>Staden #13 Helsingfors</title>
			<itunes:title>Staden #13 Helsingfors</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 13 Feb 2014 23:18:30 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>56:37</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F134683038/media.mp3" length="55038888" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/134683038</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/staden-13-helsingfors</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea8b2</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VSDJnULuDhNEmTldE+nxead]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Staden #13 Helsingfors by Staden podcast</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea8b2.jpg"/>
			<description><![CDATA[<p><p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[<p><p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>Staden #12 Sundsvall</title>
			<itunes:title>Staden #12 Sundsvall</itunes:title>
			<pubDate>Fri, 31 Jan 2014 07:27:04 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>55:45</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F132316986/media.mp3" length="54197696" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/132316986</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/staden-12-sundsvall</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea8b3</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VReL5F/k3+mkSCib0aY9Njv]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Staden #12 Sundsvall by Staden podcast</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea8b3.jpg"/>
			<description><![CDATA[<p><p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[<p><p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>Staden #11 Tel Aviv</title>
			<itunes:title>Staden #11 Tel Aviv</itunes:title>
			<pubDate>Mon, 23 Dec 2013 10:56:43 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:02:11</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F126148171/media.mp3" length="60442973" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/126148171</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/staden-11-tel-aviv</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea8b4</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VTKsUmWfxh4hU2XqemqVQZp]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Staden #11 Tel Aviv by Staden podcast</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea8b4.jpg"/>
			<description><![CDATA[<p><p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[<p><p><hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>Staden #10 Västerås</title>
			<itunes:title>Staden #10 Västerås</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 12 Dec 2013 23:11:06 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>54:48</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F124560273/media.mp3" length="53270087" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/124560273</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/staden-10-va-stera-s</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea8b5</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VQKYuQf8PY7U+dDlLbn7bw7]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Mitt i Västerås ligger stadens Gå-City. När det s…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea8b5.jpg"/>
			<description><![CDATA[Mitt i Västerås ligger stadens Gå-City. När det skapades kring 1970 med varu- och parkeringshuset Punkt som sin självklarast lysande stjärna var Gå-City ett svar på bilens intåg i den svenska staden. Här skulle den gamla stadskärnan ta upp kampen med de nya storköpen. I Västerås liksom i många svenska städer innebar den nya urbana efterkrigskulturen att varuhusen tog över stadskärnorna och förvandlade dem till "citykvarter", ett ord som föddes under 1950-talet. Och över hela Västerås city skulle man kunna gå fritt. Varutransporterna skedde under jord och gatorna var uppvärmda på vintern. Vi har gjort som Hennes & Mauritz-grundare Erling Persson, som startade sin första butik i Västerås 1947, vi har gått "där pengarna och påsarna går".Med början i Västerås följer vi handeln och gåendet i städerna. Ska att gå alltid vara detsamma som att handla? Eller finns det ett motstånd i själva gåendet?<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Mitt i Västerås ligger stadens Gå-City. När det skapades kring 1970 med varu- och parkeringshuset Punkt som sin självklarast lysande stjärna var Gå-City ett svar på bilens intåg i den svenska staden. Här skulle den gamla stadskärnan ta upp kampen med de nya storköpen. I Västerås liksom i många svenska städer innebar den nya urbana efterkrigskulturen att varuhusen tog över stadskärnorna och förvandlade dem till "citykvarter", ett ord som föddes under 1950-talet. Och över hela Västerås city skulle man kunna gå fritt. Varutransporterna skedde under jord och gatorna var uppvärmda på vintern. Vi har gjort som Hennes & Mauritz-grundare Erling Persson, som startade sin första butik i Västerås 1947, vi har gått "där pengarna och påsarna går".Med början i Västerås följer vi handeln och gåendet i städerna. Ska att gå alltid vara detsamma som att handla? Eller finns det ett motstånd i själva gåendet?<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>Staden #9 Uppsala</title>
			<itunes:title>Staden #9 Uppsala</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 28 Nov 2013 23:06:58 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>58:25</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F122370436/media.mp3" length="56786276" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/122370436</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/uppsala</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea8b6</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VRVv2OTzjXKncmYnrhLbFQd]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>I Uppsala, bakom slottet ner mot slätten, ligger …</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea8b6.jpg"/>
			<description><![CDATA[I Uppsala, bakom slottet ner mot slätten, ligger sjukhusstaden. Akademiska sjukhusets område är i dag lika stor som den gamla staden i Uppsala. Nu vill man bryta isoleringen, bli en integrerad del av staden. Kanske var det också därför man släppte in TV3 att spela in reality-serien ”Sjukhuset” som nyligen inneburit att sjukhuset stämts för integritetsbrott. Kanske finns det något monstruöst i den rationellaste av miljöer?Sjukhusen har alltid legat som en annan värld i våra städer. Men de har likväl alltid präglat dem. I Vänersborg har de stora institutionerna skapat en särskild stämning. Så också i Vadstena. På samma sätt som industrierna i industristäderna. Sjukhus byggs för att byggas till. Det finns i deras DNA att de ska växa och bli stora. Historien ska förkastas när nya avdelningar läggs till och sjukhusstaden växer. Ibland har sjukhusen ätit upp hela omgivningen, som Johns Hopkinssjukhuset i Baltimores Downtown. Eller Dalens sjukhus i PC Jersilds Babels Hus och i tv-serien med samma namn. Följ med till sjukhus och de städer som lever av deras växande eller krymper vid deras plötsliga försvinnande.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[I Uppsala, bakom slottet ner mot slätten, ligger sjukhusstaden. Akademiska sjukhusets område är i dag lika stor som den gamla staden i Uppsala. Nu vill man bryta isoleringen, bli en integrerad del av staden. Kanske var det också därför man släppte in TV3 att spela in reality-serien ”Sjukhuset” som nyligen inneburit att sjukhuset stämts för integritetsbrott. Kanske finns det något monstruöst i den rationellaste av miljöer?Sjukhusen har alltid legat som en annan värld i våra städer. Men de har likväl alltid präglat dem. I Vänersborg har de stora institutionerna skapat en särskild stämning. Så också i Vadstena. På samma sätt som industrierna i industristäderna. Sjukhus byggs för att byggas till. Det finns i deras DNA att de ska växa och bli stora. Historien ska förkastas när nya avdelningar läggs till och sjukhusstaden växer. Ibland har sjukhusen ätit upp hela omgivningen, som Johns Hopkinssjukhuset i Baltimores Downtown. Eller Dalens sjukhus i PC Jersilds Babels Hus och i tv-serien med samma namn. Följ med till sjukhus och de städer som lever av deras växande eller krymper vid deras plötsliga försvinnande.<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>Staden #8 Borlänge</title>
			<itunes:title>Staden #8 Borlänge</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 14 Nov 2013 23:12:11 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>54:48</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F120181512/media.mp3" length="53270087" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/120181512</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/8-borl-nge</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea8b7</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VQ0QRUIwl/mqj1YYxhgEsNP]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>I det här avsnitts av podcasten staden har vi res…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea8b7.jpg"/>
			<description><![CDATA[I det här avsnitts av podcasten staden har vi rest till Borlänge för att träffa stadsarkitekten Arne Ludvigsson. Arne tog oss runt mellan stadens byar i en gammal Opel Corsa. Ända sedan 1895 har de kommuner som idag utgör Borlänge kommun varit platser där framtiden manifesterats om och om igen.Staden har snabbfotat sig själv genom 1900-talet. När Domnarvets järnverk växte till pekades den lilla Borlänge by intill järnvägsstationen ut som en plats för en rutnätsplan. Där börjar Borlänges moderna historia. Modernare än det mesta i Sverige. Vi har åkt till en av Sveriges finaste trädgårdsstäder, Bergslagsbyn, ett kapell av Sigurd Lewerentz där klockstapeln fick byborna att rasa, ett av funktionalismens första hus, en Konsum på Sveatorget, ett kommunhus som ser ut som ett litet Versaiile från 1930-talet. Vi har följt kooperationen genom Borlänge, och sett en berättelse om hur den stora handeln först flyttar in i staden, sedan försvinner ut till Cupolen och nu senast till det nyligen invigda Ikea. Inne i Borlänge Centrum tycks Sveatorget stå still. Men staden Borlänge gör det inte. Och har aldrig gjort.http://staden.arkitekt.se/borlange-framtidsstaden/<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[I det här avsnitts av podcasten staden har vi rest till Borlänge för att träffa stadsarkitekten Arne Ludvigsson. Arne tog oss runt mellan stadens byar i en gammal Opel Corsa. Ända sedan 1895 har de kommuner som idag utgör Borlänge kommun varit platser där framtiden manifesterats om och om igen.Staden har snabbfotat sig själv genom 1900-talet. När Domnarvets järnverk växte till pekades den lilla Borlänge by intill järnvägsstationen ut som en plats för en rutnätsplan. Där börjar Borlänges moderna historia. Modernare än det mesta i Sverige. Vi har åkt till en av Sveriges finaste trädgårdsstäder, Bergslagsbyn, ett kapell av Sigurd Lewerentz där klockstapeln fick byborna att rasa, ett av funktionalismens första hus, en Konsum på Sveatorget, ett kommunhus som ser ut som ett litet Versaiile från 1930-talet. Vi har följt kooperationen genom Borlänge, och sett en berättelse om hur den stora handeln först flyttar in i staden, sedan försvinner ut till Cupolen och nu senast till det nyligen invigda Ikea. Inne i Borlänge Centrum tycks Sveatorget stå still. Men staden Borlänge gör det inte. Och har aldrig gjort.http://staden.arkitekt.se/borlange-framtidsstaden/<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>Staden #7 Stockholm</title>
			<itunes:title>Staden #7 Stockholm</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 31 Oct 2013 23:00:48 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>49:21</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F118013474/media.mp3" length="47980216" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/118013474</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/stockholm-f-rgreningar-i</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea8b8</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VT6edE5gm6NbKDzK7+I2AB/]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Under staden mullrar en motor, det är avloppssyst…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea8b8.jpg"/>
			<description><![CDATA[Under staden mullrar en motor, det är avloppssystemet. Det är det som gör att staden, och vi överlever. Vi klev in på Henriksdals Reningsverk i Nacka som tar hand om stora delar av Stockholms avloppsvatten, 320 mil avloppsledningar, 250 000 kubikmeter avloppsvatten per dag. Städernas avloppssystem, Victor Hugo kallade dem för stadens cyniker, döljer inget, avslöjar allt. Det blev också stora system. Ett system som alla obligatoriskt anslöts till. Avloppssystemet är ett eko, en spegel av staden ovanför. Ett stort gemensamt projekt under jord som snart, när allt fungerade blev osynligt.Vi har klivit ner i de där avloppsbrunnarna och försökt fånga staden som vi inte ser. Dykt upp i staden som saknar avlopp, Coloradobonden som tog emot skiten från New York när alla andra vägrade, ställt frågan om det står ett slag om rätten till staden också under jord och sett en framtid där de osynliga systemen kanske måste börja bli mer synliga igen. Om inte allt ska korka igen.http://staden.arkitekt.se/stockholm-forgreningar-i-underjorden/<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Under staden mullrar en motor, det är avloppssystemet. Det är det som gör att staden, och vi överlever. Vi klev in på Henriksdals Reningsverk i Nacka som tar hand om stora delar av Stockholms avloppsvatten, 320 mil avloppsledningar, 250 000 kubikmeter avloppsvatten per dag. Städernas avloppssystem, Victor Hugo kallade dem för stadens cyniker, döljer inget, avslöjar allt. Det blev också stora system. Ett system som alla obligatoriskt anslöts till. Avloppssystemet är ett eko, en spegel av staden ovanför. Ett stort gemensamt projekt under jord som snart, när allt fungerade blev osynligt.Vi har klivit ner i de där avloppsbrunnarna och försökt fånga staden som vi inte ser. Dykt upp i staden som saknar avlopp, Coloradobonden som tog emot skiten från New York när alla andra vägrade, ställt frågan om det står ett slag om rätten till staden också under jord och sett en framtid där de osynliga systemen kanske måste börja bli mer synliga igen. Om inte allt ska korka igen.http://staden.arkitekt.se/stockholm-forgreningar-i-underjorden/<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>Staden #5 Berlin</title>
			<itunes:title>Staden #5 Berlin</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 31 Oct 2013 11:36:29 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>1:05:24</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F117920372/media.mp3" length="62800794" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/117920372</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/staden-5-berlin</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea8b9</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VQXxuhmkrrSyKsV+iSe8eif]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Berlin har under de senaste tjugo åren blivit en …</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea8b9.jpg"/>
			<description><![CDATA[Berlin har under de senaste tjugo åren blivit en ikon för den kreativa ekonomin. Billiga lägenheter i det gamla öst har gjort staden till en experimentverkstad och transithall. Cool-hunters driver genom staden som spöken. Men det finns ett Berlin bortom Prenzlauer Berg. Ett vardagens Berlin. Dit har vi rest.Följ med till Marzahn, en prestigestadsdel från DDR-perioden, som demonterats och byggts om och dit de som i den kreativa ekonomins spår inte har råd att bo kvar inne i centrala staden nu tvingas flytta. Till Dong Xuan Center, platsen där Nord- och Sydvietnam slutligen möttes. Till Markthalle 9 där olika världar byggts upp, för olika kunder. Mellan de billiga butikerna och de lokalt odlade biodynamiska frukterna.. Samt slutligen till ett av världens finaste bibliotek i en av världens mest symboltyngda stråk, Berlins Mitte, där ett slott nu återuppstår ur historien.http://staden.arkitekt.se/berlin-koksbordsrealism-och-symboler/<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Berlin har under de senaste tjugo åren blivit en ikon för den kreativa ekonomin. Billiga lägenheter i det gamla öst har gjort staden till en experimentverkstad och transithall. Cool-hunters driver genom staden som spöken. Men det finns ett Berlin bortom Prenzlauer Berg. Ett vardagens Berlin. Dit har vi rest.Följ med till Marzahn, en prestigestadsdel från DDR-perioden, som demonterats och byggts om och dit de som i den kreativa ekonomins spår inte har råd att bo kvar inne i centrala staden nu tvingas flytta. Till Dong Xuan Center, platsen där Nord- och Sydvietnam slutligen möttes. Till Markthalle 9 där olika världar byggts upp, för olika kunder. Mellan de billiga butikerna och de lokalt odlade biodynamiska frukterna.. Samt slutligen till ett av världens finaste bibliotek i en av världens mest symboltyngda stråk, Berlins Mitte, där ett slott nu återuppstår ur historien.http://staden.arkitekt.se/berlin-koksbordsrealism-och-symboler/<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>Staden #6 Karlskrona</title>
			<itunes:title>Staden #6 Karlskrona</itunes:title>
			<pubDate>Fri, 18 Oct 2013 00:00:00 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>46:32</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F117922645/media.mp3" length="44682681" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/117922645</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/6-karlskrona</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea8ba</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VT2/Rji0PweqzedxkEwK15+]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Karlskrona anlades på den då lantliga Trossön med…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea8ba.jpg"/>
			<description><![CDATA[Karlskrona anlades på den då lantliga Trossön med en plan som fastställts 1683. Karlskrona var en helt och hållet konstruerad stad för svensk krigföring. Här fanns ingen handel. Vi reser dit, imponeras av Sveriges största torg som närmast är ett fält med två kyrkor av Tessin dy, vi följer varvsmuren mellan det civila samhället och det militära, gör en utflykt till Stumholmen där den moderna tidens sjönära boende föddes under bomässan 1993.Militären utgör en ofta förbisedd del av den svenska stadsbyggnadshistorien. Garnisonsstäderna, kasernerna, som blev till från 1900 och framåt förändrade svenska städer med liknande kraft som industrialiseringen. Men vad händer när kriget aldrig kommer?Följ också med till Tabor och en ovanlig variant av gerillabaserat befästningsskydd samt till nutidens paranoida stad där kriget finns  i varje del av staden.http://staden.arkitekt.se/karlskrona-staden-och-kriget/<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Karlskrona anlades på den då lantliga Trossön med en plan som fastställts 1683. Karlskrona var en helt och hållet konstruerad stad för svensk krigföring. Här fanns ingen handel. Vi reser dit, imponeras av Sveriges största torg som närmast är ett fält med två kyrkor av Tessin dy, vi följer varvsmuren mellan det civila samhället och det militära, gör en utflykt till Stumholmen där den moderna tidens sjönära boende föddes under bomässan 1993.Militären utgör en ofta förbisedd del av den svenska stadsbyggnadshistorien. Garnisonsstäderna, kasernerna, som blev till från 1900 och framåt förändrade svenska städer med liknande kraft som industrialiseringen. Men vad händer när kriget aldrig kommer?Följ också med till Tabor och en ovanlig variant av gerillabaserat befästningsskydd samt till nutidens paranoida stad där kriget finns  i varje del av staden.http://staden.arkitekt.se/karlskrona-staden-och-kriget/<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>Staden #4 Manchester</title>
			<itunes:title>Staden #4 Manchester</itunes:title>
			<pubDate>Wed, 02 Oct 2013 14:32:34 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>48:10</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F113505125/media.mp3" length="46251700" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/113505125</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/staden-4-manchester</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea8bb</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VSmGVq3khO0+b7NpBRfBwGc]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Det finns bara ett Manchester, industristädernas …</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea8bb.jpg"/>
			<description><![CDATA[Det finns bara ett Manchester, industristädernas industristad. Men det dök också under industrialiseringens framfart i världen upp nästan en stad i varje land som blev det landets "Manchester". Vi har gjort en resa med ett kort stopp i det riktiga Manchester, originalet, i dess postindustriella grogrund för punkkulturens födelse och IRA-bomben som förändrade allt.Men sedan ger vi oss av till Finlands Manchester Tammfors, mellan de två sjöarna, där man bygger Angry Birds i de gamla industrierna. Till Sveriges Manchester, Norrköping där Industrilandskapet blivit stadens främsta attraktion. Och till Lodz, Polens Manchester, med sin slogan "the promised land".Industristaden blev till vår idé om vad staden är och ska vara. Den täta staden, med de stora massorna, staden automatiserade sina funktioner. Men de olika gamla industristäderna har under framför allt de senaste fyrtio åren varit tvungna att återuppfinna sig själva på nytt. Och kommer att behöva fortsätta göra det. Följ med till städerna som byggdes för att hela tiden förändras.http://staden.arkitekt.se/manchester-och-dess-olika-oden/<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Det finns bara ett Manchester, industristädernas industristad. Men det dök också under industrialiseringens framfart i världen upp nästan en stad i varje land som blev det landets "Manchester". Vi har gjort en resa med ett kort stopp i det riktiga Manchester, originalet, i dess postindustriella grogrund för punkkulturens födelse och IRA-bomben som förändrade allt.Men sedan ger vi oss av till Finlands Manchester Tammfors, mellan de två sjöarna, där man bygger Angry Birds i de gamla industrierna. Till Sveriges Manchester, Norrköping där Industrilandskapet blivit stadens främsta attraktion. Och till Lodz, Polens Manchester, med sin slogan "the promised land".Industristaden blev till vår idé om vad staden är och ska vara. Den täta staden, med de stora massorna, staden automatiserade sina funktioner. Men de olika gamla industristäderna har under framför allt de senaste fyrtio åren varit tvungna att återuppfinna sig själva på nytt. Och kommer att behöva fortsätta göra det. Följ med till städerna som byggdes för att hela tiden förändras.http://staden.arkitekt.se/manchester-och-dess-olika-oden/<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>Staden #3 Hjo</title>
			<itunes:title>Staden #3 Hjo</itunes:title>
			<pubDate>Wed, 02 Oct 2013 13:32:22 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>42:39</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F113498462/media.mp3" length="40950305" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/113498462</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/staden-3-hjo</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea8bc</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VSuf+bv+MLhak76m2S+pInQ]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>Hjo är en av de tre städer i Sverige som får kall…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea8bc.jpg"/>
			<description><![CDATA[Hjo är en av de tre städer i Sverige som får kalla sig Trästad. De andra är Eksjö och Nora. I Hjo finns en parkering där det står Trästaden. Vi har parkerat där och promenerat in i det medeltida gatunätet. Men under Trästaden Hjo upptäckte vi småstaden Hjo, och under småstaden Hjo glesbygden Hjo. En stad med ett unikt kulturarv men en minskande befolkning och relativt hög arbetslöshet. På en av Sveriges vackraste stadsplatser saknas helt den tillväxande stadens dyra kompletteringsbebyggelse. Ingen mäklare står i de vackra stora handelsträdgårdarna inne i det medeltida gatunätet.Trästaden är den ursprungliga staden. En gång var alla städer av trä. Ständigt hotade av brand. Men hotet efter 1930 var snarare en oförståelse för trästaden som typ. Vi har nystat upp historien om hur trästaden Eksjö räddades av den modiga stadsarkitekten på 1960-talet. Men också hur just fattigdom och avsaknad ekonomi räddat städer genom tiderna. Mitt I Göteborg stod också ett slag om trästadsdelen Haga på 1970-talet. Var det rentav där som socialdemokratins moderna idé om stadsbyggande dog? Har de inte repat sig sedan dess?Det och mycket annat (som hur en spontan trästad uppstod i Tallin och trästaden som surdeg) får du veta i Hjo/Trästadsavsnittet av Staden.http://staden.arkitekt.se/hjo-bilden-av-trastaden/<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[Hjo är en av de tre städer i Sverige som får kalla sig Trästad. De andra är Eksjö och Nora. I Hjo finns en parkering där det står Trästaden. Vi har parkerat där och promenerat in i det medeltida gatunätet. Men under Trästaden Hjo upptäckte vi småstaden Hjo, och under småstaden Hjo glesbygden Hjo. En stad med ett unikt kulturarv men en minskande befolkning och relativt hög arbetslöshet. På en av Sveriges vackraste stadsplatser saknas helt den tillväxande stadens dyra kompletteringsbebyggelse. Ingen mäklare står i de vackra stora handelsträdgårdarna inne i det medeltida gatunätet.Trästaden är den ursprungliga staden. En gång var alla städer av trä. Ständigt hotade av brand. Men hotet efter 1930 var snarare en oförståelse för trästaden som typ. Vi har nystat upp historien om hur trästaden Eksjö räddades av den modiga stadsarkitekten på 1960-talet. Men också hur just fattigdom och avsaknad ekonomi räddat städer genom tiderna. Mitt I Göteborg stod också ett slag om trästadsdelen Haga på 1970-talet. Var det rentav där som socialdemokratins moderna idé om stadsbyggande dog? Har de inte repat sig sedan dess?Det och mycket annat (som hur en spontan trästad uppstod i Tallin och trästaden som surdeg) får du veta i Hjo/Trästadsavsnittet av Staden.http://staden.arkitekt.se/hjo-bilden-av-trastaden/<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>Staden #2 Lissabon</title>
			<itunes:title>Staden #2 Lissabon</itunes:title>
			<pubDate>Wed, 02 Oct 2013 12:44:29 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>42:28</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F113493603/media.mp3" length="40783122" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/113493603</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/2-lissabon</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea8bd</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VTIlnLozLO7+oDWJk0ohGjH]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>I slutet av alla Europas vägar ligger Lissabon. V…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea8bd.jpg"/>
			<description><![CDATA[I slutet av alla Europas vägar ligger Lissabon. Vi har som så många före oss rest dit med en idé om en vit stad som balanserar på kanten av havet, av Europa.Men det Lissabon som mötte oss var en stad som de senaste tjugo åren blivit Europas näst mest suburbaniserade stad, bara Aten har lyckats bygga fler förorter. Den ekonomiska tillväxten  skapade en byggboom i det som en gång var landsbygd, samtidigt som stadskärnan lämnades i fritt förfall. Tills allt kraschade.Det Lissabon vi besöker är en stad mitt i den värsta europeiska krisen sedan 1930-talet. Övergivna hus i nybyggda förorter och rusande hyror i stadens historiska kärnan. Vi hittar spår av lokalt engagemang, stadsodling och ett aktivt civilsamhälle, på gator och ödetomter i Lissabon. Men utanför stadsmuren står Europeiska centralbanken och kräver ekonomiska åtgärder. 1755 drabbades Lissabon av en enorm jordbävning som ödelade stora delar av staden och dödade en fjärdedel av stadens invånare. Lissabon reste sig och blev en av upplysningstidens mest lysande städer.Vad blir svaret efter den här krisen? Vi kom till ett Lissabon vid ett vägskäl. Följ med du också.http://staden.arkitekt.se/lissabon/<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[I slutet av alla Europas vägar ligger Lissabon. Vi har som så många före oss rest dit med en idé om en vit stad som balanserar på kanten av havet, av Europa.Men det Lissabon som mötte oss var en stad som de senaste tjugo åren blivit Europas näst mest suburbaniserade stad, bara Aten har lyckats bygga fler förorter. Den ekonomiska tillväxten  skapade en byggboom i det som en gång var landsbygd, samtidigt som stadskärnan lämnades i fritt förfall. Tills allt kraschade.Det Lissabon vi besöker är en stad mitt i den värsta europeiska krisen sedan 1930-talet. Övergivna hus i nybyggda förorter och rusande hyror i stadens historiska kärnan. Vi hittar spår av lokalt engagemang, stadsodling och ett aktivt civilsamhälle, på gator och ödetomter i Lissabon. Men utanför stadsmuren står Europeiska centralbanken och kräver ekonomiska åtgärder. 1755 drabbades Lissabon av en enorm jordbävning som ödelade stora delar av staden och dödade en fjärdedel av stadens invånare. Lissabon reste sig och blev en av upplysningstidens mest lysande städer.Vad blir svaret efter den här krisen? Vi kom till ett Lissabon vid ett vägskäl. Följ med du också.http://staden.arkitekt.se/lissabon/<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
		<item>
			<title>Staden #1 Kiruna</title>
			<itunes:title>Staden #1 Kiruna</itunes:title>
			<pubDate>Thu, 05 Sep 2013 21:08:43 GMT</pubDate>
			<itunes:duration>46:41</itunes:duration>
			<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/open/s/636522d072228e00111ad440/e/tag%3Asoundcloud%2C2010%3Atracks%2F109017302/media.mp3" length="44825205" type="audio/mpeg"/>
			<guid isPermaLink="false">tag:soundcloud,2010:tracks/109017302</guid>
			<itunes:explicit>false</itunes:explicit>
			<link>https://soundcloud.com/staden-podcast/staden-1-kiruna</link>
			<acast:episodeId>636522d4509b7300125ea8be</acast:episodeId>
			<acast:showId>636522d072228e00111ad440</acast:showId>
			<acast:settings><![CDATA[FYjHyZbXWHZ7gmX8Pp1rmbKbhgrQiwYShz70Q9/ffXZ/Ynvgc/bVSlxbfa1LTdZ/NS0G6+1uBWmuf3KXrHlJ0izxnDClosxN1ZvN1RuhNrm/L2FntvLxfKJdS4xWPmfbDfwBmn2yzmoM2CQS1Vd6xrXWZX9HTNLQM8w32ITe2VQv2ZNdHTXNVIoDAhoUSck1]]></acast:settings>
			<itunes:subtitle>När Kiruna byggdes för dryga hundra år sedan bygg…</itunes:subtitle>
			<itunes:image href="https://assets.pippa.io/shows/636522d072228e00111ad440/636522d4509b7300125ea8be.jpg"/>
			<description><![CDATA[När Kiruna byggdes för dryga hundra år sedan byggdes den som en mönsterstad. Staten investerade enorma summor i den nya staden, som blev hela rikets angelägenhet. Nu är det dags igen. En arkitekttävling har pekat ut platsen och formen på den nya staden.  Vi har rest till Kiruna, promenerat i PO Hallmans gamla skeva kvarter, sett hur skoteråkande män i framtiden ska kunna sladda in för en kaffe latte på den långa gatan i det nya Kiruna och undrat vad som händer om ingen älskar det nya Kiruna. På torget framför Clas Ohlson och ICA Maxi börjar en ny stad. Vi har varit där, följ med.http://staden.arkitekt.se/kiruna-en-ny-stad/<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></description>
			<itunes:summary><![CDATA[När Kiruna byggdes för dryga hundra år sedan byggdes den som en mönsterstad. Staten investerade enorma summor i den nya staden, som blev hela rikets angelägenhet. Nu är det dags igen. En arkitekttävling har pekat ut platsen och formen på den nya staden.  Vi har rest till Kiruna, promenerat i PO Hallmans gamla skeva kvarter, sett hur skoteråkande män i framtiden ska kunna sladda in för en kaffe latte på den långa gatan i det nya Kiruna och undrat vad som händer om ingen älskar det nya Kiruna. På torget framför Clas Ohlson och ICA Maxi börjar en ny stad. Vi har varit där, följ med.http://staden.arkitekt.se/kiruna-en-ny-stad/<hr><p style='color:grey; font-size:0.75em;'> Hosted on Acast. See <a style='color:grey;' target='_blank' rel='noopener noreferrer' href='https://acast.com/privacy'>acast.com/privacy</a> for more information.</p>]]></itunes:summary>
		</item>
    	<itunes:category text="Society &amp; Culture"/>
    </channel>
</rss>
